Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
På denna sida visas samvariation mellan mangan och generella grundvattenkemiska nyckelparametrar (pH, redox, kemisk syreförbrukning, konduktivitet och turbiditet) samt färg och järn i boxplotdiagram. Boxens under- och överkant visar 25:e respektive 75:e percentilen, strecket i mitten av boxen visar medianen (50:e percentilen), och staplarna under och över boxen visar 5:e respektive 95:e percentilen.
Eftersom syftet är att visa samvariation mellan parametrarna, har enskilda analysresultat använts i stället för medelvärden för varje provtagningspunkt.
Diagrammen för mangan grundas på cirka 141 000 mangananalyser, varav 86 procent är från 2000-talet och övriga är äldre. Av analyserna kommer 36 procent från Vattentäktsarkivet, 6 procent från nationell och regional miljöövervakning, och 58 procent är vattenprov från enskilda brunnar. De enskilda diagrammen bygger på färre analyser, eftersom endast de prover där både mangan och den aktuella parametern analyserats finns med i boxplotdiagrammet.
Analys av samvariationen visar att mangankoncentrationerna ofta är som högst i pH-intervallet 6,5–7,5, och särskilt låga vid höga pH-värden vilket beror på att mangan fälls ut vid alkalina förhållanden. Mangan korrelerar mycket starkt med redoxklass, vilket dock beror på att mangankoncentration ingått i uträkningen av redoxförhållanden – denna figur är därför gråmarkerad här.
Läs mer i avsnittet Syre och redoxförhållanden
Samvariationsanalysen visar även att manganhalt korrelerar mycket väl med både kemisk syreförbrukning, det vill säga organiskt material, turbiditet och färg. Mangan återfinns alltså oftare med högre koncentration i grundvattenprover som har relativt hög halt organiskt material och partiklar. Mangan korrelerar även mycket starkt med järn, som ofta går i lösning under samma betingelser.
Senast ändrad 2024-01-29
