Här tar vi upp olika geologiska perspektiv och kunskapsunderlag som SGU anser är viktiga i översiktsplaneringen.
Checklistan är tänkt som ett stöd både för kommunala planerare och för handläggare på länsstyrelsen som arbetar med att vägleda kommunerna. I andra delar av SGU:s Användarstöd för olika geologiska frågor hittar du också mer hjälp.
Denna checklista kan användas som ett stöd när en översiktsplan ska tas fram eller vid en granskning av en plan. Den kan användas parallellt med övriga delar av det användarstöd för geologi i översiktsplanering som SGU har tagit fram och som du hittar på dessa sidor. Användarstöd för geologiska frågor tar upp viktiga ämnesområden där geologisk information är lämplig att använda.
Checklistan beskriver den information som SGU generellt anser bör beaktas vid kommunal översiktsplanering. Den omfattar endast SGU:s ansvarsområden inom berg, jord och grundvatten, och inkluderar inte alla delar som ska beaktas vid kommunal översiktsplanering.
I anslutning till checklistan finns länkar till underlag och kartvisare som bedöms relevanta för olika frågeställningar. Det kan vara till exempel vägledningar, handledningar, rapporter, kartunderlag eller generella kunskapsunderlag. Det SGU-material som är relevant för kommunernas planering finns även tillgängligt via länsstyrelsens planeringskatalog.
Checklistan består av två delar. I den övre delen kan du bocka av vilken information som har tagits fram respektive förts in i översiktsplanen. I den undre delen hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan. Du kan enkelt klicka dig fram mellan checklistan och förklaringarna.
Vid kommunal översiktsplanering är det även viktigt att ta hänsyn till hur planerna kan påverka uppfyllandet av Sveriges miljömål. Miljömålen fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. De 16 målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030.
| Frågeställning | ||
|---|---|---|
|
Riksintressen för värdefulla ämnen och material |
||
|
Grundvattenresurser, miljökvalitetsnormer, vattenförsörjning |
||
|
Riksintressen för värdefulla ämnen och material |
||
|
Grundvattenresurser, miljökvalitetsnormer, vattenförsörjning |
||
|
Enskild vattenförsörjning |
||
|
Markens byggbarhet (grundläggningsförhållanden med mera) |
||
| Risker/förutsättningar för ras, skred och erosion | ||
|
Materialförsörjning, ballast och masshantering |
||
|
Mineralresurser/gruv- och täktverksamhet |
||
|
Undermarkens nyttjande |
||
|
Planering av havs- och kustområden |
||
|
Sura sulfatjordar |
||
|
Klimatförändring och klimatanpassning |
||
|
Geologiska natur- och kulturvärden |
||
I denna del hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan.
I översiktsplanen ska aktuella riksintressen redovisas tillsammans med en beskrivning av hur kommunen avser att skydda dessa mot påtaglig skada. SGU är den myndighet som pekar ut fyndigheter som innehåller värdefulla ämnen eller material som riksintressen. Dessa ska liksom andra typer av riksintressen redovisas, lämpligen på karta. Bestämmelserna om riksintressen finns i miljöbalken. Mer information hittar du i handledningen Geologi i översiktsplanering – Riksintressen samt i Kartvisaren Riksintressen värdefulla ämnen eller material. För andra typer av riksintressen, se exempelvis hos Boverket eller i Miljöbalken.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Översiktsplanen bör lyfta fram de vattenresurser som är av vikt för vattenförsörjning, det vill säga de resurser som är viktiga för kommunens nutida eller framtida vattenförsörjning och/eller för angränsande kommuners vattenförsörjning.
Arbetet med att peka ut de för vattenförsörjningen viktiga områdena kan ha utförts i en regional och eller kommunal vattenförsörjningsplan, i en kommunal VA-plan eller som en del i arbetet med översiktsplanen. Att områdena lyfts in i översiktsplanen gör att de förankras och kan tas i beaktande i framtida markanvändning, vilket är en förutsättning för en tryggad vattenförsörjning. Det rekommenderas att de viktigaste vattenresurserna inkluderas i planen som med markanvändning Teknisk anläggning, underkategori Vattenförsörjning, se ÖP-modellen v.2.1. Vattenresurser som används för nuvarande eller framtida dricksvattenproduktion finns också utpekade i VISS.
Nuvarande och framtida vattenskyddsområden ska också lyftas fram. Även den enskilda vattenförsörjningen kan vara viktig att belysa i översiktsplanen, se nästa rubrik.
Kommunerna har en viktig roll som genomförare av vattenförvaltningens måluppfyllelse. I översiktsplanen ska det framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för de grund- och ytvattenförekomster som berörs av planen (3 kap 5§ PBL) – till exempel vid bebyggelse eller annan exploatering.
