Här beskriver vi vilken information som SGU anser att en ansökan om grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning behöver innehålla.
Checklistan är tänkt som ett stöd för dig som ska göra en tillståndsansökan, men den kan också användas i tillsynsmyndigheternas arbete. I SGU:s användarstöd för olika geologiska frågor hittar du också mer hjälp.
Checklistan är tänkt att vara en hjälp i tillståndsprocesser för dig som är verksamhetsutövare till verksamheter som berör grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning, men kan också användas av myndigheter och andra involverade i tillsyn eller anmälnings- eller tillståndsprocessen.
Checklistan beskriver den information som SGU generellt anser att anmälningar och ansökningar om tillstånd för en verksamhet för grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning. Den omfattar endast SGU:s ansvarsområden inom geologi och hydrogeologi, där samtliga frågeställningar som finns i listan bör bedömas och vid behov utvecklas i ansökan. Listan inkluderar inte alla delar som ska ingå i en ansökan. En ansökan behöver även innehålla information om andra miljörelaterade frågor, som till exempel buller, vibrationer, arbetstider och trafik. Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning ”Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till”.
Checklistan består av två delar. I den övre delen kan du bocka av vilken information som har tagits fram respektive förts in i ansökan. I den undre delen hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan. Du kan enkelt klicka dig fram mellan checklistan och förklaringarna.
Både grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning omfattas av bestämmelser om vattenverksamheter i 11 kap. miljöbalken. Vattenverksamheter omfattas av tillståndskrav, men tillstånd till bortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen behövs inte om vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena uppenbart inte skadar vare sig allmänna eller enskilda intressen. Det behövs heller inget tillstånd om grundvattenbortledningen utgör en vattentäkt för husbehovsförbrukning för en- eller tvåfamiljsfastigheter eller jordbruksfastigheter. Tillstånd till grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning kan inte ersättas med en anmälan till länsstyrelsen, så som är möjligt för mindre vattenbortledningar som berör ytvatten.
Om det finns en grundvattenförekomst i det område som ansökan om grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning berör kan ”Checklista för verksamheter med påverkan på en grundvattenförekomst” också användas som hjälp för innehållet i ansökan. För en ansökan om grundvattenbortledning i samband med täktverksamheter (berg och grus) kan checklistorna för dessa båda verksamheter användas.
Om en anläggning för bortledande av grundvatten helt eller delvis tas ur bruk, och detta kan medföra fara för allmänna eller enskilda intressen, behövs tillstånd för att upphöra med bortledningen. Detta gäller både för bortledningar som har tillstånd och bortledningar som saknar tillstånd till den pågående bortledningen. Det gäller dock inte för de bortledningar som avslutas som en följd av tidsbegränsning i tillståndet.
Grundvattenbortledning kan ske med syftet att använda det bortledda vattnet, till exempel för dricksvattenproduktion, kylning eller bevattning. Grundvattenbortledning kan också behövas för länspumpning, det vill säga att torrlägga ett område, till exempel vid täkt- och gruvverksamheter under grundvattennivån eller vid väggenomskärningar och tunnlar för infrastruktur.
Förstärkt grundvattenbildning, eller så kallad infiltration, kan ha som syfte att ge tillgång till mer grundvatten så som vid dricksvattenproduktion. Det kan också användas som skyddsinfiltration för att hindra att en bortledning ger ökad föroreningsspridning eller för att upprätthålla ett visst grundvattentryck. Det kan också ske förstärkt grundvattenbildning vid till exempel återförsel av kylvatten eller vid dagvattendammar, där syftet med infiltrationen är att minska mängden ytvatten.
Grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen kan både omfatta en kortare period, exempelvis under ett byggskede eller under en tidsbestämd driftsperiod, men den kan också vara mer permanent vid till exempel väggenomskärningar.
Om vattenbortledningen ska ske genom en nyanläggning av en eller flera brunnar omfattas ansvarig för verksamheten av krav på informationsinlämning. Enligt lag (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning är den som genomför en grundvattentäktsundersökning, borrning eller rördrivning skyldig att senast tre månader efter färdigställandet sända en kopia på utredningen eller en redogörelse över borrningen till SGU.
