Cement och betong
Industrimineralen kalksten används framför allt i cement men även i asfalt, glas, kosmetika, papper och gummi. Cement är viktigt för samhällsbygget och används i industriändamål, infrastruktursatsningar, vindkraftsutbyggnad och husbyggen.
Cement är ett hydrauliskt bindemedel som hårdnar i kontakt med vatten. Cement tillverkas bland annat av kalksten som malts till pulver samt lera. Kalken och leran blandas och bränns till små cementkulor. Tillverkningen av cementkulorna tillverkas i omkring 1 450 grader värme i stora ugnar som roterar. Att tillverka cement som används i betong kräver stora mängder energi.
Betong tillverkas av cement, ballast och vatten. Betongens egenskaper bestäms till största del av förhållandet mellan vatten och cement samt även av cementtyp och ballastens egenskaper och sammansättning. Betongen hårdnar på grund av den kemiska reaktion som uppkommer när vatten blandas med cement. I modern betong används ofta olika tillsatsmedel för att ge betongen förbättrade eller önskade egenskaper. Betong är ett av världens viktigaste byggmaterial. Det används i allt från vägar, kajer och bostäder till säker vattenhantering och elförsörjning.
Runt Östersjön finns sedimentär kalksten på Öland, Gotland, Dagö, Ösel, längs med den estniska kusten och i Skåne. I Sverige finns kalkstensförekomster även i Västergötland, Närke, Siljansringen och i fjällranden. Äldre så kallad urkalksten finns till exempel i Bergslagen.
Cement i Sverige
Kalksten och cement har historiskt bränts på många platser i Sverige. I Sverige fanns 2020 totalt elva stycken producerande kalkstenstäkter. Kvalitén i dessa täkter varierar och därmed även användningsområdena. För att kunna producera en bra cement behövs en viss typ av kemisk sammansättning. Exempelvis används kalkstenen som produceras i Klinteby/Snögrinde och Stora Vikers på Gotland huvudsakligen som styckekalk till stålindustrin. Kalksten för cement levererades år 2020 endast från Västra brottet och Filehajdar i Slite och Våmb i Skövde.
Totalt producerades det cirka 14–15 miljoner ton betong i Sverige under 2020. Det motsvarar cirka 277 kg cement per person och år. Två tredjedelar av förbrukningen utgörs av fabriksbetong (ohärdad, färsk betongmassa) och en tredjedel är betongelement (färdiggjutna betongkonstruktioner).
Regeringsuppdrag
SGU arbetar med ett regeringsuppdrag på området:
Uppdrag om fördjupad kartläggning och analys av efterfrågan på cement i olika sektorer, tillgången till kalksten, klinker och cement samt förutsättningarna för import
SGU genomför regeringsuppdraget tillsammans med fem andra myndigheter. Syftet är att långsiktigt säkra en hållbar försörjning av kalk och cement i Sverige. Arbetet består i att kartlägga och analysera:
- den årliga efterfrågan på cement, och av vilka kvaliteter, uppdelat på olika sektorer i Sverige de närmsta åren
- förekomsten av och tillgången till kalksten, klinker och cement inom Sverige och i andra exporterande länder samt
- de logistiska förutsättningarna för import av dessa produkter till Sverige.
Läs den fullständiga beskrivningen av uppdraget
Bakgrunden till uppdraget är att basråvaran kalksten är oumbärlig för Sveriges samhällsbyggande, näringsliv och infrastruktur. Tillgången till andra alternativa bindemedel bedöms vara bristfällig och det är därför viktigt att säkerställa tillgången på kalksten, klinker och cement för det nationella behovet. I närtid finns ett behov att finna omedelbara lösningar till bristen på cement vid ett produktionsstopp i Cementas anläggning i Slite. Dessutom finns ett behov av att finna en långsiktig lösning till en säkerställd tillgång på kalksten, klinker och cement.
Tidigare regeringsuppdrag
Alternativa bindemedel till betong
SGU fick i uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder som kan öka tillgången på och underlätta tillhandahållandet av alternativa bindemedel till betong. Regeringsuppdragets syfte var att genom bättre kunskap om ersättningsmaterial till cement (alternativa bindemedel) förbättra förutsättningarna för en cirkulär ekonomi och därigenom minska behov och sårbarhet kopplad till icke förnybara råvaror och/eller import av sådana. Uppdraget redovisades till Klimat- och näringslivsdepartementet den 23 februari 2023.
Senast granskad 2023-06-20