1. Kartlägg

850x350-entreprenadberg_mattiasGöransson.jpg

Uttag av entreprenadberg från förbifart Stockholm. Fotograf: Mattias Göransson, SGU.

Det första steget i att planera för en hållbar materialförsörjning är att skapa en referensram genom att kartlägga förutsättningarna för materialförsörjning i den aktuella regionen. En kartläggning bör innehålla följande delar:

  • hur användning av material ser ut i dagsläget
  • vilka tillgångar och flöden av material som finns i regionen
  • vilka som är de stora aktörerna
  • hur de framtida behoven kommer att se ut
  • vilka geologiska och alternativa resurser som finns att tillgå och materialens tillgänglighet
  • vilken miljö- och klimatpåverkan som materialförsörjningen i regionen har i dagsläget samt i relation till planerade byggaktiviteter

En kartläggning kan utgöras av ett antal geografiska dataskikt i exempelvis GIS format, men innefattar även information som samlas in genom dialog eller enkät. Vidare kan kartläggning innebära insamling av data från exempelvis SMP (svenska miljörapporteringsportalen), översiktsplaner, befolkningsstatistik, byggbranschens prognoser, data från rapporter som exempelvis SGU:s Grus Sand och Krossberg med mera.

1.1. Dagens användning

För att kunna göra en hållbar materialförsörjningsplanering behövs till att börja med en beskrivning av hur materialförsörjningen i nuläget fungerar i en region. I denna kartläggs dagens behov och användning av material i regionen. Underlag kan samlas in genom att:

  • ta fram information om vilka täkter som finns i regionen, från Länsstyrelsen, svenska miljörapporteringsportalen (SMP) och Grus Sand och Krossberg
  • ta fram information om hur mycket regionens täkter har tillstånd att ta ut samt hur mycket de producerar (och om möjligt, hur mycket av detta som används lokalt), från Länsstyrelsen, svenska miljörapporteringsportalen (SMP) och på länsnivå i Grus Sand och Krossberg
  • samla in data om dagens användning av ballast genom enkäter, intervjuer och dialoger med användare och producenter
  • undersöka pågående och planerade byggaktiviteter i kommunala översiktsplaner och infrastrukturprojekt, exempelvis från Trafikverket.

1.2. Tillgångar och flöden

För att få en överblick hur tillgångar och flöden av material ser ut i en region behövs goda kontakter med producenter och användare av material. Syftet är dels att få en inblick i vilka behov som finns, dels att undersöka hur miljöpåverkan ser ut genom transportavtryck. Information kan tas fram genom att:

  • samla in data om tillgångar och flöden genom enkäter, intervjuer och dialoger med användare och producenter
  • samla in data om entreprenadberg i kommunala översiktsplaner, från Trafikverket eller hos Optimass som tillhandahåller en nationell plattform om jord och bergmaterial 
  • undersöka nuvarande täktverksamhet, det vill säga vilka aktuella tillstånd som finns för befintliga täkter, deras tillståndstid och tillståndsmängd. Data kan hämtas från Länsstyrelsen och svenska miljörapporteringsportalen (SMP)
  • undersöka transportavstånd mellan produktion av ballast (se SGU:s kartvisare Ballast) och var materialet används
  • titta på allmän information om ballastproduktion på länsnivå, finns i Grus, Sand och Krossberg. Här finns uppgifter kring försörjningsmönster, historisk utveckling och användning av materialen
  • undersöka hur material rör sig inom, till och från regionen. Export och import, både inrikes och internationella flöden. Data kan tas fram exempelvis genom enkäter och genom att se var täkterna ligger

1.3. Aktörer

För materialförsörjningsplaneringen är det viktigt med kontakter och samverkan med de stora och viktigaste användarna och producenterna i regionen. De största aktörerna är offentliga beställare inom kommun och region, Trafikverket med sina stora infrastrukturprojekt, och byggbranschens privata aktörer med byggande av lokaler, bostäder, anläggningar med mera. En kartläggning av vilka de största aktörerna är i området kan göras genom att:

