Järnmalm

Järnmalmspriset åkte i en ordentlig berg- och dalbana under 2017 och det ser ut som det skett ett trendbrott där priskillnaden mellan pellets och fines under året har ökat. Bakgrunden är att Kinas stålindustri investerar i större masugnar som är mindre förorenande och som använder högkvalitativa malmer och pellets.

Året började med en uppgång till mars månad då priset på fines var som högst med 95 dollar per ton. Därefter åkte priset ned med 40 procent till mitten av juni med en bottennotering på 53 dollar för att åter stiga med 48 procent till slutet av augusti. Efter detta vände priset åter ned och bottnade i slutet av oktober för att slutligen vända upp igen fram till årsskiftet. Totalt sjönk priset på fines med sju procent under året med en skillnad mellan det högsta och lägsta priset på hela 78 procent. Priset på pellets uppvisade samma mönster, men undvek nedgången på hösten för att istället stiga från sommaren fram till årsskiftet. Under året steg priset på pellets med 13 procent med en skillnad mellan högsta och lägsta pris på 55 procent. Orsaken till järnmalmsprisets svängningar står att finna i förväntningar och förändringar i den kinesiska ekonomin. Det har skett en del minskningar i utbudet från den kinesiska stålindustrin. Däremot har efterfrågan av stål från den kinesiska tillverkningsindustrin varit fortsatt stark. Svängningarna kan förklaras med skiftande förväntningar på utvecklingen. Priset på Nickel, som främst används till rostfritt stål, visar samma mönster och orsakssamband som järnmalmspriset och steg med 20 procent under året.

Basmetaller

Basmetallpriserna hade mer av en svacka mitt i året för att sedan stiga stadigt uppåt till årets slut. Under året ökade aluminiumpriset mest (32 %), sedan följde priset zink (30 %), koppar (28 %) och priset på bly (24 %). Priset på tenn sjönk dock med sju procent under året. Prisförändringen på basmetaller är också det en följd av utvecklingen i Kina, där en stark efterfrågan från Kinas industri, särskilt bilindustrin, är främsta orsaken bakom prisökningen på basmetaller.

Ädelmetaller

Ädelmetallpriserna svajade desto mer under året med några häftiga ryck upp och ned. Totalt var dock prisökningen relativt modest. Priset på guld och silver ökade under året med 13 procent respektive sex procent medan priset på platina var oförändrat. Skillnaden mellan högsta och lägsta priset på guld och silver var 18 procent respektive 22 procent. Orsaken till uppgången går främst att finna på den amerikanska finansiella marknaden och priset på dollar, som har sjunkit under året. Guld brukar användas som finansiell placering som substitut till dollar. Priset på palladium uppvisade en 50-procentig ökning, vilket har sin bakgrund i den senaste tidens utveckling mot fler bensindrivna bilar och färre dieselbilar. Platina och palladium är varandras substitut, med den skillnaden att palladium främst används till katalysatorer för bensinmotorer.

Litium och kobolt

Stora prisuppgångar skedde för två mindre omtalade metaller, kobolt och litium, som båda används för att tillverka litiumjonbatterier. Litiumpriset steg med 42 procent medan Koboltpriset steg med 150 procent. Prisstegringen beror dels på ökad efterfrågan, men även på ökade förväntningar att batteriindustrin skall expandera.

I övrigt var priserna på REE oförändrade, oljepriset steg med 21 procent och uranpriset steg med 17 procent.

Läs metallpiser under året 2017 (pdf, öpnnas i nytt fönster)