En ansökan om grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning behöver enligt SGU innehålla information om följande:
| Frågeställning | ||
|---|---|---|
|
Avgränsning av olika områden |
||
|
Beskrivning av området för grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning |
||
|
Geologiska förutsättningar och jordarter |
||
|
Påverkan på ekosystem |
||
|
Befintlig vattenbortledning eller förstärkning av grundvattenbildning i området |
||
|
Vattenskyddsområden |
||
| Vattenkvalitet | ||
|
Vattenkvantitet |
||
|
Syresättning av marken och konsekvenser |
||
|
Planförhållanden |
||
|
Klimatförändringar |
||
|
Beskrivning av nuvarande miljöförhållanden utifrån befintlig verksamhet |
||
|
Beskrivning av påverkan från ansökt verksamhet |
||
|
Skyddsåtgärder vid grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning |
||
|
Kontrollprogram |
||
|
Krav utifrån beslutade miljökvalitetsnormer |
||
|
Påverkan på miljömålen |
||
|
Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag |
I denna del hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan.
Ansökan behöver innehålla en avgränsning av influensområde och påverkansområde för den tänkta grundvattenbortledningen eller förstärkta grundvattenbildningen. För en grundvattenbortledning behöver också ett tillrinningsområde avgränsas. Vid en ansökan om förstärkt grundvattenbildning kan det finnas behov av att utreda vattnets vidare flöde ut från påverkansområdet.
För samtliga ovan områden behöver miljöeffekterna som finns i denna checklista utredas och beskrivas. Eventuellt finns det också behov av att identifiera ett eller flera opåverkade referensområden för att kunna jämföra naturliga förhållanden med förändringar i de påverkade områdena.
Storleken på områdena beror på naturgivna förutsättningar så som topografin i området, grundvattenmagasinets mäktighet, markens genomsläpplighet samt mängden vatten och djupet på det vatten som leds bort eller som används för den förstärkta grundvattenbildningen. För att kunna göra avgränsningar av respektive område kan det behövas modeller, beräkningar och bedömningar baserade på olika undersökningar och mätningar. Mer vägledning kring avgränsning av influensområde och påverkansområde finns i SGU:s handledning Bedömning av influensområde avseende grundvatten.
Influensområdet är det område där den planerade grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen förväntas medföra mätbara nivå- eller flödesförändringar. I influensområdets centrala delar nära själva grundvattenbortledningen/tillförseln definieras området med större påverkan som påverkansområdet, se resonemanget nedan. I influensområdets ytterområden kan förändringarna vara så små att det inte behöver leda till negativa miljöeffekter. Inom influensområdet, kommer alltså vattenverksamheten alltid att orsaka förändringar, men förändringarna ska inte anses vara betydande inom hela influensområdet. För vidare hjälp i avgränsningen se handledningen Bedömning av influensområde avseende grundvattenbortledning.
Påverkansområdets utbredning baseras på beräknade effekter i miljön utifrån planerad avsänknings- eller höjningsnivå för grundvattnet. När det finns känsliga objekt i omgivande jordlager, såsom grävda brunnar, sättningskänslig grundläggning för olika konstruktioner eller grundvattenberoende ekosystem, kan en liten avsänkning eller höjning av grundvattennivåer i jord (ibland inte mer än 0,1 meters förändring) ge negativa effekter i omgivande miljö. För påverkan på grundvattennivåer i berg kan avgränsningen av påverkansområden ofta baseras på större förändringar (upp till 0,3–1 meters avsänkning kan vanligen användas som gräns för påverkansområdets utbredning). Det är dock viktigt att lokala förutsättningar om geologi, hydromorfologi och känsliga objekt är välkända och beaktas vid bestämning av den förändring som definierar tillåten påverkan, vilket i sin tur avgör gräns för själva påverkansområdet. Det är viktigt att ansökan innehåller en motivering till vald nivå för påverkan och avgränsningen av ansökt påverkansområde. Notera att skyddsåtgärder kan behöva genomföras inom beräknat påverkansområde för att säkerställa att vattenverksamheten inte ger otillåten påverkan.
För vidare hjälp i avgränsningen av påverkansområde se ”Influensområde och påverkansområde”.
Tillrinningsområdet är det område där vattnet flödar till en grundvattenbortledning. Vattnet inom detta område kommer förr eller senare att ingå i det vattnet som leds bort. Ofta behövs lokala hydrologiska undersökningar för att avgöra tillrinningsområden. Tillrinningsområdet kan sträcka sig utanför influensområdet.
