Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
Fluormineral förekommer på vissa håll i jord och berg i Sverige. I grundvattnet förekommer fluor framför allt som den negativa jonen fluorid (F–). Lösligheten är begränsad särskilt vid höga kalciumhalter eftersom mineralet flusspat, även kallad fluorit, då kan bildas. Den kemiska beteckningen för flusspat är kalciumfluorid (CaF2).
Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.
Läs mer på sidan Vad visar kartorna?
I tabellen visas för varje klass (färg på kartan) vilka halter i brunnsvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 0,4 mg /l (blå områden på kartan) kan exempelvis noteras att 83,5 procent av analyserna från brunnarna i jord har halter under 0,4 mg/l. Övriga brunnar i jord i de blå områdena på kartan har således högre fluoridhalt.
F |
Grundvatten i jord |
|
|
Grundvatten i berg |
|
|
|
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Uppmätta halter, mg/l |
|
|
Antal analyser |
Uppmätta halter, mg/l |
|
|
Antal analyser |
||||||
|
|
< 0,4 |
0,4–0,8 |
0,8–1,5 |
1,5–4 |
≥ 4 |
|
< 0,4 |
0,4–0,8 |
0,8–1,5 |
1,5–4 |
≥ 4 |
|
|
|
Kartklass |
% |
|
% |
|
|||||||||
|
< 0,4 |
83,5 |
11,1 |
3,8 |
1,5 |
0,1 |
12 254 |
59,8 |
26,1 |
9,5 |
4,4 |
0,3 |
6 112 |
|
|
0,4–0,8 |
52,6 |
28,4 |
13,7 |
4,9 |
0,4 |
4 066 |
33,0 |
33,6 |
22,5 |
10,4 |
0,5 |
13 673 |
|
|
0,8–1,5 |
40,0 |
21,9 |
22,8 |
14,6 |
0,8 |
1 134 |
17,0 |
25,6 |
32,2 |
23,9 |
1,3 |
18 434 |
|
|
1,5–4 |
31,6 |
20,2 |
17,1 |
28,1 |
3,1 |
228 |
9,3 |
14,6 |
25,8 |
45,0 |
5,3 |
8 493 |
|
|
≥ 4 |
64,3 |
0,0 |
14,3 |
21,4 |
0,0 |
14 |
9,0 |
11,8 |
17,4 |
40,4 |
21,3 |
178 |
|
|
Alla |
72,9 |
15,9 |
7,4 |
3,5 |
0,2 |
17 696 |
25,8 |
26,0 |
25,2 |
21,3 |
1,7 |
46 890 |
|
Fluor finns naturligt i berggrunden i Sverige i mineralen flusspat (fluorit, CaF2), kryolit och apatit. Fluor finns även i biotiter och amfiboler där det ersätter hydroxylgrupper. Yngre graniter och pegmatiter kan innehålla mycket flusspat och fluorapatit. Även kalksten kan innehålla mycket fluorapatit [1]. Flusspat förekommer ofta som sprickmineraliseringar.
Den svenska berggrunden ger ofta upphov till relativt höga halter av fluorid i berggrundvattnet. Halterna av fluorid kan komma upp i några milligram per liter i grundvattnet, även om halterna normalt är lägre. Grundvatten i jordlager innehåller vanligen endast låga fluoridhalter. Bakgrundsvärdena i det ytliga jordgrundvattnet i den nationella miljöövervakningen är 0,1 mg/l som medianvärde och 90:e percentilen är 0,6 mg/l [2]. De naturliga halterna i berggrundvattnet är ofta högre. Detta gäller särskilt ofta i granitisk berggrund, men även i till exempel gråvacka liksom i yngre sedimentära bergarter utan kalkinslag. Halterna av fluorid i grundvatten begränsas ofta av utfällning av kalciumfluorid (mineralet fluorit eller flusspat) och mycket höga fluoridhalter förekommer därför oftast i berggrundvatten med låg kalciumhalt (mjuka vatten).
Höga fluoridhalter beror oftast på naturligt höga halter i berggrunden. Höga fluoridhalter har emellertid också noterats exempelvis i lakvatten från varphögar. Oxidation av svavelhaltiga mineral ger extremt sura lakvatten som kan lösa upp kalciumfluorid (mineralet fluorit eller flusspat) om det finns närvarande. Fluorid kan bilda lösta komplex med metaller, däribland aluminium [3], och därmed bidra till ökad rörlighet för metallerna [4]. Det finns en rad olika organiska fluorföreningar (PFOS med flera). Dessa behandlas i avsnittet Organiska ämnesgrupper.
