Sverige viktigt när EU ställer om till klimatsmart teknik
Vår gröna omställning kommer kräva stora mängder kritiska och strategiska mineral. Projektet FRAME gör nu framsteg i att undersöka EUs fyndigheter – där Sverige kan bli en stor spelare.
För att klara klimatmålen som Sverige satt upp, med bakgrund i Agenda 2030 och Parisavtalet, så behövs grön teknik – exempelvis elbilar, vindkraftverk och solceller. Denna teknik kräver metaller och mineral som vi tidigare inte använt eller brutit mycket av, som kobolt, indium, grafit och sällsynta jordartsmetaller. Dessa så kallade kritiska material bryts i delar av världen där miljökraven och arbetsvillkoren är sämre, i vissa fall till och med så att mänskliga rättigheter bryts. Sverige och EU är beroende av import av dessa material idag, men behovet ökar och tillgången är osäker.
Projektet FRAME arbetar med att utveckla kunskapen om geologi, bildningsmiljöer och tillgångar av kritiska material i EU. Målet är att bedöma områden inom EU där kritiska material kan förekomma. Med större kunskap om var fyndigheterna finns kan EU:s länder bättre förbereda inför den gröna omställningen.
SGU leder två av delprojekten i FRAME, WP3 och WP6. I WP3 utvecklas en gemensam metodologi för att identifiera och välja särskilda processer som är viktiga vid kartläggning av strategiskt viktiga ämnen. Nästa steg blir att kartlägga var dessa ämnen finns inom EU idag, och sedan utveckla kunskapen om de fyndigheter som associeras med kritiska material. Slutresultatet blir så kallade metallogeniska kartor som definierar områden där chansen är störst att hitta kritiska material inom EU.
Sverige har stor potential för flera av de kritiska materialen, både i marken och i historiska gruvavfallshögar. Kobolt, som är viktig i produktionen av batterier, är en av metallerna som har stor potential att hittas och produceras i Sverige.
Läs mer om FRAME (öppnas i ny flik)
Potential för kobolt i EU. Källa: FRAME, ProMine database.
FRAME, ProMine database.
Potential för kobolt i EU. Källa: FRAME, ProMine database.
Senast granskad 2019-03-04