Referensområdet är ett område som inte påverkas av vattenverksamheten. Ett referensområde kan ligga i anslutning till tillrinningsområdet och influensområdet, men kan också ligga på annat ställe med likartade geologiska och hydrogeologiska förhållanden, men utan påverkan av grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning.
Vid grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning som innebär en kontinuerlig avsänkning/höjning av grundvattennivån inom ett område med mer genomsläppliga jordarter eller i berg med mycket sprickor, uppstår ofta en relativt liten nivåförändring över ett vidsträckt tillrinningsområde. Resultatet blir stora influensområden och eventuellt också stora påverkansområden, beroende på förändringsnivå och skyddsobjekt. Jämförelsevis ger grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning i ett område med jordar med lägre genomsläpplighet eller i sprickfattigt berg, ofta en stor lokal nivåförändring men inom ett mindre område.
En grundvattenbortledning eller en förstärkt grundvattenbildning kan påverka både ytliga och djupare geologiska lager med grundvatten. Avgränsningar av tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde kan därför också behöva ske i vertikalled i marken. En bortledning av djupt grundvatten i berg eller en förstärkt grundvattenbildning genom injicerat vatten i berg kan påverka nivåer och flöden i ovanliggande ytligare grundvattenmagasin. En bortledning av ytligare grundvatten eller tillförsel av vatten på markytan eller i ytligare grundvattenmagasin kan påverka grundvattenflödet till underliggande magasin, vilket kan leda till ändrade trycknivåer eller flödesriktningar i det underliggande magasinet även långt ifrån verksamhetsplatsen. Tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde kan därför beröra stora områden, och det är viktigt att beakta både vertikala och horisontella aspekter vid bedömning av miljöeffekter från en grundvattenbortledning eller den förstärkta grundvattenbildningen.
Det är viktigt att beakta effekterna i miljön vid olika scenarion för bortledningens eller den förstärkta grundvattenbildningens storlek i förhållande till den naturliga grundvattenbildningen, grundvattennivåer och flöden. Till exempel utifrån stor/liten nederbörd, årstidsvariationer eller långtidsförändringar uppkomna av förväntade klimatförändringar inom området.
Om grundvattenbortledningen sker i syfte att länspumpa och hålla ett område torrt, exempelvis för att kunna bedriva en täktverksamhet, behöver det inte ske någon bortledning om grundvattennivån under någon tidsperiod är lägre än den önskande nivån, till exempel vid perioder med lägre nederbörd. Om det uttagna vattnet däremot ska användas och bortledningen fortsätter trots låga grundvattennivåer kan detta leda till att tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet blir större, vilket kan resultera i mer omfattade miljöeffekter. Liknande aspekter kan gälla för den förstärkta grundvattenbildningen. Om denna upphör vid en viss grundvattennivå alternativt om den pågår kontinuerligt kan det medföra olika effekter i miljön. Vid en förstärkt grundvattenbildning kan det också vara lämpligt att undersöka om ett eventuellt vattenöverskott bidrar till ökade utströmmande vattenmängder och flöden i närliggande vattendrag eller sjöar.
För grundvattenmagasin som är avgränsade i SGU:s kartor kan tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet inkludera hela grundvattenmagasinet, men oftast är det endast delar av magasinet som berörs, och som därmed behöver undersökas närmare.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla beskrivningar av den valda platsens förutsättningar för grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning. För att kunna bedöma den planerade vattenverksamhetens effekter på miljön behöver de nuvarande förhållandena utredas. Dessa undersökningar behöver påbörjas i god tid så att nuvarande variationer i grundvattennivåer och flöden kan utredas, som exempelvis förhållanden vid olika årstider, nederbördsmängder, olika klimatförhållanden och påverkan av andra uttag inom området.
För att kunna beräkna påverkan från vattenverksamheten är det viktigt med information om områdets geologi, hydrogeologi, och grundvattenbildningen samt annan pågående eller planerad grundvattenbortledning. Informationen är även viktig för att kunna avgränsa påverkans- och influensområdet.
Översiktlig information om området kan hämtas från SGU:s databaser och kartvisare, men området behöver sannolikt också undersökas genom mer platsspecifika utredningar. Hur grundligt området behöver undersökas beror på dess komplexitet (till exempel motstående intressen och geologiska variationer) och skyddsvärde, känsligheten för vattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen samt bortledningens/förstärkningens storlek i förhållande till naturlig grundvattenbildning och grundvattenflöde.