Se även handledningen Geologi i översiktsplanering – Miljökvalitetsnormer för grundvatten samt Checklista för verksamheter med påverkan på grundvattenförekomst. Hänsyn måste också tas till framtida förhållanden och anpassningen av samhället till ett förändrat klimat, se rubriken Klimatförändring och klimatanpassning nedan.
SGU erbjuder även på denna webbplats fördjupad information om grundvatten i fysisk planering (Grundvatten i planeringen, inklusive undersidor) samt i ett antal rapporter. Havs- och vattenmyndigheten har även information kring vattenförsörjningsplanering, dricksvatten och vattenskydd. Webbtjänsten VISS Vatteninformationssystem Sverige på Länsstyrelsens webbplats visar grundvatten- samt ytvattenförekomster med tillhörande MKN. Mer information om grundvatten kan även fås via SGU: kartvisare (Grundvattenmagasin, Brunnar, Jordarter).
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Tillgång på vatten är en förutsättning för byggande, vilket bör beaktas tidigt i planeringen både inom och utanför områden med allmän VA-försörjning. För att undvika att det uppstår situationer med brist på vatten i förtätningsområden bör översiktsplanen redovisa eventuella områden utanför det allmänna VA-nätet där det finns risk för vattenbrist. Man kan med fördel även beakta om det i vissa delar finns problem med vattenkvalitet, till exempel förhöjd risk för klorid, radon eller uran. I de fall det finns VA-planer och strategier som beskriver en utbyggnad av det allmänna VA-nätet bör dessa beaktas i arbetet med översiktsplanen. Både vattenbrist och översvämningar kan förvärras på grund av klimatförändringar, se rubriken Klimatförändring och klimatanpassning nedan.
En förtätning innebär även ställningstaganden kopplat till enskilda avloppslösningar. Finns en VA-plan och/eller andra utredningar framtagna bör hänsyn tas till dessa. Vid behov kan man i översiktsplanen redovisa områden med betydande svårigheter att lösa den enskilda avloppsfrågan på ett sätt som säkerställer en god hälsa och miljö.
För råd kring hur man kan redovisa förutsättningar för enskild vattenförsörjning kan man ta stöd av metodiken i SGU-rapporten Bedömning av grundvattentillgång för enskild vattenförsörjning i Uppsala län. För vägledning kring Vatten- och avloppsplanering se Havs och Vattenmyndighetens webbsida Vatten- och avloppsplanering. Mer information hittar du också i SGU:s kartvisare Jordarter, Jorddjup, Grundvattenmagasin och Brunnar.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I översiktsplanen bör det ingå en beskrivning av de geologiska förutsättningarna för områden där bebyggelse planeras. Hänsyn måste också tas till framtida förhållanden och anpassningen av samhället till ett förändrat klimat, se rubriken ”Klimatförändring och klimatanpassning” nedan.
De geologiska förhållandena på en plats påverkar förutsättningarna för ny bebyggelse. Även om det är tekniskt möjligt att bygga på en viss plats så kan vissa geologiska förutsättningar leda till höga kostnader. Dessutom kan de geologiska förhållandena visa att ett visst område är lämpligare att använd till andra för samhället viktiga ändamål, exempelvis för uttag av grundvatten eller som jordbruksmark.
Se även handledningen Geologi i översiktsplanering – Byggande och infrastruktur. Kartor som redovisar jordarter och jorddjup, jordlagerföljder (resultat från borrningar) berggrundskartor och grundvattenmagasin finns som olika teman i SGU:s kartvisare. Dessutom finns kartvisaren Fastmark (omklassade jordartskartor) som visar områden där marken har en sämre bärighet och där det därmed finns risk för till exempel sättningar. Du kan också läsa mer om SGU:s byggnadsgeologiska information våra sidor om på Geologi i 3D.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
En översiktsplan ska innehålla en beskrivning av hur kommunen bidrar till en hållbar materialförsörjning och masshantering i regionen, som ändamålsenligt fyller regionens nuvarande och framtida behov av material.
De geologiska förutsättningarna för att utvinna ballast och andra geologiska material varierar i olika delar av landet. Eftersom grus- och bergtäkter samt transporter innebär kostnader och har en negativ påverkan på miljön är det därför viktigt att planera för kommunens materialförsörjning. Detta är speciellt viktigt om det planeras för projekt där det finns ett behov av stora mängder ballast. I många fall är det även viktigt att kunna bidra med material till projekt som pågår i närliggande kommuner.
