Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Grundvattnets kvalitet – oorganiska ämnen

I denna del presenteras kartor, beskrivningar, datasammanställningar och tillståndsklasser för flera oorganiska ämnen som förekommer i grundvatten.

Oorganiska ämnen förekommer naturligt i grundvattnet och är vanligen ett resultat av kontakt med det geologiska materialet. Oorganiska ämnen kan även tillföras mark och grundvatten via atmosfärisk deposition från naturliga källor, exempelvis via aerosoler från havsspray och gaser från vulkanutbrott.

Exempel på mänsklig påverkan på grundvattnets innehåll av oorganiska ämnen är tillförsel av kväve genom gödsling av jordbruksmark, klorid genom vägsaltning, metaller genom utsläpp från industri och gruvdrift samt nedfall av svavelutsläpp från förbränning. Även förändringar i grundvattnets nivå eller flöde kan påverka grundvattenkvaliteten vad gäller oorganiska parametrar.

Denna del av handledningen ger en genomgång av olika oorganiska ämnen och parametrar för vilka tillståndsklassning tagits fram. Avsnittet omfattar parametrar som ofta ingår vid "normalanalyser” av brunnsvatten. I avsnittet inkluderas också parametrar som beskriver den mikrobiologiska kvaliteten, och hur fysikalisk-kemiska parametrar som exempelvis förändring av grundvattnets temperatur kan bedömas.

För många ämnen är den regionala variationen av halter i grundvatten avsevärd, främst beroende på geologiska förhållanden. I avsnittet Indelning i regioner beskrivs regionindelningen som används i Bedömningsgrunder för grundvatten. Även den lokala miljön och typ av provtagningsplats är av betydelse för vattenkvaliteten. För den regionala fördelningen av olika oorganiska ämnen hänvisas till kartorna under respektive ämne samt till mer detaljerad statistik med uppdelning på typ av provtagningsplats, region och vattendistrikt.

Om dataunderlaget

Använda analysdata kommer från SGU:s insamling av vattenkvalitetsdata från större (oftast kommunala) vattentäkter som finns lagrade i SGU:s vattentäktsarkiv, data från den nationella och regionala miljöövervakningen för vilka SGU är datavärd, och data från enskilda brunnar som samlas i SGU:s databaser. Vattenproverna har tagits av vattenverk, statliga myndigheter (i huvudsak SGU och Länsstyrelserna), universitet, brunnsborrare och enskilda brunnsägare. Tabeller och kartor som presenteras i detta avsnitt bygger på tillgängliga analysdata från miljöövervakning och råvattenkontroll från åren 2010–2022, samt data från enskilda brunnar som även inbegriper äldre analyser. Om flera prov har tagits på samma provtagningsplats används medelvärden för de parametrar som analyserats flera gånger. Det bör observeras att den sammanlagda datamängden även innehåller analyser från grundvatten som kan vara påverkade av olika typer av verksamhet, även om SGU i regel inte lagrar analysdata från exempelvis efterbehandling av förorenade områden eller undersökningar och kontrollprogram inom infrastrukturprojekt och annan exploatering.

Miljöövervakningen av grundvatten har generellt riktats mot referensmiljöer och diffusa föroreningskällor, snarare än kända eller misstänkta punktkällor. Även råvattenkontroll från kommunala grundvattentäkter kan anses representera grundvatten som endast utsätts för diffus påverkan inom grundvattentäkternas tillrinningsområden, och omfattas ofta av vattenskyddsområden där betydande förorenande punktkällor inte bör förekomma. En stor andel av analyserna kommer från brunnsägares provtagning, där påverkan från exempelvis jordbruksverksamhet eller avlopp ibland kan förekomma. Sammanställningen av data i Bedömningsgrunder för grundvatten visar emellertid främst de halter av oorganiska ämnen som naturligt förekommer i referensmiljöer och diffust påverkade grundvatten, och inte vilka ämnen och halter som påträffas i direkt anslutning till kraftigt förorenade områden och punktkällor.

Dataunderlaget utgörs totalt av cirka 225 000 grundvattenprover. Av dessa kommer 47,6 procent från råvattenkontroll i större grundvattentäkter, 48,8 procent från enskilda brunnar och 3,6 procent från nationell och regional miljöövervakning. Dataunderlaget har använts för att ta fram bakgrundsvärden och tillståndsklasser på nationell nivå, samt haltfördelning på nationell och regional nivå. Sammanställningarna av analysdata ger också en värdefull indikation på den naturliga variation av halter som finns inom olika populationer av grundvattenprover, eftersom statistik även presenteras uppdelat på geografiska regioner och typer av provtagningsplatser.

Senast ändrad 2024-02-19

Skriv ut