Mer noggranna utredningar av påverkan från den planerade vattenverksamheten behövs om vattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen ska lokaliseras i ett område som har låg naturlig grundvattenbildning, och/eller som innehar ett eller flera grundvattenberoende ekosystem som är beläget inom en grundvattenförekomst, eller om området berörs av stora effekter av klimatförändringar. Det gäller också om det råder ett högt påverkanstryck på området i form av föroreningar, andra pågående och/eller tillståndsgivna vattenbortledningar, eller om det planeras fler bortledningar eller förstärkningar av grundvattenbildningen i framtiden.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av områdets geologi, så som:
I områden med silt, leror, lergyttja-gyttjelera, organiska jordar och i utfyllnadsmaterial kan förändrade grundvattenförhållanden leda till sättningar, ras eller skred. Dessa områden är särskilt viktiga att undersöka, och i ansökan beskriva markens känslighet för vattenbortledning. SGU:s kartor kan användas som underlag, men behöver ofta kompletteras med mer lokala och platsspecifika undersökningar.
I ansökan behöver det finnas en beskrivning av egenskaper hos vattenförande jordlager eller sprickzoner. En undersökning kan ske med olika hydrauliska tester som exempelvis provpumpningar. Om tester saknas behöver detta motiveras och hydrauliska egenskapsvärden kan då hämtas från litteratur som refereras till. Den valda undersökningsmetoden behöver beskrivas i ansökan tillsammans med resultat.
Den naturliga grundvattenbildningen inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet behöver kvantifieras. Den naturliga grundvattenbildningen är den mängd vatten som naturligt når grundvattnet. Detta styrs till exempel av nederbördsmängder, markavrinning, avdunstning, växtlighet, markens topografi, genomsläpplighet och lagerföljd samt markanvändning.
Grundvattenbildningen kan ökas genom konstgjord infiltration, till exempel med dammar eller brunnar, eller naturligt via inducerad infiltration (när grundvattenuttag sker så nära en strandzon så att ytvatten kan infiltrera till brunnen). Observera att grundvattenflödet till ett djupare magasin kan skilja sig avsevärt från grundvattenbildningen till ett ovanliggande ytligare magasin. Grundvattenflödet till djupare magasin kan påverkas av vattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning i de ytligare jordlagren/magasinen, men också av uttag eller förstärkning i det djupare magasinet då ett underskott eller överskott i magasinet kan skapa förutsättningar för ändrat vattenflöde från ytliga magasin.
I beräkningarna av data för SGU:s kartvisare ”Grundvattentillgång i små grundvattenmagasin” beaktas potentiell grundvattenbildning under torrår samt magasineringsförmåga i förhållande till långa torrperioder. Kartan ger därmed ett underlag för en konservativ uppskattning av grundvattentillgång i små grundvattenmagasin för enskild vattenförsörjning. I områden med mindre grundvattentillgång kan även mindre vattenbortledningar leda till negativa effekter i miljön. Det är också viktigt att beakta att grundvattenbildningen är under förändring på grund av de pågående klimatförändringarna.
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av vattenbalansen inom området. För att utreda ett områdes vattenbalans behövs en sammanställning av samtlig grundvattenbildning, bortledning/avrinning och lagrat vatten i området under en bestämd tidsperiod. Genom att beräkna vattenbalansen i området kan områdets förutsättningar för en ökad grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning bedömas. Vattenbalansen behöver beräknas för ett relevant område, vilket kan vara hela eller delar av ett magasin.
För att veta hur mycket vatten som kan ledas bort utan att orsaka skada på miljön behöver den tillgängliga mängden grundvatten inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet beräknas. För att göra det behöver hänsyn tas till områdets grundvattenbildning i förhållande till behovet av vatten i grundvattenberoende ekosystem inom området samt till områdets samtliga övriga vattenbortledningar (både tillståndsgivna och de som saknar tillstånd).
Det kan behövas flera beräkningar av tillgänglig mängd för vattenbortledning eftersom grundvattenbildningen, grundvattenflödet, andra vattenbortledningar och ekosystemens vattenbehov kan variera över kortare och längre perioder (exempelvis dygn, säsong, år). Ansökan behöver inkludera beräkningar som visar på värsta tänkbara scenariot, det vill säga de förhållanden som uppkommer under ytterligheter eller under de sämsta men ändå möjliga förhållanden för de olika ingående faktorerna. Ett exempel kan vara ett maximalt vattenuttag för vattenförsörjning till en verksamhet under en period med långvarig torka.
