VÅR VIKTIGASTE NATURRESURS

Uppgift

1. Vattnets kretslopp
Läs om vattnets kretslopp och se den tillhörande filmen på Sydvattens webbsida.

• Beskriv vattnets kretslopp med text och bild
• Vad menas med att vi bara har vårt vatten till låns?

2. Konstgjort grundvatten
Börja med att läsa om Vatten på SGU:s webbplats.  Arbeta sedan med följande frågor:

• Hur går det till att göra konstgjort grundvatten?
• Vad händer med vatten medan det transporteras genom sand- och gruslager?
• Vilka orsaker kan det finnas till att grundvatten blir salt?
• Varför har en rullstensås goda förutsättningar att ge oss god tillgång på bra och lätt uttagbart grundvatten?

Fundera på:

Varför finns våra viktigaste dricksvattenresurser i isälvsavlagringar som rullstensåsar och deltan?

Laboration 1 - Filtrera vatten

Arbeta i grupp. I den här laborationen får ni rena vatten med hjälp av fyra olika material. Följ er lärares instruktioner för hur ni ska arbeta med labb-rapport.

Material

• 4 st Pet-flaskor, 1,5 liter
• vatten att rena (till exempel sjövatten, vatten från en å, vatten med chokladdrycks-pulver)
• aktivt kol, sand, grus och tyg

Förbered flaskorna

• Klipp eller skär av flaskorna (se bild).
• Gör ett litet hål i kapsylerna.
• Vänd flaskorna så att kapsylen är vänd nedåt, i den avskurna bottendelen.

Genomför laborationen

• Fyll nu den övre delen av flaskorna med tyg, aktivt kol, sand, grus eller annat material som ni tror kan rena vatten. Se till att ni har olika material i de fyra flaskorna.
• Häll det förorenade vattnet genom era filter. Använd samma typ och mängd av vatten i alla fyra försök, det vill säga fair-testing.

Frågor till laborationen

• Vilket filter fungerade bäst för att rena vatten? Varför?
• Vilket filter fungerade sämst för att rena vatten? Varför?
• Renas även vattnet från bakterier? Hur vet ni, motivera? Hur bör man göra för att vara säker på att alla bakterier har försvunnit?
• Vilka typer av föroreningar kan det bäst fungerande filtret klara av?
• Ge exempel på föroreningar som det bäst fungerande filtret inte klarar av.

Laboration 2 -  Mäta pH-värden

Arbeta i grupp. I den här laborationen får ni mäta pH-värdet i olika vätskor. Följ er lärares instruktioner för hur ni ska arbeta med labb-rapporten.

Vätskor att arbeta med:

• mjölk
• kranvatten
• läsk
• sjövatten
• juice (valfri smak)
• tvättmedel upplöst i vatten eller flytande tvättmedel
• tandkräm upplöst i vatten

Undersökning
För att mäta pH-värdet behöver ni en indikator. Det finns några olika:

• pH-papper (ändrar färg, beroende på vilket pH-värde lösningen har).
• BTB (Bromtymolblått, byter färg beroende på vilket pH-värde lösningen har). Droppa BTB i vatten. Rör om. Blås i ett sugrör, ner i lösningen. Vad händer? Varför? Vilka slutsatser kan du dra?
• Fenolftalein (en vätska som ger utslag på basiska lösningar).

Att reflektera över och svara på:

• Förklara varför mätvärdena ser ut som de gör. Vad finns det mer av i de sura lösningarna? Vad finns det mer av i de basiska lösningarna?
• Kan basiska lösningar vara frätande?
• Vad innebär det att vatten är surt eller basiskt?

Laboration 3 - Övergödning och försurning

Arbeta i grupp. I denna laboration får ni undersöka hur en vattenväxt reagerar på olika typer av vatten. En vattenväxt lever under vatten, därför ska ni se till att täcka växten med vatten. Det kommer att ta cirka tre veckor innan ett tydligt resultat visar sig. Men dokumentera gärna ett par gånger i veckan hur det ser ut i de olika behållarna. Följ er lärares instruktioner för hur ni ska arbeta med labb-rapporten.

Material
Sex stycken behållare med (märk varje behållare med en tejpbit, så du vet vilken behållare som innehåller vad):

• en med icke-miljömärkt tvättmedel och vatten
• en med miljömärkt tvättmedel och vatten
• en med sjövatten
• en med kranvatten
• en med växtnäring och vatten
• en med vinäger (en matsked till 3 dl vatten räcker) och vatten

I varje behållare ska det finnas en vattenväxt (exempelvis växten vattenpest eller Nate).

Hypotes

• Vad kommer hända i de olika behållarna? Varför tror ni det? Motivera era tankar.

Frågor

• Beskriv förändringen i var och en av behållarna.
• Vad är det i tvättmedel som orsakar ändringen?
• Jämför de två behållarna med tvättmedel. Är miljömärkt tvättmedel bättre än det vanliga tvättmedlet? Hur ser ni det? Motivera.

Gräv djupare

• Vad innebär försurning och vilka är orsakerna till försurning?
• Vad kan man göra för att motverka försurning i sjöar och mark?
• Vilken källa är det som orsakar mest övergödning och försurning?
• Hur ska man kunna minska den källan?
• Vad är effekterna av övergödning och försurning?
• Läs artikeln Varför så svårt att besluta om något så viktigt? (SVT, öppnas i nytt fönster) och skapa sju frågor till texten.

Exit ticket

• Vad beror försurning av yt- och grundvatten på?
• Varför är vissa områden mer utsatta än andra för försurning?
• På Gotland finns det mycket kalk i berggrunden. Är kalk bra eller dåligt för försurningen?

Studie- och yrkesvägledning

Vatten är vår viktigaste naturresurs och den resurs vi utvinner mest av. Det är därför viktigt att grundvattnet, sjöar, vattendrag och hav är så rena som möjligt. Hydrologer jobbar med vatten. Se filmen till vänster och svara på frågorna:

• Hur ser en vanlig dag ut för en hydrolog?
• Varför behöver vi hydrologer?
• Vilka utbildningar finns det för hydrologer? Vilken ligger närmast din stad? Sök gärna på www.studera.nu.

Tips! Geovetenskap är "läran om jorden" och innefattar hydrologi, "läran om vatten".

Länkar

Svenskt Vatten (webb): Fakta om vatten

SGU (webb): Vatten

Vatteninformationssystem Sverige (webb): Enkel karta

Fler övningar inom samma tema

Kartan som verktyg

Att arbeta med geologi

Metaller och mineral