Handledning Bedömningsgrunder för grundvatten

Mangan

Metallen mangan förekommer i höga halter i stora delar av den svenska berggrunden och förekommer därför naturligt i grundvatten. Halterna i grundvattnet styrs främst av pH- och redoxförhållandena. Det är mycket vanligt att manganhaltigt grundvatten måste behandlas i vattenverken innan distribution.

Läs mer på sidan Mangan – samvariation med andra parametrar

Mangan.png

Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.

Läs mer på sidan Vad visar kartorna?

Grundvattnets manganhalt – procentuell fördelning av uppmätta halter inom varje kartklassområde

I tabellen visas för varje klass (färg på kartan) vilka manganhalter i brunnsvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 0,05 mg/l (blå områden på kartan) kan exempelvis noteras att 74,0 procent av analyserna från grundvatten i jord har en manganhalt under 0,05 mg/l.

Mn

Grundvatten i jord

 

 

 

Grundvatten i berg

 

 

 

 

Uppmätta halter, mg/l

 

 

Antal analyser

Uppmätta halter, mg/l

 

 

Antal analyser

 

< 0,05

0,05–0,1

0,1–0,3

0,3–0,4

≥ 0,4

 

< 0,05

0,05–0,1

0,1–0,3

0,3–0,4

≥ 0,4

 

Kartklass

%

 

%

 

< 0,05

74,0

10,0

9,7

1,8

4,6

9 509

61,6

14,9

17,3

2,4

3,9

10 062

0,05–0,1

64,0

12,6

14,8

2,7

6,0

4 786

47,2

17,4

25,2

3,7

6,6

11 849

0,1–0,3

59,6

12,4

16,8

3,4

7,8

4 948

36,5

15,7

29,9

6,3

11,6

20 923

0,3–0,4

55,3

12,4

17,0

4,2

11,0

499

28,4

11,6

28,8

9,2

22,0

2 513

≥ 0,4

59,0

12,0

15,4

3,2

10,4

617

27,1

10,5

24,4

8,4

29,7

2 435

Alla

67,2

11,3

13,0

2,5

6,0

20 359

43,5

15,4

25,7

5,1

10,2

47 782

 

Mangan – geokemisk beskrivning

Mangan bildar många egna mineral (oxider, hydroxider, karbonater, silikater) och förekommer som ett accessoriskt grundämne i många bergartsbildande mineral, till exempel granat, pyroxen, amfi­bol och olivin. I jonform (Mn2+) ersätter mangan Fe2+ och Mg2+ i järn-magnesiummineral och därför är mangan vanligt i basiska bergarter som basalt och gabbro. I sedimentära bergarter och sediment bildas sekundära manganoxider i form av mindre utfällningar på mineralkorn. Vid oxiderande förhållanden kan metallen anrikas i leravlagringar. Som Mn2+ är mangan mobilt vid lågt pH och vid låg redoxpotential (syrefria förhållanden).

Höga manganhalter i morän påträffas i Västergötland och längs randen av Kaledoniderna i Jämtland och Lappland, och de har sitt ursprung från underlagrande svartskiffer. Relativt höga manganhalter finns i morän som överlagrar metasedimentära bergarter i högre skollor i Kaledoniderna. I Bergslagen korrelerar lokalt förhöjda mangankoncentrationer med kända manganmineraliseringar som förekommer tillsammans med järn- och sulfidmineraliseringar, och med områden där mangan förekommer som oxider, karbonater och sulfider i låggradiga metamorfa bergarter. Svartskiffer bidrar till de höga manganhalterna i morän vid Billingen (mellan Vänern och Vättern), öster om Vättern, på Öland och i Skåne [1].

 

Bakgrundshalter

Den svenska berggrunden innehåller ofta betydande halter av mangan och de naturliga halterna i grundvattnet varierar avsevärt. I det ytliga grundvattnet i jord är bakgrundshalterna generellt låga, medianvärdet vid den nationella miljöövervakningen är 0,003 mg/l medan 90:e percentilen uppgår till 0,11 mg/l [2]. Mangan förekommer framför allt i grundvattnet som tvåvärt positiva joner. Dessa är stabila i grundvattnet under reducerande förhållanden (se avsnittet Syre och redoxförhållanden). Halterna kan öka om mer reducerande förhållanden uppstår. Detta kan uppkomma till exempel till följd av att strömningsriktningar ändras så att vatten med hög halt av organiskt material tillförs, till exempel från myrmark eller ett försumpat område. Upplag av massor som innehåller organiskt material kan också leda till sjunkande redoxpotential och därmed ökande halter av mangan. Ofta förekommer förhöjda järn- och manganhalter tillsammans beroende på att de kan gå i lösning under liknande förutsättningar. Manganhalterna är vanligen högre i vatten från bergborrade brunnar än i vatten från källor eller från brunnar i jordlagren.

Läs mer i avsnitt Syre och redoxförhållanden

Påverkanskällor

Gruvverksamhet skapar förhållanden där metaller i ökad omfattning frigörs från berggrunden. Vittring av sulfidmineral kan ge upphov till extremt sura vatten vilket innebär att mycket metaller kan gå i lösning. Ett exempel är vittring av varphögar och anrikningssand, som kan frigöra mangan och andra metaller. Detta kan även gälla annat bergkrossmaterial, till exempel entreprenadberg från tunneldragningar. När sulfidjordar (till exempel svartmockor) dräneras och därmed syresätts kan mycket sura vatten med höga halter av mangan och andra metaller uppkomma [3], [4]. Upplag och deponier som innehåller organiskt material kan ge sänkt redoxpotential i lakvattnet och därmed förhöjda manganhalter i påverkat grundvatten.