Mer information om vattenbehov i både akvatiska och terrestra grundvattenberoende ekosystem finns i fördjupningen om grundvattenberoende ekosystem i SGU:s vägledning ”Vattenförvaltning av grundvatten”. Vägledningen avser grundvattenförekomster, men informationen kan användas även i områden utanför förekomster.
Avseende befintliga vattenbortledningar inom området ska både de tillståndsgivna och de vattenbortledningar som saknar eller inte behöver tillstånd inkluderas i beräkningarna. Även planerade tillståndsgivna uttag i området ska inkluderas. För tillståndsgivna vattenuttag är det den tillståndsgivna mängden som bör användas i beräkningarna, oavsett om hela tillståndet utnyttjas i praktiken eller inte.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om det inom tillrinningsområdet finns grundvattenberoende akvatiska eller terrestra ekosystem behöver ansökan inkludera en beskrivning av dessa. Beskrivningen behöver omfatta information om hur ekosystemen är beroende av grundvattenutflödet eller grundvattennivåerna, och hur den ansökta grundvattenbortledningen eller förstärkta grundvattenbildningen (genom infiltration) kommer att påverka ekosystemet.
Ett högre skyddsvärde för ett område motiverar mer kunskap och säkerhet i bedömningen av miljöeffekterna. I Naturvårdsverkets databas om skyddad natur finns information om Natura 2000-områden, men det kan finnas anledning att inkludera även andra typer av grundvattenberoende ekosystem, både terrestra och akvatiska. Mer information om grundvattenberoende ekosystem finns i SGU:s vägledning ”Vattenförvaltning av grundvatten”. Vägledningen gäller grundvattenförekomster, men informationen kan användas även i områden utanför avgränsade förekomster.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av befintlig grundvattenbortledning samt befintlig förstärkt grundvattenbildning inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet. I områden med många eller omfattande verksamheter som leder bort eller förstärker grundvattenbildningen är det viktigt att reda ut och ta hänsyn till de totala vattenförhållandena, så kallad kumulativ effekt.
Även vattenbortledningar eller förstärkta grundvattenbildningar som inte behöver tillstånd eller är olovliga, det vill säga borde ha men saknar tillstånd, ska ingå i utredningen. Även brunnar som tar ut vatten för andra ändamål än vattenbehov, som till exempel akvifersystem för geoenergi, ska beskrivas i ansökan. Information om brunnar kan delvis hämtas från SGU:s kartvisare Brunnar, men eftersom SGU:s brunnsarkiv främst innehåller borrade brunnar i berg behövs också en lokal brunnsinventering för att hitta grävda eller borrade brunnar i jordlager.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Många kommunala allmänna dricksvattentäkter har vattenskyddsområden. Skyddsföreskrifter som reglerar vad som är tillåtligt inom området finns oftast upprättade. Om den planerade verksamheten berör ett vattenskyddsområde behöver ansökan beskriva hur verksamheten förhåller sig till dessa bestämmelser. Information om vattenskyddsområden finns i Naturvårdsverkets databas om skyddad natur. Även om en vattentäkt saknar vattenskyddsområde kan det finnas behov av åtgärder för att skydda dricksvattenproduktionen inom området.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I ansökan behöver det ingå en beskrivning av den kemiska sammansättningen för det grundvatten som ska ledas bort och det vattnet som ska användas för förstärkt grundvattenbildning. Om vattenbortledningen ännu inte är påbörjad, kan kemiska undersökningar i grundvattenrör placerade inom området vara ett alternativ. Det kan också finnas möjlighet att ta prover i närliggande brunnar, källor eller rör om samma vattenkemi kan förväntas i dessa. För vattnet som ska användas till en förstärkt grundvattenbildning är det viktigt att se till att vattenkvaliteten på infiltrationsvattnet inte medför en försämring på grundvattnets kvalitet.
