Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Färg

De tre parametrarna färg, organiska ämnen (oxiderbarhet) och turbiditet (grumlighet) har ofta ett nära samband. Vattnets färg är tillsammans med vattnets innehåll av organiska ämnen och turbiditet av stor betydelse för vattnets användbarhet som dricksvatten.

Läs mer i avsnitt Oxiderbarhet

Läs mer i avsnitt Turbiditet

Vid vattenanalyser inom allmän eller enskild vattenförsörjning analyseras vattnets färg eftersom det av estetiska skäl är viktigt att dricksvattnet är färglöst. Vattnets färg ger också en indikation på halten av organiska ämnen (till exempel humusämnen).

Färg.png

Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.

Läs mer på sidan Vad visar kartorna?

Grundvattnets färg – indelning efter kartklass och fördelning i procent

I tabellen visas för varje kartklass (färg) på kartan vilka halter i grundvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 5 mg Pt/l (blå områden på kartan) kan exempelvis noteras att 52,7 procent av analyserna från grundvattnet i jord har halter under 5 mg Pt/l.

Färg

Grundvatten i jord

 

 

Grundvatten i berg

 

 

 

Uppmätta halter, mg Pt/l

 

Antal analyser

Uppmätta halter, mg Pt/l

 

Antal analyser

 

< 5

5–15

15–30

30–60

≥ 60

 

< 5

5–15

15–30

30–60

≥ 60

 

 

%

 

%

 

< 5

52,7

26,8

12,3

5,1

3,1

3 252

49,6

31,6

11,9

4,5

2,3

7 516

5–15

38,6

32,0

17,7

7,1

4,7

6 366

32,4

37,7

18,9

7,4

3,6

20 699

15–30

27,6

31,1

21,9

12,0

7,5

3 823

21,8

35,6

24,0

12,0

6,6

11 114

30–60

21,7

28,1

24,2

14,9

11,1

1 543

15,8

28,2

25,2

19,0

11,8

4 697

≥ 60

18,4

23,1

20,1

18,2

20,1

472

13,7

20,4

23,1

22,4

20,4

1 059

Alla

36,5

30,0

18,3

9,0

6,2

15 456

30,5

34,8

19,7

9,6

5,4

45 085

 

Bakgrundshalter

Vattnets färg beror i ytliga grundvatten huvudsakligen på innehållet av organiska ämnen (humusämnen). En hög järnhalt, speciellt i form av organiska järnkomplex, kan också bidra till färgen.

Vattnets innehåll av organiska ämnen, och därmed dess färg, kan vara mycket hög i det ytliga markvattnet. Vid perkolationen ner genom marken minskar den organiska halten successivt när de organiska ämnena bryts ner eller läggs fast i marken. Markvattenprov uttagna strax ovanför rostjordslagret i ett podsolområde är vanligtvis mycket starkt brunfärgade, medan ett prov några decimeter längre ner i marken kan vara alldeles klart. Vattnets färg är normalt svag nere i grundvattenzonen.  Ibland är vatten i grundvattenzonen ändå färgat, det kan gälla grundvatten i myrar eller om man har ett vatten med höga järnhalter. När man tar upp vatten med mycket löst järn ur till exempel en brunn så kan oxidation och utfällning av järn ha gett vattnet både färg och ökad turbiditet.

Påverkanskällor

Vattnets färg kan öka i samband med grävarbeten och annan verksamhet som stör markens struktur och filtrerande förmåga. Hög färg kan också bero på ett tillflöde av organiska humussyror och järn, och eventuellt också organiska järnkomplex, vid förändrade strömningsriktningar i grundvattnet, till exempel i samband med vattenuttag.

Brunnsvattnets färg ökar ofta på våren i samband med att snösmältningen leder till stigande grundvattennivåer, och till att ytligt vatten tränger in i bristfälligt konstruerade brunnar [1], [2]. Infiltration av ytvatten för att förstärka grundvattentillgången vid större vattentäkter kan ge ökad halt av organiska ämnen, och därmed ökad färg och eventuellt även ökad grumlighet i grundvattnet.

Bedömning av tillstånd

Vattnets färg beror i stor utsträckning på förekomst av organiska syror och järn. Vid mätning av färg jämfördes ursprungligen vattenprovets färg med färgade standardlösningar som innehöll platina, därför anges färgen i mg Pt/l. Denna enhet har behållits även om man numera oftast använder en spektrofotometrisk metod. Grundvattnets tillstånd vad avser färg redovisas i fem klasser.

Klass

Tillstånd

Färgtal (mg Pt/l)

Kommentar

1

Mycket svag färg

< 5

 

2

Svag färg

5–15

 

2

Måttlig färg

15–30

Gränsvärde vid allmän vattenförsörjning

4

Stark färg

30–60

Kan ses med blotta ögat. Tjänligt med anmärkning vid enskild vattenförsörjning.

