SGU. Generaliserad bild av ett typiskt skred.

14 november 2019

Skredområdet i Kungälv känt som skredkänsligt

I ett skred utanför Kungälv den 13/11 rörde sig flera hundra meter jordmassor ut i havet. Orsaken till skredet är ännu inte klarlagd, men SGU:s jordartsinformation visar att området sedan tidigare är känsligt för skred i finkorniga jordarter.

Ett områdes skredkänslighet beror på de geologiska förhållandena. Den naturliga erosionen anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge, där små förändringar av denna jämvikt kan utlösa skred eller ras. Det kan vara landhöjningen, klimatet och människans ingrepp i naturen som förändrar markens stabilitet.

För att i detalj förstå orsaken till skredet i Kungälv krävs platsspecifika undersökningar, dock finns det enligt SGU:s jordartsinformation flera geologiska förhållanden i området som gör området skredbenäget, till exempel förekomst av lerjordar och lutning på marken. Platsen är också klassad enligt SGU:s som ett område med ’förutsättning för skred i finkornig jordart’. 

Skred inträffar ofta i finkorniga jordarter, till exempel silt och lera, som bildas genom avsättning i vatten. Under perioden efter istiden har delar av Sverige upplevt förändring från hav till insjö, ibland upprepade gånger. Finkorniga jordarter avsatt i havsmiljö (saltvatten) utvecklas ibland till att bli så kallade kvickleror med en mycket låg hållfasthet. Dessa marina finsediment förekommer i huvudsak i västra Sverige. För att veta om skredet utanför Kungälv beror på kvicklera krävs dock först detaljerade undersökningar på plats.

Jordartskarta skred i Kungälv

SGU:s jordartskarta över det aktuella området. Rött är berg, grått är morän, gult är lera, och brunt är sand. Skredets ungefärliga utbredning finns inom den streckade linjen.

Senast granskad 2019-11-14