Grundvattennätet
Grundvattennätet har varit en del av SGU:s löpande verksamhet sedan 1960-talet. Syftet med Grundvattennätet är att studera tidsmässiga variationer i grundvattnets mängd och beskaffenhet, i förhållande till geologi, topografi och klimat.
SGU har bedrivit grundvattenövervakning sedan 1966, i syfte att få kunskap om grundvattnets variationer i förhållande till geologi, topografi och klimat.
Övervakningen började genom ett initiativ till ett Riksnät för observation av grundvatten. 1969 etablerades verksamheten som en del av SGU:s löpande verksamhet. Övervakningen har pågått sedan dess, genom det så kallade Grundvattennätet. Grundvattennätets omfattning har varierat över tid utifrån finansiering, prioriteringar och anpassningar i förhållande till bland annat miljöövervakningssystemet, men det övergripande syftet kvarstår. Totalt sett omfattar Grundvattennätet numera ungefär 550 stationer varav 32 provtas för kemisk analys 2–4 gånger per år. Provplatserna utgörs huvudsakligen av observationsrör och källor i relativt snabbreagerande, ytliga grundvattenförande jordlager.
Grundvattennätets kemiska program kompletterar den nationella miljöövervakningen. Verksamheterna ska tillsammans ge en representativ bild av Sveriges grundvattens kemiska sammansättning.
Samtliga provplatser analyseras med avseende på ett basprogram. I ett urval provplatser analyseras årligen också en uppsättning metaller.
Basprogram
- temperatur
- pH
- EC
- NH4
- NO2-NO3
- Tot-N
- Tot-P
- fosfat-P
- TOC
- kisel
- järn
- mangan
- kalcium
- magnesium
- natrium
- Alk/Ac
- sulfat
- klorid
- fluorid
Metaller
- aluminium
- koppar
- zink
- kadmium
- bly
- krom
- nickel
- kobolt
- arsenik
- vanadin
Senast granskad 2022-03-09