Utrustning för kartläggning av havsbottnen
SGU använder olika maringeologiska mätsystem, provtagare och laboratorieutrustning i sitt arbete med att kartlägga havsbottnen.
Positioneringssystem
Ocean Surveyor är utrustad med avancerade system för att lagra positionen för insamlade mätdata med hög precision. Systemen använder en satellitbaserad kompass med två GNSS (Global Navigation Satellite Systems) antenner som kan motta positionsdata från GPS, Glossnas och Galileo och ytterligare två fristående GPS-mottagare. I systemet ingår också en rörelsesensor (MRU) som mäter sidoförflyttningen och vridningen av fartyget i alla tre dimensioner. Systemet använder realtidkorrektioner (RTK) för sattelitpositionerna via mobildata. Sammantaget kan positionssystemet bestämma positionen för varje del av fartyget och utrustningen.
SGU:s hydroakustiska mätsystem
Ljudvågor rör sig lätt genom kompakta material som vatten, sediment och berggrund och passar utomordentligt väl att användas för att undersöka havsbotten.
SGU:s marina provtagningsutrustning
Hit räknas olika sedimentprovtagare, men även undervattenkameran.
SGU:s marina laboratorieutrustning
Gammadetektor
SGU har en detektor ombord S/V Ocean Surveyor som används för att mäta gammastrålningen från den radioaktiva isotopen cesium-137 (Cs-137). Cs-137 är en radioaktiv isotop som sprids från kärnvapendetonationer eller från olyckor vid kärnkraftverk. Kärnkraftsolyckan vid Tjernobyl 1986 spred radioaktiva ämnen över stora delar av Östersjön och länderna runt omkring och inte minst Sverige. Sedimenten som avsatts på havsbotten direkt efter 1986 har därför ofta en mycket tydlig topp i radioaktivitet som sedan långsamt minskar i yngre sediment. Genom att mäta gammastrålningen från Cs-137 på olika djup vid en provtagningsplats går det att fastslå hur mycket sediment som avsatts efter 1986. Den genomsnittliga sedimentationshastigheten kan då beräknas.
Sedimentröntgen
Ombord på S/V Ocean Surveyor finns också Sveriges första driftsatta sedimentkärneröntgen. Prov från geminiprovtagaren röntgas i mycket tunna skikt. Dessa data presenteras i bildformat där strukturer som inte ses med ögat nu tydligt kan urskiljas. Denna information kan till exempel användas för att se om sedimentet är ostört eller om det har vid några tillfällen har eroderats eller rörts om.
Illustration: SGU.
Positioneringssystem
1. Satellitbaserat positioneringssystem(GNSS)
2. Realtidsjustering för sattelitpositioner
3. Hydroakustiskt positioneringssystem (USBL)
Hydroakustiska mätsystem
4. Seismisk ljudsändare
5. Hydrofoner (Streamer)
6. Sedimentekolod
7. Parametriskt sedimentekolod
8. Ekolod
9. Ljudhastighets- och temperaturmätare under färd
10. Flerstråle-ekolod (Multibeam)
11. Sidoavsökande sonar
Sedimentprovtagningssystem
12. Stötlod (1 m)
13. Miljöprovtagare
14. Gripskopor (OPB och Van Veen)
15. Lådprovtagare (Box corer)
16. Kolvlod (6 m)
17. Vibrohammarlod (6 m)
Observationssystem
18. Ljudhastighetsmätare (CTD-sond)
19. Undervattenskamera, Strömmätare, CTD-sond och Syrehaltsmätare
20. Profilerande ljudhastighetsmätare under färd (MVP)
Analyssystem
21. Sedimentröntgen och Gammaspektrometer
Senast granskad 2022-05-04