Stål- och metallindustriavfall

Återvinning i stålindustrin

Den svenska stålindustrin använde 2013 cirka 5,6 miljoner ton metalliskt råmaterial. Omkring 200 000 ton blir kvar efter produktion, i slagg, oxiderat stoft och slam som inte återvinns vid stålverken.

I stålverken är det vanligt att med olika typer av metallutvinning tillvarata exempelvis järn och legeringsmetaller ur slaggen. Därför innehåller slagg från stålverken generellt låga halter av återvinningsbara metaller.

Stoft bildas i de flesta av stålindustrins varma processer och tas om hand i gasreningsanläggningar. Ur det stoft som avskiljs kan det ingående metallinnehållet återvinnas. Det kan vara till exempel järn, zink, nickel, krom och molybden. Stoft som uppstår vid tillverkning av rostfritt stål innehåller förutom järnoxid även oxider av bland annat krom och nickel.

Stoft från framförallt de skrotbaserade stålverken innehåller ofta mycket zink. Från malmbaserad ståltillverkning har stoft och slam från gasreningen ett relativt högt innehåll av järnoxid och kol och ofta mycket lågt innehåll av andra metaller. Därför är dessa material värdefulla att återanvända i de egna processerna. De används också för till exempel cementtillverkning. Då förloras dock metallinnehållet ur kretsloppet.

Vanadin i stålslagg

Tillsammans med de huvudmetaller som utvinns finns andra metaller som inte tas tillvara vid stålverken idag. Det är till exempel för att kostnaderna blir för höga eller för att det finns begränsningar i tillgänglig teknik. Ett exempel är vanadin som finns i järnmalm. Den järnmalm som LKAB bryter innehåller drygt 0,1 procent vanadin. SSAB använder i sin tur huvudsakligen sådan järnmalm vid sin stålframställning. Vanadinet hamnar i komplexa oxider i stålslaggen som är svåra att utvinna till kommersiell produkt. År 2013 använde SSAB i Sverige nästan fyra miljoner ton järnmalm från LKAB. Det innebär att slaggen innehöll omkring 4 000 ton vanadin, vilket motsvarar ungefär hälften av Europas behov av vanadin. SSAB undersöker sedan flera år tillbaka möjligheten att återvinna vanadin. Det kräver dock stora investeringar i nya processer och har hittills inte bedömts som lönsamt.

Aluminiumindustri vill återvinna mer

I Sverige utvinns 130 000 ton aluminium varje år och 60 000 ton återvinns. Återvinning är extremt lönsamt ur energisynpunkt, jämfört med primär utvinning. Det går bara åt en tjugondel av energin. Mer än en tredjedel av Europas aluminiumproduktion är idag omsmält eller återvunnen aluminium. Omsmält aluminium är mest process-skrot. Idag är återvinningsgraden över 95 procent för aluminium från byggnads- och transportsektorn, medan den genomsnittliga återvinningsgraden är 73 procent. Aluminiumbranschen räknar med att kunna nå en återvinningsgrad på 90 procent i snitt med ett väl utbyggt återvinningssystem.

Gjuteriindustri

Gjuterierna tillverkar många olika gjutgods och tillsätter en lång rad legeringsmetaller. Totalt tillverkas runt 300 000 ton gjutgods per år i Sverige och importen är ungefär lika stor. Många av de potentiellt kritiska metallerna används som tillsats i en eller flera produkter. Återcirkulation av metaller och mineral inom den svenska gjuteriindustrin har med åren blivit viktigare. Fortfarande deponeras en del rester till exempel i form av slagg (cirka 30 000 ton per år), stoft och gjuterisand (cirka 70 000 ton per år). Det finns ingen uppskattning av hur mycket metaller dessa deponirester innehåller. Däremot återvinns ca 60 000 ton per år metallspån. 

Övriga industrideponier

Det finns uppskattningsvis omkring tusen industrideponier i Sverige. Vissa, som deponier med huvudsakligt innehåll av metallhydroxidslam, kan ha högt metallinnehåll. Andra, som schakt- eller sågverksdeponier, saknar metaller i skrotform. I dessa finns också förbränningsaska som innehåller en hel del metaller.