Landskapsstenar i Svealand
Varje svenskt landskap symboliseras sedan 1989 av en bergart som är karakteristisk för landskapet. Landskapsstenarna har valts av SGU. Här presenterar vi de stenar som symboliserar landskapen i Svealand.
Dalarna: porfyr
Foto: Anders Damberg
I Älvdalen har porfyren brutits sedan 1700-talet. Porfyr är mycket hård och svårbearbetad men vid slipning får den en ädelstensliknande lyster. Den är mycket finkornig och innehåller 3–4 mm stora strökorn av främst fältspat. Den första vasen av älvdalsporfyr presenterades för Gustav III år 1787. Dalarnas landskapssten, dalaporfyr, har sitt ursprung i våldsamma vulkanutbrott på ett 15 kvadratmil stort område för 1,7 miljarder år sedan. Glödande moln av lava och lava full av gaser sprutade upp och rann ner över omgivningen, utan motstånd, blixtsnabbt och brännhett. Varje utbrott hade sin unika sammansättning och därför finns det över hundra varianter av dalaporfyren, bland annat älvdalsporfyr.
Porfyr var också en mycket värdefull bergart i det gamla Egypten och i antikens Rom och var därför förbehållen faraoner och kejsare med sin ädla färg med dragning åt purpur.
Ladda ned bilden på porfyr som JPG (300 dpi)
Närke: dolomitmarmor
Foto: Anders Damberg
Dolomitmarmorn har använts vid många husbyggen. Ett exempel är Kungliga Dramatiska teaterns fasad i Stockholm. Idag används den magnesiumrika marmorn till fasadputs, skurputs, fyllnadsmedel i plast, gödningsmedel för gräsmattor och i tandkräm. Närkes landskapssten är den vackra, nästan 2 miljarder år gamla vita dolomitmarmorn. Dolomitmarmorn kallas också ekebergsmarmor efter den gård i Hjälmaren från vilken den tidigare skeppades ut. Numera bryts den vid Glanshammar, 15 km nordost om Örebro.
Ladda ned bilden på dolomitmarmor som JPG (300 dpi)
Södermanland: granatådergnejs
Foto: Anders Damberg
För två miljarder år sedan avsattes lösa sediment av bland annat lera, sand och organiskt material. Sedimenten omvandlades till en skiffer som genom veckning och andra rörelser sänktes ner till stora djup i jordskorpan och värmdes upp för mellan 1 850 och 1 900 miljoner år sedan. Södermanlands landskapssten är granatådergnejs. På få ställen i landet är granatådergnejsen så praktfull som i Södermanland.
Av skiffern bildades den gråa, kristallina, sliriga, kvarts-fältspat-glimmergnejsen med vita nålar av sillimanit, blå korn av cordierit och de upp till fem centimeter stora rödvioletta granater (almandin) vi ser idag. Kolet från det organiska materialet bildar nu grafit och järnsulfiden förekommer som magnetkis.
Ladda ned bilden på granatådergnejs som JPG (300 dpi)
Uppland: hälleflinta
Foto: Anders Damberg
Hälleflintan användes under stenåldern till redskap i flintfattiga områden, särskilt i norra Skandinavien. Den har brutits i liten skala för framställning av ställsten för infodring av masugnar. Upplands landskapssten är den täta, finkristallina hälleflintan. Trots sina likheter med flintan har hälleflintan ett helt annat ursprung. Ursprungligen, för cirka 1 900 miljoner år sedan, avsattes den som vulkanaska. Hälleflintan är nästan alltid tydligt randig, i färger som gråsvart-olivgrå-rödvit-svartgrön-gulbrun. Den förekommer ofta växellagrad med urkalksten och metallmineraliseringar.
Ladda ned bilden på hälleflinta som JPG (300 dpi)
Värmland: kyanitkvartsit
Foto: Anders Damberg
Kyanitkvartsiten är en unik homogent blå eller blå-vitrandig bergart vars vackra färg gjort den eftertraktad som byggsten. Kyanit bildas endast vid mycket höga tryck och måttlig temperatur och kvartsiten har flotationsanrikats på sin kyanit, vars smältpunkt är mycket hög. Kvartsiten är därför användbar till värmetåliga keramiska produkter.Värmlands landskapssten är kyanitkvartsiten. Den består i genomsnitt till 40 procent av det aluminiumrika mineralet kyanit och till 60 procent av vit kvarts. Bergarten tros ha bildats vid högtrycksomvandling av ömsom mjäliga sediment, ömsom växelskiktade ler- och kvartssediment för 1 900 till 1 500 miljoner år sedan.
Ladda ned bilden på kyanitkvartsit som JPG (300 dpi)
Västmanland: kvartsbandad blodstensmalm
Foto: Anders Damberg
Blodstensmalmen innehåller stora mängder av den omagnetiska järnoxiden hematit som får en röd färg när den repas eller pulveriseras, därav namnet blodsten. Mineralet kvarts bildar de ljusa ränderna i den kvartsbandade blodstensmalmen. Västmanlands landskapssten, den kvartsbandade blodstensmalmen, bildades genom kraftig omvandling av växellagrade järn- och kvartssediment för mellan 1 850 och 1 900 miljoner år sedan.
Den kvartsbandade blodstensmalmen har brutits i bland annat Stråssa och Stripa.
Ladda ned bilden på kvartsbandad blodstensmalm som JPG (300 dpi)