Mineralnäringens betydelse

LÄRARHANDLEDNING

Övningen " Mineralnäringens betydelse" består av flera olika delar.

Kom igång
Kom igång är ett snabb sätt att starta upp lektionen och få igång eleverna. Diskussionsfrågorna ska väcka elevernas tankar och inspirera eleverna att söka svar i de länkar som finns i övningen. Det finns länkar både till SGUs webbplats men också till externa källor som belyser övningens innehåll.

Geologen berättar
Geologen berättar kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledning och ger en koppling till verklighet och arbetsliv med ett geologiskt perspektiv.

Uppgift
I uppgiften får eleverna beskriva några vanliga metallers betydelse för samhället. Eleverna får beskriva metallernas egenskaper, till vad det används och hur mycket som produceras i Sverige.

Uppgiften avslutas med att eleverna får tänka på sambandet mellan naturresurs, sysselsättning och hållbar utveckling. Meningen är att eleverna upptäcker metallernas betydelse och användning samt att de reflekterar kring hållbar utveckling och hur de bidrar till att skapa sysselsättning och tillväxt i Sverige.

Gräv djupare
Till uppgiften finns även en fördjupning. Fördjupningen är tänkt att vara utmanande för eleverna samtidigt som den är formbar för dig som lärare. Beroende på vilken kurs du undervisar i, eller hur du tillsammans med kollegor arbetar integrerat över flera ämnen, kan elevernas arbete styras mot centralt innehåll och kunskapskrav.

Exit ticket
Som avslutning får eleverna lämna en lapp där de skriver svar på en eller flera frågor. Exit ticket ger läraren en bild av vad eleverna har fått ut av lektionen och kan användas som stöd för att planera inför nästa lektion. Elevernas svar kan också användas för vidare diskussion i klassen, som en metod för att synliggöra lärande. Metoden kan också genomföras digitalt med appar som Socrative, Mentimeter och Twitter.

Studie- och yrkesvägledning
En central del i materialet är kopplingen till studie- och yrkesvägledning som visar på konkreta exempel från studie- och yrkesliv. Det gör att studie- och yrkesvägledare och pedagoger kan arbeta tillsammans på ett enkelt sätt.

Kursplaner för grundskolan 7-9 och gymnasieskolan

Till övningen följer utdrag ur kursplaner för ämnen både för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan (se nedan). Vi har valt delar ur kursplaner, både centralt innehåll och kunskapskrav, som vi anser tangerar innehållet i övningen. I sammanställningen över kunskapskrav är värdeord som anger skillnad mellan E-C-A raderade, t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat.

Kursplaner för grundskolan i årskurs 7-9

Kurs: Geografi

Centralt innehåll

Livsmiljöer

  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
  • Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

Kunskapskrav

  • Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då geografiska mönster av handel och kommunikation samt för underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta.
  • Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett fungerande sätt, samt för underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kurs: Kemi

Centralt innehåll

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.
  • Dessutom för eleven underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. 

Kursplaner för gymnasiet

Kurser: Naturkunskap 1a1, 50 p, kurskod: NAKNAK01a1, Naturkunskap 1a2, 50 p, kurskod: NAKNAK01a2, Naturkunskap 1b, 100 p, Kurskod: NAKNAK01b

Centralt innehåll

  • Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.

Kunskapskrav

  • Eleven kan diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa frågor samt för att ge förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger argument för dessa.
  • Eleven kan ge (några) utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Utifrån exemplen drar eleven slutsatser och föreslår (några) handlingsalternativ samt ger argument för dessa.

Kurser: Samhällskunskap 1a2, 50 p, kurskod: SAMSAM01a2, Samhällskunskap 1b, 100 p, Kurskod: SAMSAM01b

Centralt innehåll

  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Presentation i olika former och med olika tekniker med betoning på det skriftliga och muntliga, till exempel debatter, debattartiklar och rapporter.

Kunskapskrav

  • Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera orsak och konsekvens. I analysen använder eleven samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar orsaker och konsekvenser samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge argument för sina ståndpunkter och värderar med omdömen andras ståndpunkter.
  • I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra reflektioner om deras relevans och trovärdighet. Eleven kan på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Kurs: Geografi 1, 100 p, kurskod: GEOGEO01

Centralt innehåll

  • Människans användning och omvandling av naturlandskapet och utveckling av olika kulturlandskap över tid.
  • Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning.
  • Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. 

Kunskapskrav

  • Eleven använder geografiska begrepp, samt använder någon geografisk teori eller modell, för att underbygga sina redogörelser och analyser.
  • Eleven gör en analys av frågor om resursförbrukning och resursfördelning.
  • Eleven beskriver grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar med hjälp av lämplig metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar data samt värderar dem med omdömen. Dessutom presenterar eleven på ett strukturerat sätt sitt resultat.