Hållbar hantering av de massor som uppkommer är ytterligare en aspekt som kan kräva beaktan inom kommunal planering. Då avsättningsmöjligheter inte alltid matchar tillgång kan det exempelvis krävas tillgång till lämpliga områden för masshanteringsplatser, mellanlagringsplatser och upplag. Dessa bör pekas ut inom kommunal planering.
Det är lämpligt att behandla materialförsörjning som en mellankommunal fråga i översiktsplanen. Länsstyrelsen kan bistå med regionalt planeringsunderlag eller regional materialförsörjningsplan. Om en regional materialförsörjningsplan finns ska översiktsplanen hänvisa till den.
Planering av materialförsörjning och masshantering kan direkt inverka på Klimat- och miljömål. Läs mer i handledningen Geologi i översiktsplanering – Materialförsörjning.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
En översiktsplan bör innehålla en beskrivning och redovisning i karta av pågående gruv- och täktverksamhet (malmer, krossberg, naturgrus, sand, industrimineral och torv) samt undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Om det bedöms relevant ska även ett resonemang om hur samhället ska planeras för att möjliggöra ett hållbart nyttjande av dessa mineralresurser ingå.
Befintliga tillståndstider för täkter inom kommunen bör redovisas för att ge en bild av möjligheter till framtida materialförsörjning (jämför avsnitten om Materialförsörjning, ballast och masshantering).
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om det finns risk för ras och skred eller erosion i kommunen ska översiktsplanen innehålla en text som beskriver hur riskerna hanteras och en bedömning av förändrad riskbild på grund av klimatförändringar.
Förutsättningarna för ras, skred och stranderosion kan även påverkas av höga flöden i vattendrag eller av översvämning. Det gör att planering av infrastruktur och byggande bör ta hänsyn till detta för att undvika framtida problem. Speciellt bör hänsyn tas till framtida klimatförändringar, vilka kan leda till att dessa risker blir större.
Ras, skred och erosion kan även påverka exponerings- och spridningsrisk från förorenade områden. Om det finns en påtaglig riskbild inom kommunen bör risk-/aktsamhetsområden redovisas i karta.
Mer information hittar du i handledningen Geologi i översiktsplanering – Klimatanpassning och risker – ras skred och erosion. Förutsättningar för ras och skred i din kommun kan ses i SGU:s kartvisare Jordskred och raviner, Stränders jordart och eroderbarhet samt Stranderosion och geologi, kust. Det finns också information om ras och skred som du kan ladda ner från Statens geotekniska instituts (SGI) webbplats.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I översiktsplanen bör behovet av planering av undermarken uppmärksammas. Detta gäller framför allt tätortsområden, främst storstadsområden, där undermarksanläggningar som tunnlar och geoenergianläggningar med mera förekommer eller planeras. Får att få en hållbar och resurseffektiv användning av undermarken kan en särskild plan behöva tas fram.
Mer information hittar du på våra webbsidor om Hållbar undermarksplanering och
Geosystemtjänster i samhällsplanering. Dessutom innehåller SGU:s kartvisare Brunnar såväl inrapporterade geoenergianläggningar som dricksvattenbrunnar.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Kustkommunerna ansvarar för planering på land, i kustzonen samt till havs (territorialhavet). Översiktsplanen för en kustkommun behöver därför även ta med dessa aspekter. Det kan handla om frågor som rör skyddade områden, dumpning, förorenade sediment, och olika former av exploatering så som sandutvinning, kablar, vind- och vågkraft. Risker för kusterosion och klimatåtgärder bör också behandlas, se rubrikerna Ras, skred och erosion ovan samt Klimatförändring och klimatanpassning nedan.
Maringeologin – hur havsbotten ser ut och är uppbyggd – bestämmer i hög grad de biologiska förhållandena och bör vägas in när man behandlar planering kring skyddade områden och känslig marin miljö.
För större delen av territorialhavet (11 nautiska mil) kommer översiktsplaner, kustzonsplaner och nationella havsplaner att lappa över varandra. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för de nationella havsplanerna, och de kommer när de är antagna att vara vägledande för kommunernas planläggning.
Mer information hittar du i handledningen Geologi i översiktsplanering – Kust och hav. På SGU:s webbplats finns även mer information om vilka kunskapsunderlag som finns som relaterar till havs- och kustzonsplanering samt till exploatering till havs, förorenade sediment med mera, se länklistan.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Kommuner längs framför allt Norrlandskusten bör i sina översiktsplaner ta upp hanteringen av sura sulfatjordar eftersom dessa kan ha en negativ påverkan på närliggande ytvatten.
