I Bergslagen, en av Sveriges tre malmprovinser, kan man på många ställen se gamla gruvhål, små lokala dagbrott där bönderna bröt järnmalm. Några utvecklades till stora industrier som exempelvis Falu gruva. När tekniken utvecklades så möjliggjordes ett nytt sätt att bryta malm – underjordsgruvor.

Många dagbrott utvecklas till underjordsgruvor med tiden. Några exempel är Garpenbergsgruvan, Zinkgruvan och Kiirunavaara. Totalt sett har vi åtta underjordsgruvor och fem gruvor som bedriver brytning i dagbrott, samt en gruva som har både och. Geologin styr vart fyndigheterna finns, på ytan eller djupt ner i berggrunden. I många delar av världen prospekterar man efter metaller och mineral på stora djup då ytliga fyndigheter ofta redan är kända, bland annat genom tidigare prospektering och omfattande kartläggning av SGU och dess systermyndigheter. Halterna hos mineraliseringen och metallpriset bestämmer om det är en malm, dvs. om det är ekonomiskt brytvärt eller inte.

Den mest uppenbara miljöaspekten av gruvor är landskapspåverkan. Dagbrottet i Aitik, Sveriges största gruva, tar upp ungefär lika mycket plats som Stockholms innerstad. Lovisagruvan, som är en underjordsgruva, kan däremot knappt urskiljas från annan industri som drivs på markytan. Stora mängder bergmaterial ansamlas vid brytning i dagbrott, varav en viss del ibland kan användas till olika byggnationer av vägar, hus eller av själva gruvverksamheten, exempelvis dammar. Industrimineral bryts oftast i dagbrott.

          Gruva        

Kommun

Gruvverksamhet

Mineral

I drift sedan

Aitik

Gällivare

Dagbrott

guld, koppar, silver

1968

Björkdalsgruvan

Skellefteå

Dagbrott och underjordsgruva

guld, koppar, silver

1989

Garpenberg

Hedemora

Dagbrott à Underjordsgruva

bly, guld, koppar, silver, zink

1200-talet

Gruvberget

  Kiruna

Dagbrott

järn

2010

Kankbergsgruvan

Skellefteå 

Dagbrott à Underjordsgruva

bly, guld, koppar, silver, zink 

2012

Kiirunavaara

Kiruna

Dagbrott à Underjordsgruva

järn

1860-talet

Kristineberg

Lycksele

Dagbrott à Underjordsgruva

bly, guld, koppar, silver, zink

1940

Leveäniemi

Kiruna

Dagbrott

järn

1964 - 1983,
2015 åter start

Lovisagruvan

Lindesberg

Underjodsgruva

bly, silver, zink

1993, 2004

Malmberget

Gällivare

Dagbrott à Underjordsgruva

järn

1820-talet

Maurliden

Norsjö

Dagbrott

 bly, guld, koppar, silver, zink

2000

Mertainen

Kiruna

Dagbrott

järn

2015

Renström

Skellefteå

Underjordsgruva

bly, guld, koppar, silver, zink

1948

Zinkgruvan

Askersund

Dagbrott à Underjordsgruva

bly, koppar, silver, zink

1700-talet

 

P1-morgon om dagbrott och underjordsgruvor

Läs mer om Svensk gruvnäring