Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Radon

Radon är en osynlig, luktfri och smaklös radioaktiv ädelgas. Radon bildas genom olika sönderfallskedjor, och kan förekomma som flera olika isotoper. Den mest långlivade, och därmed också vanligast förekommande av dessa isotoper, är radon-222. Radon-222 bildas vid sönderfall av radium-226, som ett led i den så kallade uranserien som utgår från uran-238 och slutar med bly-206. Radon-222 har en halveringstid på 3,8 dygn och sönderfaller till en rad fasta metallatomer som kallas radondöttrar (radioaktiva isotoper av bly, polonium och vismut). Vid sönderfallet avges alfastrålning. Vid inandning utgör alfastrålning från sönderfall av radon och radondöttrarna en hälsorisk.

Radon.png

Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.

Läs mer på sidan Vad visar kartorna?

Grundvattnets radonhalt – procentuell fördelning av uppmätta halter inom varje kartklassområde

I tabellen visas för varje klass (färg på kartan) vilka halter i brunnsvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 50 Bq/l (blå områden på kartan) kan exempelvis noteras att 85,9 procent av analyserna från grundvatten i jord har radonhalter under 50 µg/l.

Rn

Grundvatten i jord

 

 

 

Grundvatten i berg

 

 

 

 

Uppmätta halter, Bq/l

Antal analyser

Uppmätta halter, Bq/l

 

 

Antal analyser

 

< 50

50–100

100–500

500–1000

≥ 1000

 

< 50

50–100

100–500

500–1000

≥ 1000

 

 Kartklass

%

 

%

 

<50

85,9

7,1

6,0

0,7

0,3

1 357

70,4

16,8

11,7

0,7

0,4

1 366

50–100

45,8

37,0

14,9

1,6

0,6

810

33,7

27,8

34,6

2,6

1,2

2 355

100–500

31,4

16,2

46,9

4,0

1,5

876

14,8

16,8

54,1

10,2

4,2

13 063

500–1000

26,6

5,1

21,5

43,0

3,8

79

10,4

7,9

43,7

21,5

16,4

2 646

≥1000

13,3

3,3

3,3

0,0

80,0

30

9,5

5,5

32,0

23,0

30,0

929

Alla

58,3

17,3

20,0

2,9

1,6

3 152

19,9

16,4

46,6

10,7

6,4

20 359

 

Bakgrundshalter

Uran och radium finns naturligt i alla jord- och bergarter och därmed också i grundvatten. Höga radonhalter är speciellt vanliga i grundvatten från uranrika bergarter såsom granit och pegmatit [1]. Grundvatten i basiska och sedimentära bergarter har generellt lägre halter av radon. Ett undantag är grundvatten i alunskiffer. Höga radonhalter kan också påträffas i berggrundvatten i områden utan uranrik berggrund (bergartsmassa). Det kan då röra sig om påverkan från uran- och radiumrika sprickutfällningar, som bildats genom transport av och avsättning från grundvatten från berggrund med högre halter [2], [3].

Grundvatten i jord innehåller generellt betydligt lägre radonhalter än berggrundvatten. Jordarters innehåll av radioaktiva ämnen varierar generellt med underlaget och typ av jordart. Halter av radioaktiva ämnen i grovkorniga jordar som morän och grus speglar ofta den underliggande berggrunden. I en mycket välsorterad sand är dock innehållet av uran och radium generellt mycket lågt eftersom de radioaktiva ämnena vittrats bort och lakats ur. Ett undantag är alunskiffersand. I finkorniga, leriga jordarter såsom lera och lerig silt är halterna av uran och radium ofta förhöjda, eftersom uranförande mineral tenderar att adsorberas till just lerpartiklar [2], [3].

Radonhalter i vatten anges som Becquerel per liter (Bq/l), där 1 Bq motsvarar ett sönderfall per sekund. Enligt nationell miljöövervakning är medianvärdet 1,8 Bq/l för ytligt jordgrundvatten, medan den 90:e percentilen uppgår till 60 Bq/l [4]. Underlaget från den nationella miljöövervakningen är dock ytterst begränsat (n=48). I berggrundvatten kan radonhalter variera mellan ett antal tiotal upp till flera tiotusental Bq/l. Den högsta radonhalten som uppmätts i brunnsvatten i Sverige är 87 000 Bq/l, i prov från en brunn borrad i granit i Värmlands län [5].