  • genomföra enkäter, intervju och dialog med användare och producenter
  • undersöka byggstatistik i regionen, vilket kan hämtas från Byggföretagen (branschorganisation för bygg-, anläggnings- och specialföretag)
  • inhämta information om byggande från översiktsplaner och detaljplaner. I dessa kan det finnas information kring byggherrar, projektägare och -beställare

1.4. Framtida behov

För att göra en god bedömning av de framtida behoven behövs en väl utvecklad samverkan mellan kommuner, regioner, Länsstyrelser, Trafikverket och branschaktörer. Efterfrågan på ballast följer i stor utsträckning den allmänna konjunkturen, men särskilt byggkonjunkturen med expansivt byggande, stora infrastruktursatsningar, och över tid även befolkningsutvecklingen. För att uppskatta det framtida behovet i en region behövs också en omvärldsbevakning, bland annat med förståelse för import och export av ballastmaterial och halvfabrikat (exempelvis betongfundament) är viktigt. Framtida behov kan kartläggas genom att:

  • genomföra enkäter, intervju och dialog med användare och producenter
  • undersöka befolkningsframskrivningar, var människor kommer att bosätta sig i framtiden befolkningstäthet, expansiva regioner exempelvis från SCB.
  • ta reda på vilka som är de stora framtida företagsetableringarna i regionen. Information kan tas fram genom dialog med näringslivsutvecklare på kommuner, Länsstyrelse och region. Data kan också hämtas från översiktsplaner och detaljplaner
  • inhämta information om framtida byggplaner och projekt. Denna data kan hämtas från översiktsplaner och detaljplaner från kommuner och Länsstyrelser

1.5. Geologiska resurser och deras tillgänglighet

Att känna till regionens geologiska förutsättningar samt tillgång till alternativa material som exempelvis entreprenadberg är en förutsättning för en god och hållbar markanvändning. Trots goda geologiska förutsättningar, det vill säga att användbara bergarter finns inom lämpliga avstånd, kan det ändå finnas utmaningar i att tillgå dessa, exempelvis på grund av stora jorddjup eller motstående intressen. Regionens tillgångar behöver därför kartläggas (exempelvis i GIS). Följande parametrar bör inkluderas:

  • kartlägga hur de geologiska förutsättningar ser ut, vilka typer av bergarter som finns var
  • kartlägga var det i dag finns täkter och ta med data för bergkvalitet där det finns, inklusive tekniska analyser
  • ta reda på jorddjupen i områden med lämpliga bergarter för ballastprodukter
  • undersöka var det finns grundvattenförekomster som kan bli ett hinder för uttag av berg
  • undersöka om det finns tillgångar till lämpliga alternativa material, exempelvis entreprenadberg. Detta kan kartläggas exempelvis genom enkäter i samband med byggprojekt i regionen
  • ta reda på om det finns utpekade områden med riksintressen. Det kan vara ett riksintresse för ballast, men det kan även utgöra ett riksintresse för något annat som då blir ett motstående intresse
  • undersöka om det finns andra motstående intressen, exempelvis kultur- och naturskyddsområden, eller bebyggelse.

1.6. Miljö- och klimatpåverkan

Uttag av bergmaterial och naturgrus, och inte minst transporterna av dessa, har en betydande miljö- och klimatpåverkan. Även export och import av ballast har en stor miljöpåverkan; dels på grund av transporter, dels på grund av förflyttning av miljöproblem vid tillfällen av import av naturgrus från andra länder. För att miljö- och klimatpåverkan ska bli så liten som möjligt, behövs i första steget en överblick över de områden inom regionen som kan tänkas påverkas, och detta kan fås genom att:

  • kartlägga regionens grundvattenförekomster för att undersöka om det finns risk för interaktion med befintliga eller planerade täkter med hänsyn till beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) för grundvattenförekomster. Kartor och information om grundvattenförekomsterna finns i databasen för information om Sveriges vatten (VISS)
  • undersöka om ett planerat uttag av bergmaterial eller naturgrus kan komma att inverka på kultur- och naturskyddsområden
  • kartlägga befintlig och planerad täktverksamhet och ta reda på huvudsakliga transportsträckor mellan täkter och användningsområden (kompletterad med dialog med täktverksamhet och byggherrar)
  • undersöka eventuell export och import av ballast från och till regionen

Senast ändrad 2021-10-08

Skriv ut