I syfte att utreda bakgrundsvärden eller nuvarande koncentrationer i grundvattnet behöver de kemiska analyserna åtminstone omfatta de parametrar som den planerade vattenverksamheten påverkar. Det gäller både med eventuella utsläpp och i form av ökad spridning till följd av ökad/ändrad grundvattenströmning orsakad av förändrade vattenförhållanden. Det är lämpligt att jämföra de uppmätta värdena med de värden som finns angivna i SGU:s bedömningsgrunder. Det kan också vara relevant att jämföra med värden i SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2023:1) om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status, framför allt om vattenuttaget eller om den förstärkta grundvattenbildningen sker i en grundvattenförekomst. Beroende på påverkansgrad och skyddsobjekt kan prover behöva tas under olika säsonger (vinter, vår, sommar och höst). Vid provpumpningar bör provtagning göras precis vid starten av provpumpningen och när stationära förhållanden har inträtt. Om stationära förhållanden inte inträffar under provpumpningen kan provet tas direkt innan provpumpningen avslutas. Detta ger dock ett osäkrare underlag för bedömning av vattenkemi.
Föroreningar i mark och grundvatten kan få ändrade spridningsmönster till följd av grundvattenbortledning eller en förstärkt infiltration. Om det inom tillrinningsområdet finns till exempel förorenade områden, läckande avloppsrör, dagvattenhantering (ofta fördröjningsdammar eller annan infiltration), vägar med saltning, annan infrastruktur, pågående utsläpp till grundvatten, jordbruksmark med hantering av bekämpningsmedel, hantering av förorenade massor eller deponier behöver bortledningens eller förstärkningens påverkan på spridningen av föroreningar från dessa undersökas och beskrivas i ansökan.
Eftersom ett grundvattenmagasin är en sammansatt vattenenhet kan förändrade grundvattennivåer i en del av ett grundvattenmagasin orsaka ökat eller minskat grundvattenflöde i en annan del av samma magasin. Det kan leda till att ett vattenuttag i en del av ett magasin ger en ökad risk för att mer förorenat ytvatten induceras i marken och når grundvattnet i en annan del av magasinet. Därför kan det finnas behov av kemiska undersökningar även i ytvatten inom tillrinningsområdet.
Även områdets saltvattenförhållande kan behöva beskrivas. Framför allt i kustnära områden eller i områden med relikt saltvatten kan grundvattenbortledning ge en ökad saltvatteninträngning. Ansökan behöver i aktuella fall innehålla en beskrivning av risk för saltvatteninträngning orsakad av den planerade grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I ansökan behöver det finnas en beskrivning av de naturliga variationerna i grundvattennivåerna inom området. Det är bra om nivåövervakning påbörjas i god tid, i syfte att studera variationer utifrån både säsong och väderhändelser, så som exempelvis torka. Som referens kan resultat från SGU:s nationella nivåövervakning användas, under förutsättning att hänsyn tas till att en mätning oftast speglar nivåerna inom ett mycket lokalt område. Det kan vara relevant att referera till grundvattenmagasinets fyllnadsgrad vid aktuellt tillfälle/utvärdering. Magasinets fyllnadsgrad jämför aktuella grundvattennivåer med historiken i hela mätserien.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av eventuella risker för förändringar i syresättningen av marken och konsekvenser av detta. Om en vattenbortledning innebär att grundvattennivåerna sjunker kan den tidigare vattenmättade marken syresättas. En syresättning kan medföra utfällningar, framför allt av järn och mangan. En syresättning kan också medföra att nedbrytningen av organiskt material ökar, vilket leder till frisättning av koldioxid. En ökad grundvattennivå som följd av förstärkt grundvattenbildning kan ge minskad syresättning till marken, vilket kan ge konsekvenser för markbiologin och frisläppning av metaller och kväve.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I en ansökan behöver den sökta vattenverksamheten beskrivas i förhållande till aktuella planer, så som regionala vattenförsörjningsplaner, materialförsörjningsplaner, befintliga översiktsplaner, eventuella detaljplaner, kommunala vattentjänstplaner samt den kommunala/lokala vattenåtgärdsplanen.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
I ansökan behöver det finnas en beskrivning av förväntade klimatförändringar inom området, och hur detta påverkar förutsättningarna för grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning. Vissa områden är mer utsatta för återkommande översvämning eller torkperioder. I dessa områden kan pågående klimatförändringar utgöra ytterligare påverkan på vattenförhållandena, vilket kan behöva beaktas framför allt om den planerade vattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen är långvarig.