Romain Trystram

Rör och elledningar

Det finns mycket metaller i vår infrastruktur som vi inte ser! Exempelvis avloppsrör, telefon- och internetkablar och elledningar innehåller ofta mycket metaller. Många rör görs av järn eller stål med en galvanisering av zink. Elledningar och telefonkablar är ofta tillverkade av koppar som är en bra ledare. Silver är dock en ännu bättre ledare, som används där kraven på ledningsförmågan är högre!

SE BILDER

Fordon

Enligt Transportstyrelsen så fanns det omkring 10 miljoner fordon i Sverige år 2015. Av dem var ungefär 2,5 miljoner avställda. I snitt innehåller en bil omkring ett ton järn och stål, där det mesta finns i karossen. Det blir en del järn och stål!

SE BILDER

Teknik

Avancerad teknik som plattskärmar och elgeneratorer behöver metaller med speciella egenskaper. Sällsynta jordartsmetaller är en grupp av metaller som är värdefulla i modern teknik. Idag har Kina över 90 procent av produktionen av dessa metaller, men fyndigheter har hittats i Sverige!

SE BILDER

MINERALNÄRINGENS BETYDELSE

I den här övningen får du lära dig mer om mineralnäringens betydelse för samhället. Du kommer att titta närmare på vilka mineral och metaller vi använder, vilka egenskaper de har och vad vi använder dem till.

Kom igång!

Sverige är ett gruv- och mineralland med stor tillgång på malm och mineral som brutits i över tusen år. Tillgången på malm och mineral har i stor utsträckning bidragit till det välstånd vi har idag i Sverige. Idag använder vi mer mineral och metaller än någonsin!

Diskussionsfråga

  • Tredubbelt så många människor jobbade inom gruvindustrin på 60-talet jämfört med idag, vad tror du minskningen beror på?

Uppgift

Använd länkarna eller sök på nätet nedan för att få hjälp med att lösa uppgifterna.

A.
Beskriv de följande metallernas betydelse för samhället: vad har materialet för egenskaper, till vad används det och ange den kemiska beteckningen?

  • Järn
  • Koppar
  • Guld
  • Silver
  • Zink
  • Bly

B.
Undersök möjligheten att återvinna till exempel koppar och järn. Beskriv även betydelsen av att återvinna dessa ämnen.

Tror du att det räcker med att återvinna metaller eller måste vi bryta och producera nya metaller för att möta den globala efterfrågan?

C.
Förklara kortfattat hur våra naturtillgångar såsom mineral, metaller och grundvatten skapar sysselsättning och tillväxt i Sverige.

Presentation
Förbered en presentation där du med hjälp att illustrationer eller bilder och digital teknik redogör för dina svar på frågorna i uppgiften. 

Gräv djupare

Metaller och mineral är grundläggande för industri och byggsektorn. Det moderna samhället är helt beroende av tillgången till metaller och mineral, som finns i allt från enkla vardagsföremål till avancerad, ny teknik. I den här uppgiften får du ta reda på hur  geologi hänger ihop med till exempel teknik, infrastruktur och boendemiljöer. Tänk efter vad du har runt omkring dig och ta reda på vad som har ursprung i berggrund och jordlager. Ge så många exempel som möjligt.

Skriv en lista där du beskriver vilket material det handlar om och vilket användningsområdet är. Exempel:

  • Granit - köksbänk
  • Kvarts/sand - glas 

Exit ticket

Ge tre exempel på hur vi använder material med geologiskt ursprung i samhället. Ange för varje exempel vilket ämne det gäller. 

På vilket sätt är mineralnäringen betydelsefull för oss i Sverige? Ge minst två exempel. 

Tummnagel för film

SYV: Universitetet i Cambridge berättar om vad geovetenskap, Earth Science, är!

Studie- och yrkesvägledning

Det finns stora möjligheter att studera och arbeta med geologi utomlands! Många program och kurser innehåller fältkurser till andra länder för att studera deras geologi. Genom att undersöka andra platser så kan vi få bättre förståelse för hur vår geologi fungerar!

 

 

 

Länkar

SGU (webb): Mineralnäringens betydelse för samhället

SGU (webb): Svensk gruvnäring

SGU (webb): Svenska malmgruvor

SGU (webb): Ordlista

Näringsliv (tidskrift): Geologins roll i samhället

Naturvårdsverket (webb): Gruvor

Arbetsförmedlingen Gruvnäring (pdf): För dig som vill jobba i gruvnäringen

Fler övningar inom samma tema

Samhällsplanering

Industrisamhället växer fram

Hållbart samhälle

Kritiska material

Taggar: geografi, samhällskunskap, naturkunskap, kemi, gruvor, malm, mineral, välstånd, produkter, metall, malmregioner, sysselsättning, järn, masugn, hållbar utveckling, återvinning, naturlandskap, kulturlandskap, infrastruktur, materialförsörjning, utbildning