Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit

Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit.

Foto: Kaarina Ringstad, SGU

Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit

Sveriges geologiska undersökning förfogar över den över 260 år gamla medaljen Svensk Bergmans Hedersmärke för Snille och flit. Sedan den ovanliga medaljen kom i SGU:s vård har den hittills delats ut vid sex tillfällen till tolv personer som verkar i en anda av ”snille och flit”.

Den svenska gruvnäringen är en av landets äldsta basnäringar. De äldsta koppargruvorna anses av arkeologerna ha brutits i Bergslagen för redan 2 400 år sedan. I Falun bröts det koppar för redan 1 000 år sedan och Sala silvergruva har en 500-årig historia. Gruvorna hade historiskt stor betydelse för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling i landet, en betydelse som fortsätter in i våra dagar. Sverige är idag en av Europas viktigaste gruvnationer och den svenska utrustningsindustrin har utvecklats till att bli världsledande tack vare möjligheterna att testa och utveckla ny teknik i samverkan med de svenska gruvorna. Idag är gruvnäringen i Sverige, Europa och världen viktigare än någonsin. Detta då arbetet med att uppfylla målen med Agenda 2030 och Parisavtalet, enligt FN i alla delar är helt beroende på tillgången till hållbar energi och råvaror, inte minst för energiomställningen. Det svenska gruvklustret har vuxit fram och verkar i en anda av ”snille och flit” som gör den världsledande idag.

Medaljens historik

Genom Kungl. Maj:ts brev till Kunglig Bergskollegium den 19 november 1756 fick för första gången ett svenskt ämbetsverk förtroendet att dela ut en statlig medalj – Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit. Kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika hade själva instiftat flera medaljer för olika näringar de ville uppmuntra, allt från spinnslöjd till mullbärsodling, och i samband med detta lämnades även uppdraget avseende ”ihågkomst av arbetare vid grufwedriften”.

I brevet får Bergskollegiet uppdraget att dela ut en medalj till arbetare vid gruvor och bruk, som i sina arbetsuppgifter kunde ”wisa någon ny upfinning eller werkelig förbättring”. Medaljen var avsedd att hedra det skickliga och idoga kroppsarbetet, parat med intelligens och initiativförmåga (”snille och flit”). I det dåtida språkbruket innebar ordet ”snille” ungefär att man hade förmågan att utföra något självständigt, något nytt och originellt.

Från Bergskollegium överfördes medaljen till Bergsbyrån på Kommerskollegium. 1973 överfördes medaljen sedan till Mineralbyrån på Statens Industriverk (SIND). 1982 fördes den vidare till SGU, som sedan 1991 har delat ut 12 medaljer. Medaljen delades senast ut i januari 2019. Den kallas också för Bergsmansmedaljen.

Bergsmannamedaljen.jpg

Foto: Kaarina Ringstad, SGU

Medaljens utseende

Medaljen är i silver och 35 mm i diameter. Motivet beskrivs på följande sätt.

Åtsida (framsida): Utan inskrift. En grupp av bergverksredskap (gruvbloss, blåsbälg, städ i sin kubb, stångjärnshammare) samt en strömmande urna, och över alltsammans ett nedvänt ymnighetshorn, ur vilket mineralstuffer faller. Vid sidan en gran med avbruten topp. I avskärningen två korslagda hammare på en plåtskiva, omlindade med en rosenkedja.

Frånsida (baksida): Texten SWENSK BERGSMANS HEDERSMÄRKE FÖR SNILLE OCH FLIT. inom en lagerkrans, som går genom Sveriges tre kronor och överst sammanslutes i en större kunglig krona.

Stamparna till medaljen är framtagna av medaljgravören Daniel Fehrman (1710–1780) vid Kungliga Myntet.

Utdelningar

Antal utdelade medaljer genom århundradena understiger sannolikt 100, så det är en sällsynt medalj. Medaljen är även ovanlig på så sätt att den delas ut i en så kallad knapphålskedja på bröstet och alltså inte i band, vilket annars är det vanliga nuförtiden. På 1700-talet vid medaljens instiftande var dock kedja på bröstet eller om halsen praxis i medaljsammanhang.

Den allra första gången medaljen delades ut var den 16 oktober 1767. Då beslutade Bergskollegium att belöna bergsmännen Jon Jonsson Korre och Olof Svensson från Nordmark samt Petter Brask och Henrik Lapp från Persberg. De två senare mottog dock aldrig sina medaljer då det innan själva överlämnandet bedömdes att de inte längre uppvisade sådan flit och skicklighet att de förtjänade medaljerna...

Vid SGU:s utdelningar på senare tid har en grupp med representanter från SGU, den svenska gruvnäringen och andra relevanta myndigheter granskat inkomna nomineringar och baserat på dessa bedömningar har SGU sedan beslutat vilka personer som ska belönas med medaljen.

Utgångspunkten för bedömningarna är de ursprungliga kriterierna som ställdes upp i brevet till Bergskollegium 1756. Vid granskningen av nomineringar har SGU och bedömningsgruppen på senare år haft följande skrivning som vägledning för bedömningen av kriterierna. ”Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit ska belöna en enskild person, eller grupp, för berömligt nytänkande inom teknik, säkerhet, miljö, likabehandling, arbetsmiljö eller samverkan i gruvnäringen”.

Mottagare i modern tid (1976–2020)

Utdelade av SIND (Statens industriverk)
26 november 1976 Gruvfogden Karl Herbert Friberg
26 november 1976 Ingenjören Nils Edvard Johansson

Utdelade av SGU

29 november 1991

Ingenjören Roland Drugge

17 november 1994

Gruvfogden Olof Eklund

25 november 2004

Gruvmätaren Olle Karlsson

25 november 2004

Gruvmätaren Calle Boman

29 november 2012

Tekniska direktören Per-Erik Lindvall

29 november 2012

F.d. byråchefen Sven Arvidsson

28 november 2013

Professorn i malmgeologi Pär Weihed

28 november 2013

Professorn inom arbetsvetenskap Lena Abrahamsson

28 november 2013

Universitetslektorn inom arbetsvetenskap Eira Andersson

28 november 2013

Prospekteringstekniska chefen Robert Pantze

28 januari 2019

Produktstrategen Hans Wahlquist

28 januari 2019

Verkställande direktören Mikael Nyström

 

 

Senast granskad 2020-06-12