Svensk geologi viktig del i havsplaneringen
SGU:s maringeologiska data har snabbt blivit en viktig del av svensk havsplanering. Informationen används bland annat för att bedöma miljöbelastningen på växt och djurliv i havet nu och i framtiden.
För att kunna bedöma sammanlagda miljöeffekter i havet krävs både bred kunskap om faktorer som påverkar och data om de grundläggande delarna i ett ekosystem. En sådan grundläggande del är havsbottenytans geologi.
Mot den bakgrunden har SGU sammanställt geologisk substratdata från länder som gränsar till Sverige och den bästa tillgängliga informationen inom svenskt vatten. Detta har sedan kombinerats med andra fysiska data för att skapa kartor som visar fördelningen av olika havsbottenmiljöer.
SGU:s data används i planeringsverktyget Symphony, som har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten för att ta fram hållbara havsplaner, samt för marin forskning inom till exempel klimatområdet.
Informationen som fås fram i Symphony med hjälp av SGU:s data används för att påvisa varierande grader av känslighet ekosystemet, men också för att modellera andra faktorer, till exempel syrefria bottnar, miljögifters fördelning, fysisk skada på havsbotten på grund av frakt och fiske, och spridning av undervattensljud från fartyg.
Nyttan av SGU:s marina data har senast uppmärksammats av EU:s havsplaneringsorgan EMODnet (European Marine Observation and Data Network) i deras årsrapport för 2017, som nu finns tillgänglig på webben.
Länk till årsrapporten på EMODnet webbplats
Läs mer om Symphony (länk till Havs- och Vattenmyndighetens webbplats)
SGU har sammanställt information även från grannländerna till en karta som visar havsbottenytans geologiska karaktär (geologiskt substrat). I bilden till vänster täcker kartan hela Sveriges havsområde. I bilden till höger ses ett inzoomat utsnitt för havsområdet runt Gotland.
Senast granskad 2018-09-07