Förändringar i nederbörd, avdunstning, naturlig grundvattenbildning, tillgänglig mängd vatten (eventuellt i olika säsonger) samt vattenkvalitet behöver utredas utifrån förväntat framtida klimat. Om grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen ligger i ett kustområde behöver det i ansökan ingå en beskrivning av effekter på verksamheten av en eventuell havsnivåhöjning, så som risken för saltvatteninträngning. SGU har flera rapporter som visar på effekter av klimatförändringar och torka, men det kan finnas behov av mer platsspecifika utredningar.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
När en tillståndsansökan gäller ändring eller utökning av en etablerad vattenverksamhet behöver det av ansökan framgå hur verksamheten hittills påverkat grundvattnets kvalitet och kvantitet. Information om påverkan från befintlig vattenverksamhet bör kunna hämtas från verksamhetens egenkontroll, men kan behöva kompletteras med ytterligare utredningar.
Exempel på information som behövs om en pågående vattenverksamhet:
Redovisa mängden grundvatten som bortleds eller tillförs med den nuvarande verksamheten. Ange total mängd per tidsenhet och inkludera vid behov dygns- och årstidsvariationer.
Ange geografisk och vertikal lokalisering av nuvarande grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning. Redovisa storlek och karta på verksamhetens påverkansområde och influensområde och motivera avgränsningen och beskriv kriterierna som använts. Beskriv grundvattennivåer och flödesmätningar inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet och jämför med eventuellt referensområde.
Redovisa om nuvarande grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning har kemisk eller kvantitativ påverkan på kommunal och enskild dricksvattenförsörjning, bevattning, industriuttag eller annan förstärkt grundvattenbildning. Det behövs också en beskrivning av om andra närliggande vattenverksamheter (grundvatten- eller ytvattenbortledning, infiltration) påverkar den befintliga verksamheten. Nuvarande vattenbalans inom tillrinningsområdet, inklusive naturlig grundvattenbildning, förstärkt grundvattenbildning och samtliga uttag behöver beskrivas. Det kan behöva beräknas flera vattenbalanser utifrån variationer i grundvattenbildning och tillgänglig mängd. Vattenbalansberökningar behöver beakta kumulativa effekter från alla vattenverksamheter i området och mängden tillgänglig vatten i området.
Den kan behövas en redovisning av vattenkvalitetsmätningar från tillrinningsområdet, influensområdet, påverkansområdet och referensområdet. Redovisa kemiska analyser av det vatten som bortleds eller tillförs samt om nuvarande verksamhet har orsakat eller riskerar att orsaka saltvatteninträngning (relikt eller havsvatten) eller spridning av föroreningsplymer.
Redovisa nuvarande påverkan på grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem. SGU:s vägledning ”Vattenförvaltning av grundvatten” kan användas som stöd (även utanför avgränsade förekomster).
Beskriv åtgärder som genomförts, pågår eller planeras för att minska negativ påverkan så som infiltration för att undvika nivåsänkning eller minska andra uttag eller barriärer (t.ex. geologisk barriär eller spont) för att hindra mobilisering av grundvatten i viss riktning.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
En ansökan om ny eller ändrad grundvattenbortledning eller förstärkt grundvattenbildning behöver innehålla en beskrivning av den planerade vattenverksamhetens miljöeffekter på grundvattenförhållanden i området. Vilken detaljeringsgrad och omfattningen dessa uppgifter behöver ha beror på hur stor påverkan verksamheten förväntas ge och skyddsvärdet på omgivande miljö. Ju större del av det tillgängliga grundvattnet i tillrinningsområdet som ska ledas bort eller ju större mängd vatten som ska tillföras desto mer undersökningar och mer detaljerat underlag behövs i ansökan.
Om vattenverksamheten är lokaliserad i eller kan påverka ett känsligt eller skyddat område kan det behövas mer ingående undersökningar och det kan i tillståndet behöva ställas mer långtgående krav på villkor för försiktighets- och skyddsåtgärder för att minska negativa effekter i miljön. Om verksamheten sker i en grundvattenförekomst ska särskilda regler uppfyllas, se Checklista för verksamheter med påverkan på grundvattenförekomst.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Redovisa mängder grundvatten som ska bortledas eller tillföras, kvantifierat per tidsenhet vid behov, inklusive års- och dygnsvariationer samt mängder vid normalsituation och maximal påverkan. Kvantifiera förändringen jämfört med nuvarande situation.
