Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon i inomhusluft orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år i Sverige. För att minska människors exponering för radon krävs åtgärder. Det har även uppmärksammats på EU-nivå och i strålskyddsdirektivet (2013/59/Euroatom) finns det krav på att medlemsländerna ska upprätta en nationell handlingsplan för radon. I enlighet med direktivet har sju myndigheter tagit fram en nationell handlingsplan för att hantera de långsiktiga riskerna till följd av exponering för radon.

Handlingsplanen föreslår bland annat:

  • ett formaliserat samarbete om radon mellan berörda myndigheter under ledning av Strålsäkerhetsmyndigheten, med uppdrag att planera och följa upp insatser för att genomföra de strategier och aktiviteter som handlingsplanen tar upp,
  • att en informationskampanj om radon genomförs för att få fler att mäta radon och vidta åtgärder för att minska radonhalter,
  • att myndigheternas information om radon samordnas så att heltäckande information finns lätt tillgänglig,
  • att myndigheterna ska verka för att alla bostäder på sikt uppfyller målet om en radonhalt på maximalt 200 Bq/m3 i inomhusluften.

Radon i inomhusluft kommer antingen från marken, vattnet eller byggnadsmaterialet. I arbetet med att ta fram den nationella handlingsplanen för radon har SGU främst medverkat med expertis vad gäller radon i mark och vatten.

De medverkande myndigheterna är Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, SGU och Swedac. Alla deltagande myndigheter står bakom de förslag på åtgärder och strategier som framförs. Genomförandet av handlingsplanens strategier och åtgärdsförslag kommer i efterhand att följas upp och utvärderas.

Nationell handlingsplan för radon (öppnas i nytt fönster)

Strålsäkerhetsmyndigheten (öppnas i nytt fönster)

EU:s strålskyddsdirektiv, 2013/59/Euratom (öppnas i nytt fönster)