Bedömning av tillstånd

Halterna av mangan i grundvatten är ofta relativt höga beroende på höga halter i berggrund och jordlager. Grundvattnets tillstånd för mangan redovisas i fem klasser.

Klass Tillstånd Mn (mg/l) Kommentar

1

Mycket låg halt

<0,05

Vanlig halt i grundvatten i jord.

2

Låg halt

0,05–0,1

Gränsvärde vid allmän vattenförsörjning 0,05 mg/l (indikatorparameter).

2

Måttlig halt

0,1–0,3

 

4

Hög halt

0,3–0,4

Tjänligt med anmärkning vid enskild vattenförsörjning.

5

Mycket hög halt

≥0,4

 

 

Grundvattnets manganhalt – indelning efter provtagningsplats och fördelning i procent

Klass   1 2 3 4

5

Mangan, Mn (mg/l)

 

<0,05

0,05–0,1

0,1–0,3

0,3–0,4

0,4

 

Antal

 

 

%

 

 

Större vattentäkt i jord

2 250

66,3

7,1

16,0

3,0

7,7

Enskild brunn i jord

20 491

66,1

11,8

13,3

2,6

6,3

Källa i jord

2 131

82,2

6,1

7,0

1,4

3,3

Rör i jord

282

47,9

10,3

24,8

4,3

12,8

Större vattentäkt i berg

1 265

44,1

10,5

27,6

5,5

12,3

Enskild brunn i berg

52 735

44,0

15,3

25,5

4,9

10,3

Provpunkter – jord

25 242

67,2

10,8

13,2

2,5

6,2

Provpunkter – berg

54 004

44,0

15,2

25,5

5,0

10,3

Alla provpunkter

82 935

51,8

13,7

21,4

4,1

9,0

Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.

Halter i dricksvatten

Höga halter av mangan i råvatten är, tillsammans med förhöjda järnhalter, ett av de allra vanligaste kvalitetsproblemen vid grundvattenbaserad dricksvattenförsörjning. Detta gäller vid såväl större (kommunala) vattentäkter som vid enskilda vattentäkter. Vattentäkter med inducerad infiltration har ofta höga manganhalter.

Höga manganhalter ger problem med smak och utseende på vattnet, svarta utfällningar av mangan kan missfärga tvätt och sanitetsporslin och ansamlas i vattenledningar.

I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) anges att mangan är en indikativ parameter med gränsvärdet 0,05 mg/l. För dricksvatten från mindre vattentäkter anger Livsmedelsverket att manganhalter över 0,3 mg/l medför att vattnet är tjänligt med anmärkning [5], [6].

Tidigare har problemen med höga manganhalter i dricksvatten främst ansetts vara av teknisk och estetisk art och de gräns- och riktvärden som Livsmedelsverket anger är satta efter vattnets tekniska och estetiska egenskaper. Det har emellertid uppmärksammats att mangan i dricksvattnet på nivåer vid eller under riktvärdet för enskild vattenförsörjning kan ge skador på barns, och då i synnerhet spädbarns, nervsystem [7]–[10]. WHO har nyligen (2022) infört ett interimistiskt riktvärde på 0,08 mg/l för att skydda den känsligaste gruppen som är spädbarn som får modersmjölksersättning [11].

Påverkan på ytvatten

När manganhaltigt grundvatten strömmar ut i ett ytvattendrag kommer vanligen metallen att oxideras och utfällningar av mangan(hydr)oxider bildas.

Vid syresättning av vattnet stiger redoxpotentialen. Därmed är det inte längre möjligt med höga koncentrationer av lösta manganjoner. Oftast stiger även pH-värdet när grundvattnet strömmar ut, eftersom kolsyra i vattnet kan avgå till luften vilket innebär att mangan faller ut.

Manganutfällningarna kan tillsammans med järnutfällningar ansamlas på botten av vattendrag och sjöar och därmed ändra förutsättningarna för det biologiska livet. Det är vanligt att olika metaller och fosfor medfälls och på så sätt tillförs sedimentlagret [12].

Tröskelvärde och vända-trend-värde för grundvattenförekomster

Vattnets manganhalt ingår inte i tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1). När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst ska det göras utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Parametrar som inte ingår i tröskelvärdeslistan har inga beslut om miljökvalitetsnormer men omfattas av övriga bestämmelser i miljöbalken och annan lagstiftning. Om mänsklig verksamhet leder till förhöjda halter som kan medföra skada för människors hälsa eller för miljön ska vattenmyndigheten meddela detta till SGU som vid behov gör ett tillägg till tröskelvärdeslistan.

Vattnets manganhalt är en parameter som kan användas som stöd vid riskbedömning och statusklassificering av grundvattenförekomster. Om grundvattnets innehåll av mangan förändras kan det tyda på mänsklig påverkan. Orsaken till förändringen bör undersökas för att utesluta att denna påverkan även riskerar att påverka grundvattenförekomstens kemiska eller kvantitativa status. 

SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1)

Senast ändrad 2024-01-29

Skriv ut