Älvans skogsplantskola
I byn Älvan i Motala kommun har Skogsvårdsstyrelsen tidigare bedrivit skogsplantskola. Skogsplantskolan ska ha varit aktiv under perioden 1913-1975 och omfattade cirka 10 hektar. Inom plantskolan drev man upp plantor av tall, gran, ek, björk och al. Området är idag en del av ett odlingslandskap med åkrar, hästhagar, skogspartier och bostäder.
SGU har genomfört inledande undersökningar som visar att det finns rester av bekämpningsmedel i marken som kommer från skogsplantskolans verksamhet. En sammantagen bedömning är att det inte finns någon förhöjd hälsorisk att bo eller vistas i området.
Den nedlagda myndigheten Skogsvårdsstyrelsen drev upp skogsplantskolor på ett antal platser i Sverige, vilka nu undersöks av SGU. Syftet med undersökningarna är att säkerställa att det inte finns kvar rester av bekämpningsmedel i marken, som kan innebära en risk för människor eller miljö. Det bekämpningsmedel som vanligtvis påträffas vid gamla skogsplantskolor är DDT. Det är en förorening som inte är lättrörlig utan binder till organiskt material i marken och inte sprids så lätt.
För att undersöka mark och grundvatten vid plantskolan i Älvan har provtagning genomförts i två etapper. I den första etappen provtogs ytlig jord och brunnsvatten. I den andra etappen togs fler prover i det området där högst halter påträffades i ytlig jord. Samtidigt installerades tre grundvattenrör för att undersöka eventuella föroreningshalter i grundvatten.
I trädgårdarna till privatbostäder som ligger i anslutning till plantskolans tidigare odlingsfält påvisas DDT men halterna innebär inga risker för människors hälsa. På de tidigare odlingsfälten förekommer generellt högre halter av DDT och inom dessa ytor överskrids det generella riktvärdet för DDT i mark som Naturvårdsverket har tagit fram. Från dessa områden kan intag av odlade växter innebära en långsiktig hälsorisk om konsumtionen överstiger 10 % av det årliga intaget av växter (vilket motsvarar ca 15 kg/år för en vuxen och ca 9 kg/år för ett barn). Där de högsta halterna av DDT har påträffats finns inga hälsorisker med dagens markanvändning (bilgarage).
De halter som påträffats kan innebära en risk för att markekosystemet i området är negativt påverkat. Även djur som äter marklevande organismer, exempelvis fåglar, kan påverkas negativt. Det finns inga generella riktvärden för betande djur, exempelvis hästar, och det går därför inte att utesluta att intag av gräs från plantskolans tidigare odlingsfält kan innebära en risk.
Risken för spridning av DDT från jord till grundvatten bedöms vara liten. Inga halter av DDT har detekterats i provtagna brunnar. I några av brunnarna påvisas bekämpningsmedlen BAM och atrazin. Dessa ämnen används framförallt för ogräsbekämpning, exempelvis i preparatet Totex. Det är oklart om dessa ämnen har använts av skogsplantskolan men det var tidigare vanligt att använda Totex för ogräsbekämpning av trädgårdsgångar och inom jordbruket.
Utifrån resultatet från förstudien har SGU beslutat att gå vidare med fortsatta utredningar. Under 2019 kommer SGU bland annat genomföra fördjupade utredningar av DDTs påverkan på markmiljön samt utreda eventuella risker för betande djur kopplat till förekomst av DDT. Vi kommer också att titta närmare på om de halter av bekämpningsmedel som finns i brunnarna kan kopplas till plantskolans verksamhet.
Senast granskad 2021-01-13