5

Mycket stark färg

≥ 60

 

Grundvattnets färg – indelning efter provtagningsplats och fördelning i procent

Klass

 

1

2

3

4

5

Färgtal, (mg Pt/l)

 

< 5

5–15

15–30

30–60

≥ 60

 

Antal

 

 

%

 

 

Större vattentäkt i jord

1 778

67,1

20,3

7,6

3,3

1,7

Enskild brunn i jord

16 959

35,3

30,4

18,7

9,2

6,4

Källa i jord

883

55,4

22,3

9,7

8,0

4,5

Rör i jord

29

24,1

27,6

13,8

17,2

17,2

Större vattentäkt i berg

1 039

49,5

27,1

11,6

6,9

4,8

Enskild brunn i berg

49 744

31,4

34,5

19,6

9,4

5,1

Provpunkter jord

19 650

39,1

29,1

17,3

8,6

5,9

Provpunkter berg

50 784

31,7

34,3

19,5

9,3

5,1

Alla provpunkter

73 900

33,7

32,9

19,0

9,1

5,3

Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.

Halter i dricksvatten

Stark färg på grundvattnet kan liksom stort innehåll av organiska ämnen eller grumlighet begränsa användbarheten som dricksvatten, främst på grund av tekniska och estetiska problem. Dricksvatten ska vara tilltalande. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) anges att färg är en indikatorparameter med gränsvärdet 15 mg Pt/l i utgående dricksvatten från vattenverk respektive 30 mg Pt/l hos användaren. För den enskilda vattenförsörjningen anges att färg över 30 mg Pt/l medför att vattnet betecknas som tjänligt med anmärkning [3]. Orsaken till onormala förändringar bör alltid undersökas.

Ökad färg kan, liksom ökad turbiditet eller högre halt av organiska ämnen (höjt CODMn-värde), vara en indikation på att ytligt vatten tränger in i brunnen. Parametrarna hör ofta ihop med lukt och smak. Dessa aspekter behandlas inte vidare här, men en tydlig främmande lukt eller smak indikerar att vattnet är så förorenat att det inte ska användas som dricksvatten. Även svag lukt eller smak indikerar någon form av påverkan, vars orsak bör fastställas. Olika individer är olika känsliga för att uppfatta lukt och smak [4].

Påverkan på ytvatten

Det är oklart i hur stor utsträckning utflödet av grundvatten bidrar till de negativa effekter som uppstår i ytvattensystem vid hög färg. Starkt färgat eller grumligt vatten minskar djupet dit solljus når. Detta kan minska primärproduktionen och minskar också sikten i vattnet.

I regel har grundvattnet lägre halt av organiska ämnen, grumlighet och färg än ytvatten. Om grundvatten ändå bidrar med dessa komponenter till ett ytvatten, så är det förmodligen i huvudsak från ytligt grundvatten i utströmningsområden och grundvattenavrinning från myrområden [5]. Särskilt under torrperioder kan vattnet från myrområden vara mycket starkt färgat.

Under de senaste decennierna har det uppmärksammats att färgen i många ytvatten ökar [6]. Orsaken till denna så kallade brunifiering är inte helt klarlagd, men bland möjliga delförklaringar är att klimatförändringar ger ett varmare klimat som mobiliserar mer organiskt material och att tidvis högre grundvattennivåer och därmed ytligare grundvattenflöden transporterar ut mer organiska ämnen till ytvattnet. Det kan också tänkas att den minskade försurningen med en ändrad markkemi spelar in. Det kan bland annat vara i form av minskad jonstyrka och förändrad aluminiumkemi kopplat till de minskade sulfathalterna, men att effekterna är olika i organogena jordar och mineraljord. Förändringar i markanvändning kan också vara av betydelse [7]–[12]. 

Tröskelvärde och vända-trend-värde för grundvattenförekomster

Färg ingår inte i tröskelvärdeslistan i tabell 1 i  bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status  (SGU–FS 2023:1).   När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst ska det göras utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Parametrar som inte ingår i tröskelvärdeslistan har inga beslut om miljökvalitetsnormer men omfattas av övriga bestämmelser i miljöbalken och annan lagstiftning. Om mänsklig verksamhet leder till förhöjda halter som kan medföra skada för människors hälsa eller för miljön, ska vattenmyndigheten meddela detta till SGU som vid behov gör ett tillägg till tröskelvärdeslistan.

Vattnets färg är en parameter som kan användas som stöd vid riskbedömning och statusklassificering av grundvattenförekomster. Om grundvattnets färg förändras kan det tyda på mänsklig påverkan i form av till exempel omfattande vattenuttag. Orsaken till förändringen bör undersökas, för att utesluta att denna påverkan även riskerar att påverka grundvattenförekomstens kemiska eller kvantitativa status. 

SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1)

Senast ändrad 2024-01-29

Skriv ut