Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Krom

Metallen krom förekommer naturligt i låga halter i grundvatten. Högre halter kan förväntas i vissa bergarter och i samband med mineraliseringar, men kan också bero på mänsklig påverkan. I dricksvatten kan förhöjda halter bero på kontakt med ledningsmaterial och andra tekniska installationer.

Krom.png

Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg. För krom har den lägsta tillståndsklassen (mindre än 0,5 µg/l) delats upp med en extralåg klass (mindre än 0,25 µg/l) på kartan för att visa kromfattiga områden.

Läs mer på sidan Vad visar kartorna?

Grundvattnets kromhalt – procentuell fördelning av uppmätta halter inom varje kartklassområde

I tabellen visas för varje klass (färg på kartan) vilka halter i brunnsvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 0,25 µg/l (blå och grå områden på kartan) kan exempelvis noteras att 88,4 procent av analyserna från grundvatten i jord har kromhalter under 0,5 µg/l.

Cr Grundvatten i jord Grundvatten i berg
  Uppmätta halter, µg/l Antal analyser Uppmätta halter, µg/l Antal analyser
 

< 0,5

0,5–5

5–10

10–25

≥ 25

 

< 0,5

0,5–5

5–10

10–25

≥ 25

 

Kartklass %   %  

< 0,5

88,4

11,2

0,2

0,1

 

7 732

88,8

10,8

0,2

0,1

0,1

16 680

0,5–5

79,9

19,5

0,6

 

 

845

81,9

17,6

0,4

0,1

0,0

1 890

5–10

100

     

 

11

97,0

3,0

0,0

0,0

0,0

33

10–25

100

     

 

2

88,9

11,1

0,0

0,0

0,0

18

≥ 25        

 

0

100,0

0,0

0,0

0,0

0,0

3

Alla

87,6

12,0

0,3

0,1

 

8 590

88,2

11,4

0,2

0,1

0,1

18 624

 

Krom – geokemisk beskrivning

Krom är en vanlig övergångsmetall som förekommer i mafiska och ultramafiska bergarter. Krom bildar kromit och finns i små mängder i bergartsbildande mineral som amfibol, pyroxen, glimmer och granat.

De högsta kromkoncentrationerna i morän förekommer i Lappland, och är relaterade till mafiska och ultramafiska bergarter tillhörande det så kallade grönstensbältet inom de arkeiska och paleoproterozoiska enheterna. Anomalierna korrelerar ofta med mineraliseringar av järn, nickel och koppar.

Förhöjda halter inom den kaledoniska fjällkedjan (särskilt i norra Jämtland) uppträder i samband med ultramafiska bergarter associerade med mineraliseringar av krom, nickel och järn. I mellersta och södra Sverige kan enstaka anomalier med förhöjda halter i morän kopplas till förekomsten av mindre ultramafiska och mafiska intrusioner, diabasgångar och associerade mineraliseringar av krom, nickel, kobolt, järn och koppar. Lokalt kan metasedimentära bergarter (kvartsit, skiffer) innehållande kromhaltig glimmer vara en lokal källa till förhöjda halter [1].

 

Bakgrundshalter

Naturliga bakgrundshalter av krom i grundvatten är generellt mycket låga medianvärdet inom den nationella miljöövervakningen är 0,10 µg/l för ytligt jordgrundvatten, medan den 90:e percentilen uppgår till 0,39 µg/l [2]. Naturligt höga halter kan förekomma i anslutning till vissa bergarter, och i samband med vissa typer av mineraliseringar, se geokemisk beskrivning.

Krom förekommer huvudsakligen i två oxidationstillstånd: Cr3+ och Cr6+. I väl syresatta vatten med högt pH dominerar sexvärt krom, i form av kromat (CrO4 2-). I denna form kan krom vid pH-värden under 6 adsorberas till Fe- och Al-oxider i marken men är annars ganska lättrörligt. Trevärt krom kan förekomma i form av lösta organiska komplex, men binds i huvudsak starkt i marken genom komplexbildning med organiskt markmaterial under anaeroba förhållanden och vid lågt pH. Trevärt krom kan också medfällas med järnoxider. Under svenska förhållanden är det vanligt att sexvärt krom med tiden reduceras till trevärt och då binds starkare i jorden [3].

Under senare decennier indikerar nationell miljöövervakning en generellt sjunkande trend för kromhalter i grundvatten, vilket kan bero både på minskad luftburen deposition, liksom minskad försurningspåverkan.

Påverkanskällor

Krom är vanligt förekommande i olika typer av legeringar, och utgör bland annat en viktig komponent av rostfritt stål. Krom används också för ytbehandling och för tillverkning av rostskyddsfärger och som färgpigment, i katalysatorer, för impregnering av trä och för att garva läder. Såväl träimpregnering som kromgarvning har historiskt sett orsakat stor miljöpåverkan på flera platser. Numera är tillämpningen tydligare reglerad. Krom kan också förekomma som förorening i cement.

Utsläpp till luft och vatten sker numera huvudsakligen från metall- och kemisk industri, från pappersmassatillverkning, avloppsreningsverk, sopförbränning och genom läckage från deponier [4]. Utsläppen till luft har minskat avsevärt sedan mätningar startade under 1970-talet [5].

