Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
Fluormineral förekommer på vissa håll i jord och berg i Sverige. I grundvattnet förekommer fluor framför allt som den negativa jonen fluorid (F–). Lösligheten är begränsad särskilt vid höga kalciumhalter eftersom mineralet flusspat, även kallad fluorit, då kan bildas. Den kemiska beteckningen för flusspat är kalciumfluorid (CaF2).
Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.
Läs mer på sidan Vad visar kartorna?
I tabellen visas för varje klass (färg på kartan) vilka halter i brunnsvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 0,4 mg /l (blå områden på kartan) kan exempelvis noteras att 83,5 procent av analyserna från brunnarna i jord har halter under 0,4 mg/l. Övriga brunnar i jord i de blå områdena på kartan har således högre fluoridhalt.
F |
Grundvatten i jord |
|
|
Grundvatten i berg |
|
|
|
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Uppmätta halter, mg/l |
|
|
Antal analyser |
Uppmätta halter, mg/l |
|
|
Antal analyser |
||||||
|
|
< 0,4 |
0,4–0,8 |
0,8–1,5 |
1,5–4 |
≥ 4 |
|
< 0,4 |
0,4–0,8 |
0,8–1,5 |
1,5–4 |
≥ 4 |
|
|
|
Kartklass |
% |
|
% |
|
|||||||||
|
< 0,4 |
83,5 |
11,1 |
3,8 |
1,5 |
0,1 |
12 254 |
59,8 |
26,1 |
9,5 |
4,4 |
0,3 |
6 112 |
|
|
0,4–0,8 |
52,6 |
28,4 |
13,7 |
4,9 |
0,4 |
4 066 |
33,0 |
33,6 |
22,5 |
10,4 |
0,5 |
13 673 |
|
|
0,8–1,5 |
40,0 |
21,9 |
22,8 |
14,6 |
0,8 |
1 134 |
17,0 |
25,6 |
32,2 |
23,9 |
1,3 |
18 434 |
|
|
1,5–4 |
31,6 |
20,2 |
17,1 |
28,1 |
3,1 |
228 |
9,3 |
14,6 |
25,8 |
45,0 |
5,3 |
8 493 |
|
|
≥ 4 |
64,3 |
0,0 |
14,3 |
21,4 |
0,0 |
14 |
9,0 |
11,8 |
17,4 |
40,4 |
21,3 |
178 |
|
|
Alla |
72,9 |
15,9 |
7,4 |
3,5 |
0,2 |
17 696 |
25,8 |
26,0 |
25,2 |
21,3 |
1,7 |
46 890 |
|
Fluor finns naturligt i berggrunden i Sverige i mineralen flusspat (fluorit, CaF2), kryolit och apatit. Fluor finns även i biotiter och amfiboler där det ersätter hydroxylgrupper. Yngre graniter och pegmatiter kan innehålla mycket flusspat och fluorapatit. Även kalksten kan innehålla mycket fluorapatit [1]. Flusspat förekommer ofta som sprickmineraliseringar.
Den svenska berggrunden ger ofta upphov till relativt höga halter av fluorid i berggrundvattnet. Halterna av fluorid kan komma upp i några milligram per liter i grundvattnet, även om halterna normalt är lägre. Grundvatten i jordlager innehåller vanligen endast låga fluoridhalter. Bakgrundsvärdena i det ytliga jordgrundvattnet i den nationella miljöövervakningen är 0,1 mg/l som medianvärde och 90:e percentilen är 0,6 mg/l [2]. De naturliga halterna i berggrundvattnet är ofta högre. Detta gäller särskilt ofta i granitisk berggrund, men även i till exempel gråvacka liksom i yngre sedimentära bergarter utan kalkinslag. Halterna av fluorid i grundvatten begränsas ofta av utfällning av kalciumfluorid (mineralet fluorit eller flusspat) och mycket höga fluoridhalter förekommer därför oftast i berggrundvatten med låg kalciumhalt (mjuka vatten).
Höga fluoridhalter beror oftast på naturligt höga halter i berggrunden. Höga fluoridhalter har emellertid också noterats exempelvis i lakvatten från varphögar. Oxidation av svavelhaltiga mineral ger extremt sura lakvatten som kan lösa upp kalciumfluorid (mineralet fluorit eller flusspat) om det finns närvarande. Fluorid kan bilda lösta komplex med metaller, däribland aluminium [3], och därmed bidra till ökad rörlighet för metallerna [4]. Det finns en stor mängd olika organiska fluorföreningar under samlingsbegreppet PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) som fått omfattande spridning i grundvattenmiljön. Dessa behandlas i ett eget avsnitt i handledningen under kategorin Organiska ämnesgrupper.