Påverkanskällor

Halter av radon (och andra radioaktiva ämnen) i lak- och grundvatten kan förväntas öka i samband med till exempel brytning av mineral och bergarter med radioaktivt innehåll (och relaterade upplag eller deponering av restprodukter). En undersökning av ytligt grundvatten i Falbygden kring så kallade rödfyrshögar – upplag av restprodukter efter bränning av kalksten med hjälp av alunskiffer – indikerade dock ingen påverkan avseende radon [6]. Riskerna är förmodligen störst vid underjordisk brytning och deponering, och i relation till sulfidrikt surt berg [7].

Bedömning av tillstånd

Grundvattnets tillstånd avseende radon redovisas i fem klasser. Tillståndsklassningen utgår från Livsmedelsverkets gränsvärde och riktvärde för otjänligt dricksvatten. Jämfört med tidigare Bedömningsgrunder för grundvatten har klassgränserna justerats för att bättre harmoniera med Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten (LIVSFS 2022:12).

Klass

Tillstånd

Rn (Bq/l)

Kommentar

1

Mycket låg halt

< 50

Vanlig halt i grundvatten i jord.

2

Låg halt

50–100

3

Måttlig halt

100–500

Vanlig halt i grundvatten i berg, 100 Bq/l motsvarar gränsvärdet för allmän vattenförsörjning.

4

Hög halt

500–1000

Inte ovanlig halt i grundvatten i berg

5

Mycket hög halt

≥ 1000

Halter ≥ 1 000 Bq/l anses otjänligt som dricksvatten från egen brunn.

 

Grundvattnets radonhalt – indelning efter provtagningsplats och fördelning i procent

Klass

 

1

2

3

4

5

Radon, Rn (Bq/l)

 

<50

50–100

100–500

500–1000

1000

 

Antal

 

 

%

 

 

Större vattentäkt i jord

608

60,2

28,6

9,5

1,0

0,7

Enskild brunn i jord

3 050

59,8

15,4

20,3

3,0

1,4

Källa i jord

424

51,7

24,3

21,0

2,4

0,7

Rör i jord

22

40,9

54,5

4,5

 

 

Större vattentäkt i berg

405

15,6

13,6

48,4

12,1

10,4

Enskild brunn i berg

24 284

21,4

16,6

46,1

10,2

5,8

Provpunkter jord

4 104

58,9

18,5

18,7

2,6

1,2

Provpunkter berg

24 689

21,3

16,5

46,1

10,2

5,9

Alla provpunkter

30 168

26,9

16,8

41,9

9,1

5,2

Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.

Halter i dricksvatten

Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten anses generellt vara förhållandevis små. Av försiktighetsskäl bör dock intag via dryck och föda begränsas. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) anges gränsvärdet 100 Bq/l avseende allmän dricksvattenförsörjning. Riktvärdet för dricksvatten från enskilda och andra mindre dricksvattenanläggningar är 1 000 Bq/l [8],[9]. Vatten med högre halter än så anses otjänligt som dricksvatten.

Det största problemet med radon i hushållsvatten är att gasen vid hantering och luftning (som vid diskning och duschning) avgår till inomhusluften, varpå radonhalten i inomhusmiljön och intag via inandning ökar. Vid inandning utgör alfastrålning från sönderfall av radon och radondöttrarna en hälsorisk. Långvarig exponering för radon och radondöttrar ökar risken att drabbas av lungcancer [5], [10].

Påverkan på ytvatten

Ytvatten innehåller generellt mycket lite radon. Dels exponeras inte ytvatten för djupare jordlager och berggrund på samma sätt som grundvatten, dels står ytvatten i direkt kontakt med atmosfären varvid radon lätt avgår till omgivande luft. Förhöjda halter av radon i ytvatten kan därför många gånger härledas till ett utflöde av grundvatten, och radon kan därmed användas som ett spårämne för att undersöka interaktion mellan yt- och grundvatten.

Tröskelvärde och vända trend-värde för grundvattenförekomster

Radon ingår inte i tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och statusklassificering (SGU-FS 2023:1). När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst görs det utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Parametrar som inte ingår i tröskelvärdeslistan har inga beslut om miljökvalitetsnormer, men omfattas av övriga bestämmelser i miljöbalken och annan lagstiftning. Om mänsklig verksamhet leder till förhöjda halter som kan medföra skada för människors hälsa eller för miljön ska vattenmyndigheten meddela detta till SGU, som vid behov gör ett tillägg till tröskelvärdeslistan.

SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1)

Senast ändrad 2024-01-30

Skriv ut