Krom produceras inte i Sverige [6].

Bedömning av tillstånd och påverkan

Halterna av krom i grundvatten är normalt mycket låga. Grundvattnets tillstånd med avseende på krom redovisas i fem klasser. Måttliga eller högre halter bör generellt ses som en indikation på någon form av lokal påverkanskälla inom tillrinningsområdet eller korrosionspåverkan i ledningssystemet. Jämfört med den tidigare versionen av Bedömningsgrunder för grundvatten har gränserna för tillståndsklasserna 4 och 5 sänkts för att harmoniera med Livsmedelsverkets reviderade föreskrifter för allmän dricksvattenförsörjning (LIVSFS 2022:12).

Klass

Tillstånd

Cr (µg/l)

Kommentar

1

Mycket låg halt

< 0,5

 

2

Låg halt

0,5–5

Skador kan uppstå i ytvatten. Miljökvalitetsnormer för inlandsytvatten är 3,4 µg/l biotillgänglig koncentration som årsmedelvärde.

3

Måttlig halt

5–10

 

4

Hög halt

10–25

 

5

Mycket hög halt

≥ 25

Otjänligt som dricksvatten.

 

Grundvattnets kromhalt – indelning efter provtagningsplats och fördelning i procent

Klass

 

1

2

3

4

5

Krom, Cr (µg/l)

 

< 0,5

0,5–5

5–10

10–25

≥ 25

 

Antal

 

 

%

 

 

Större vattentäkt i jord

1 193

89,7

10,1

0,2

0,1

 

Enskild brunn i jord

9 166

87,0

12,6

0,3

0,1

0,03

Källa i jord

1 249

89,5

10,4

 

0,1

 

Rör i jord

260

74,6

24,6

 

0,4

0,4

Större vattentäkt i berg

530

89,1

9,8

0,2

0,8

0,2

Enskild brunn i berg

22 280

88,7

10,9

0,2

0,1

0,04

Provpunkter – jord

11 952

87,2

12,4

0,2

0,1

0,03

Provpunkter – berg

22 814

88,7

10,9

0,2

0,1

0,1

Alla provpunkter

35 682

88,1

11,5

0,2

0,1

0,05

Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.

Halter i dricksvatten

Krom utgör ett essentiellt mikronäringsämne för vissa organismer och är en naturlig del i många näringskedjor, men i höga halter är krom giftigt för de flesta former av liv. Den biologiska funktionen av krom i människor är inte klargjord och det är osäkert om krom utgör ett essentiellt näringsämne för människor eller inte.

Höga halter av krom i grundvatten begränsar dess användbarhet som dricksvatten på grund av risk för negativa hälsoeffekter. Livsmedelsverket (LIVSFS 2022:12) anger gränsvärdet 25 µg/l för allmän dricksvattenförsörjning, även om äldre gränsvärdet på 50 µg/l får tillämpas före den 1 januari 2026. Riktvärdet för dricksvatten från enskilda och andra mindre dricksvattenanläggningar är 50 µg/l [7], [8]. Vatten med högre halter anses otjänligt som dricksvatten och bör inte heller användas för matlagning.

Negativa hälsoeffekter ter sig starkt beroende av oxidationstillstånd. Sexvärt krom är generellt sett mer biotillgängligt och anses generellt mer toxiskt än trevärt krom med potentiella genotoxiska och cancerogena effekter [9], [10].

I dricksvatten kan förhöjda halter av krom bero på korrosion i ledningssystemet. Genom att låta vattnet i kranen rinna ett tag, speciellt om man inte använt systemet på ett tag, kan halten minska.

Påverkan på ytvatten

Krom och kromföreningar är ett av 32 utpekade så kallade särskilt förorenande ämnen, som anses vara speciellt problematiska avseende ekologisk status i ytvattenförekomster på nationell nivå. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), är gränsvärdet för årsmedelvärdet av krom och kromföreningar i inlandsytvatten 3,4 µg/l. Detta avser upplöst, biotillgänglig koncentration.

Ytvatten som är mjuka och fattiga på närings- och humusämnen, och vatten med lågt pH, är särskilt känsliga vad avser förorening av krom och potentiella ekotoxikologiska effekter [11].

Tröskelvärde och vända trend-värde för grundvattenförekomster

Krom ingår i tröskelvärdeslistan i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och statusklassificering (SGU-FS 2023:1), med det generella tröskelvärdet 25 µg/l. Parametrar som ingår i listan utgör underlag för beslut om miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus. När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst görs det utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Tröskelvärden anpassas efter den enskilda förekomsten vid behov, exempelvis när naturliga bakgrundshalter är högre än föreskrifternas generella tröskelvärde, eller om känsliga grundvattenberoende ekosystem motiverar ett lägre tröskelvärde. Vända-trend-värdet är den koncentration av ett förorenande ämne vid vilken åtgärder senast ska sättas in för att grundvattenförekomsten ska behålla god status.

SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1)

Senast ändrad 2024-01-29

Skriv ut