Läs mer i avsnitt Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS)
För fluorid är indelningen i tillståndsklasser baserad på Livsmedelsverkets gränsvärde för allmän dricksvattenförsörjning respektive riktvärden för enskilt dricksvatten. Grundvattnets tillstånd vad avser fluorid redovisas i fem klasser.
| Klass | Tillstånd | F (mg/l) | Kommentar |
|---|---|---|---|
|
1 |
Mycket låg halt |
< 0,4 |
|
|
2 |
Låg halt |
0,4–0,8 |
|
|
3 |
Måttlig halt |
0,8–1,5 |
Kariesförebyggande egenskaper |
|
4 |
Hög halt |
1,5–4 |
1,5 mg/l utgör gränsvärde för dricksvatten vid allmän vattenförsörjning samt riktvärde för enskild vattenförsörjning |
|
5 |
Mycket hög halt |
≥ 4 |
Överskrider gräns- och riktvärde för allmän respektive enskild dricksvattenförsörjning betydligt |
| Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Fluorid, F (mg/l) |
|
< 0,4 |
0,4–0,8 |
0,8–1,5 |
1,5–4 |
≥ 4 |
|
|
Antal |
|
|
% |
|
|
|
Större vattentäkt i jord |
1 805 |
71,1 |
19,1 |
8,0 |
1,8 |
0,1 |
|
Enskild brunn i jord |
18 180 |
72,3 |
16,3 |
7,5 |
3,6 |
0,3 |
|
Källa i jord |
1 721 |
81,3 |
11,8 |
5,3 |
1,5 |
0,1 |
|
Rör i jord |
235 |
68,9 |
24,3 |
4,7 |
1,7 |
0,4 |
|
Större vattentäkt i berg |
982 |
35,2 |
25,4 |
27,5 |
11,6 |
0,3 |
|
Enskild brunn i berg |
51 498 |
26,0 |
26,1 |
25,0 |
21,3 |
1,7 |
|
Provpunkter – jord |
21 962 |
72,8 |
16,3 |
7,4 |
3,3 |
0,3 |
|
Provpunkter – berg |
52 481 |
26,1 |
26,0 |
25,0 |
21,1 |
1,7 |
|
Alla provpunkter |
78 249 |
40,2 |
23,1 |
19,7 |
15,7 |
1,2 |
Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.
Höga halter av fluorid i grundvattnet kan begränsa dess användbarhet som dricksvatten på grund av risken för negativa hälsoeffekter. I Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) anges för allmän vattenförsörjning gränsvärdet 1,5 mg/l.
Även för enskild vattenförsörjning gäller 1,5 mg/l som riktvärde för dricksvatten, från och med februari 2026. Tidigare utgjorde 6 mg/l gränsen för otjänligt dricksvatten, vilket inte längre ansågs tillräckligt skyddande för mindre barn samt gravida. Fluorid kan ge både positiva och negativa effekter, beroende på halten fluorid i dricksvattnet. Låga halter fluorid i dricksvatten stärker tänderna mot karies, men för höga halter fluorid kan ge barn fluorfläckar på de permanenta tändernas emalj (dental fluoros). Vid fluoridhalter över 1,5 mg/l kan fluorid påverka utvecklingen av nervssystemet hos foster. För höga halter av fluorid kan också göra att fluorid lagras in i skelettet hos vuxna (osteofluoros) vilket kan ge smärta, minskad rörlighet och ökad risk för benbrott [5], [6].
En svensk studie har visat att även måttliga fluoridhalter i dricksvatten på 1,0–1,5 mg/l, tillsammans med fluorid i annan föda, kan bidra till ökad frekvens av höftfrakturer hos äldre kvinnor [7].
Fluorid kan bilda komplex med olika metaller, däribland aluminium [3], och därmed bidra till ökad rörlighet av metallerna och högre metallhalter i mottagande ytvatten [4]. Fluorid kan även i sig ge upphov till skada på fisk och invertebrater genom att verka enzymhämmande. I mjuka vatten med låg jonstyrka blir effekten tydligare, och negativa effekter kan uppstå redan vid fluoridhalter på 0,5 mg/l [8].
Fluorid ingår inte i tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1). När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst ska det göras utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Parametrar som inte ingår i tröskelvärdeslistan har inga beslut om miljökvalitetsnormer, men omfattas av övriga bestämmelser i miljöbalken och annan lagstiftning. Om mänsklig verksamhet leder till förhöjda halter som kan medföra skada för människors hälsa eller för miljön ska vattenmyndigheten meddela detta till SGU, som vid behov gör ett tillägg till tröskelvärdeslistan
SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1).
Senast ändrad 2026-01-29