Sur sulfatjord är ett samlingsnamn för aktiv och potentiell sur sulfatjord. Aktiv sur sulfatjord bildas då sulfidhaltiga sediment (potentiell sur sulfatjord, även kallad svartmocka) exponeras för luft vilket leder till att markens pH sjunker kraftigt. Detta problem kan uppstå vid till exempel grävarbeten eller sänkta grundvattennivåer. Nederbörd som transporteras genom sur sulfatjord kan leda till utlakning av farliga ämnen som påverkar sjöar och vattendrag negativt.
I SGU:s Användarstöd för geologiska frågor finns handledningen Hur man känner igen och undersöker sur sulfatjord. Det finns även flera rapporter från SGU som beskriver detta problem, se länklistan.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I översiktsplanen bör klimatförändringarnas möjliga konsekvenser redovisas för och hur kommunen planerar för att klimatanpassa samhället.
Klimatförändringarna kommer i stora delar av Sverige att påverka förhållandena inom så väl allmän som enskild vattenförsörjning. Inom vissa delar av Sverige kommer även riskerna för ras, skred och erosion att öka. Stranderosion drabbar idag främst stränder i södra Sverige, och problemen kan förväntas öka med en stigande havsnivå. Risken för större skyfall och översvämningar ökar också. Mer information om hur klimatförändringar påverkar mark och grundvatten hittar du här på SGU:s webbplats.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I översiktsplanens redovisning av geologiskt knutna natur- och kulturvärden bör värden för rekreation, turism och utbildning belysas och hur de värdena förvaltas.
Geologiska naturvärden inbegriper de värden som berättar något om den geologiska historien eller visar geologiska företeelser och processer. Att förstå de geologiska förutsättningarna är en del i att förstå de natur- och kulturvärden som finns och hur de kan förvaltas och användas. En landskapskaraktärsanalys som inkluderar geologiska underlag är en bra grund för fortsatt arbete med att inventera, göra avvägningar och ställningstaganden mellan geologiska natur- och kulturvärden och andra markanspråk.
Information om geologiska natur- och kulturvärden kan finnas bland annat i länsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar samt från länsstyrelsens beskrivningar av riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Det bör dock framhållas att många inventeringar och utpekanden skulle tjäna på en uppdatering eftersom den geologiska vetenskapen i stort och även kunskapen om Sveriges regionalgeologiska karaktär har utvecklats avsevärt sedan flera av dem gjordes.
Läs mer i handledningen Geologi i översiktsplanering – Natur och kulturvärden.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I vissa områden kan radon från berg- och jordarter ge upphov till strålningsdoser som är skadliga för människan. Radonrisker hanteras i första hand i detaljplanläggning och i bygglovshantering. Men om det finns områden med betydande generell radonrisk, avseende mark och grundvatten bör dessa beskrivas i översiktsplanen och eventuellt redovisas på karta. Det kan till exempel handla om områden med alunskiffer och grövre isälvsavlagringar.
Radioaktiv radongas bildas från grundämnet radium som ett led i den radioaktiva sönderfallskedjan från uran till bly. Uppmätta uranhalter i berggrunden påverkar därför bedömningen av radonrisk. Radon är framför allt kopplat till vissa bergarter, men även jordartsgeologin är viktig eftersom markens genomsläpplighet har mycket stor betydelse för radongasens möjlighet att transporteras genom marklagren och in i byggnader.
Mer information om radonrisk hittar du i SGU:s handledning Bedömningsgrunder för grundvatten – grundvattnets kvalitet – oorganiska ämnen – radon samt i våra kartvisare.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Förorenade områden bör redovisas i karta tillsammans med riskklassning och ytterligare relevant information om objekten.
En bedömning av spridnings- och skaderisk från förorenade områden baseras dels på föroreningens art och koncentration. Andra faktorer som bör ingå i bedömningen är jordart, jordmäktighet, berggrundens sprickighet och andra egenskaper, grundvattenströmning, markanvändning och avstånd till skyddsvärda objekt.
Det är viktigt att beakta att även geologiska processer som översvämning, ras, skred och erosion kan påverka exponerings- och spridningsrisk från förorenade områden.
På SGU:s webbplats hittar du mer information om efterbehandling av förorenade områden liksom de saneringsprojekt som SGU arbetar med. På Länsstyrelsens webbplats erbjuder respektive län karttjänster som redovisar samhällsrelevant information, bland annat potentiellt förorenade områden.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Senast ändrad 2026-01-23
SGU erbjuder checklistor som ett sätt att underlätta för verksamhetsutövare och tjänstepersoner i exempelvis anmälan- och tillståndsprocesser och vid planeringsarbeten. Målet är att bidra bättre underlag och rättssäkrare processer, vilket leder till en ändamålsenlig, säker och hållbar mark- och vattenanvändning, samt att nå uppsatta miljömål.