Läs mer i avsnitt Organiska ämnesgrupper
För fluorid är indelningen i tillståndsklasser baserad på Livsmedelsverkets gränsvärde för allmän dricksvattenförsörjning respektive riktvärden för enskilt dricksvatten. Grundvattnets tillstånd vad avser fluorid redovisas i fem klasser.
| Klass | Tillstånd | F (mg/l) | Kommentar |
|---|---|---|---|
|
1 |
Mycket låg halt |
< 0,4 |
|
|
2 |
Låg halt |
0,4–0,8 |
|
|
3 |
Måttlig halt |
0,8–1,5 |
Kariesförebyggande egenskaper |
|
4 |
Hög halt |
1,5–4 |
Gränsvärde för dricksvatten vid allmän vattenförsörjning |
|
5 |
Mycket hög halt |
≥ 4 |
Vid halter över 6 mg/l är vattnet otjänligt som dricksvatten vid enskilda vattenanläggningar |
| Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Fluorid, F (mg/l) |
|
< 0,4 |
0,4–0,8 |
0,8–1,5 |
1,5–4 |
≥ 4 |
|
|
Antal |
|
|
% |
|
|
|
Större vattentäkt i jord |
1 805 |
71,1 |
19,1 |
8,0 |
1,8 |
0,1 |
|
Enskild brunn i jord |
18 180 |
72,3 |
16,3 |
7,5 |
3,6 |
0,3 |
|
Källa i jord |
1 721 |
81,3 |
11,8 |
5,3 |
1,5 |
0,1 |
|
Rör i jord |
235 |
68,9 |
24,3 |
4,7 |
1,7 |
0,4 |
|
Större vattentäkt i berg |
982 |
35,2 |
25,4 |
27,5 |
11,6 |
0,3 |
|
Enskild brunn i berg |
51 498 |
26,0 |
26,1 |
25,0 |
21,3 |
1,7 |
|
Provpunkter – jord |
21 962 |
72,8 |
16,3 |
7,4 |
3,3 |
0,3 |
|
Provpunkter – berg |
52 481 |
26,1 |
26,0 |
25,0 |
21,1 |
1,7 |
|
Alla provpunkter |
78 249 |
40,2 |
23,1 |
19,7 |
15,7 |
1,2 |
Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.
Höga halter av fluorid i grundvattnet kan begränsa dess användbarhet som dricksvatten på grund av risken för negativa hälsoeffekter. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) anges för allmän vattenförsörjning gränsvärdet 1,5 mg/l.
För enskild vattenförsörjning finns ett riktvärde på 6 mg/l för otjänligt dricksvatten. Att halten för otjänligt satts så högt vid enskilda vattenanläggningar beror på att vuxna personer kan dricka vatten med högre fluoridhalt än 1,5 mg/l, varför det kan vara onödigt att rena vattnet från fluorid i hushåll utan barn. För barn gäller att vatten med en fluoridhalt 1,3–1,5 mg/l inte bör ges i större omfattning till barn under 6 månaders ålder, och att vatten med halten 1,6–4,0 mg/l endast bör ges i begränsad omfattning till barn under 1,5 års ålder. Vatten med en fluoridhalt på 4,1–5,9 mg/l bör endast ges till barn under 7 år i begränsad omfattning, och endast vid något enstaka tillfälle till barn under 1,5 år. Fluoridhalter mellan 0,8 och 1,2 mg/l anges ha en kariesförebyggande effekt. Vid fluoridhalter under 0,8 mg/l är kariesskyddet begränsat. Vid halter över 1,3 mg/l finns risk för tandemaljfläckar (fluoros) [5], [6].
En svensk studie har emellertid visat att även måttliga fluoridhalter i dricksvatten på 1,0–1,5 mg/l, tillsammans med fluorid i annan föda, kan bidra till ökad frekvens av höftfrakturer hos äldre kvinnor [7].
Fluorid kan bilda komplex med olika metaller, däribland aluminium [3], och därmed bidra till ökad rörlighet av metallerna och högre metallhalter i mottagande ytvatten [4]. Fluorid kan även i sig ge upphov till skada på fisk och invertebrater genom att verka enzymhämmande. I mjuka vatten med låg jonstyrka blir effekten tydligare, och negativa effekter kan uppstå redan vid fluoridhalter på 0,5 mg/l [8].
Fluorid ingår inte i tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1). När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst ska det göras utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Parametrar som inte ingår i tröskelvärdeslistan har inga beslut om miljökvalitetsnormer, men omfattas av övriga bestämmelser i miljöbalken och annan lagstiftning. Om mänsklig verksamhet leder till förhöjda halter som kan medföra skada för människors hälsa eller för miljön ska vattenmyndigheten meddela detta till SGU, som vid behov gör ett tillägg till tröskelvärdeslistan
SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1).
Senast ändrad 2024-01-29