Ange geografisk och vertikal lokalisering för den ansökta vattenbortledning eller förstärkta grundvattenbildningen. Motivera vald lokalisering och jämför vid behov med alternativa lokaler. Beskriv om lokaliseringen innebär en förändring jämfört med nuvarande situation.
Redovisa beräknat tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde. Beskriv metod och motivering för avgränsning. Redovisa också beräknade nivå- och flödesförändringar inom respektive område och specificera vid behov referensområde.
Redovisa miljöeffekter vid normala förhållanden i verksamheten, särskilt inom påverkansområdet. Beskriv vid behov även beräknade förändringar i influensområdet och hela tillrinningsområdet, vid normalsituation och vid värsta tänkbara situation. En sådan situation kan till exempel beskriva maximal tillåten vattenbortledning eller tillförsel i samband med en ogynnsam situation utifrån naturliga variationer av grundvattennivåer, flöden eller föroreningsspridning.
Redovisa också en sammanräkning av framtida kvantitativa påverkanskällor inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet, vid behov i ett större område (till exempel hela magasinet eller förekomsten), i syfte att ge en sammanvägd bedömning av framtida totala belastningen på grundvattnet. Beskriv den ansökta vattenverksamhetens påverkan på vattenbalansen inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet, det vill säga den ansökta vattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen behöver jämföras med grundvattenbildningen och tillgänglig mängd vatten inom relevant område. Det kan behövas flera beräkningar av vattenbalanser utifrån variationer både i naturlig grundvattenbildning, vattenbehov i miljön och annan vattenverksamhet som styr tillgänglig mängd grundvatten.
Redovisa effekter på berörda ekosystem. Använd SGU:s vägledning för grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem som stöd (kan även användas utanför avgränsade förekomster). Redovisa påverkan på närbelägna brunnars kvantitet och kvalitet, både allmänna och enskilda. Finns det vattenskyddsområde ska den planerade verksamhetens tillåtlighet i förhållande till skyddsföreskrifter utredas.
Redovisa om de framtida ändrade vattenförhållanden kan bidra till risk för sättningar eller ras inom området. Bedöm om grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen kommer att leda till förändrad syresättning av marken. Detta är särskilt viktigt om vattnet ska användas som dricksvatten där vattenkvaliteten eventuellt kan förändras med både hälsorelaterade effekter och tekniska effekter, såsom korrosion eller missfärgningar av vattnet.
Utred påverkan på grundvattenkvaliteten om verksamheten ligger inom område med föroreningskällor. Bedöm också om den planerade grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen innebär risk för ökad spridning av föroreningar eller inducering av förorenat ytvatten eller saltvatten (relikt eller havsvatten).
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om den planerade grundvattenbortledningen eller den förstärkta grundvattenbildningen riskerar att orsaka skada på miljön behöver ansökan innehålla förslag på lämpliga skyddsåtgärder, med syftet att minska eller förebygga skadliga miljöeffekter. Sådan skada kan vara torka i våtmarker, översvämningar, sättningar, ras, spridning av förorenande ämnen, saltvatteninträngning med mera.
Att i tillståndet reglerera bortledningen eller vattentillförseln i tid eller mängd kan vara lämpliga skyddsåtgärder för att minska påverkan på grundvattennivå eller flöde. Åtgärderna kan vara att vattenverksamheten behöver upphöra vid vissa grundvattennivåer, flödessituationer, tidsperioder eller andra omständigheter. Tillåten påverkan på nivåer och flöden måste relateras till platsens naturliga grundvattennivå och hydrologiska regim. Vid behov behöver den också relateras till maximala uttagsmängder eller tillförslar vid olika tidsperioder, exempelvis för att ta hänsyn till vattenbehov hos ekosystemen under känslig växtsäsong, andra behov av vattenbortledning i området eller översvämningsrisker.
Vid vattenbortledning kan infiltration av vatten inom påverkansområdet vara en lämplig skyddsåtgärd. Syftet kan exempelvis vara att möjliggöra en fortsatt bortledning av grundvatten på verksamhetsplatsen, men samtidigt kunna upprätthålla tillräckliga grundvattennivåer inom känsliga delar av påverkansområdet. Infiltrerat vatten kan bestå av tillfört ytvatten av tillräckligt hög kvalitet eller av återinfiltrerat grundvatten. Ofta används åtgärden för att säkerställa tillräcklig grundvattennivå till exempel för att hindra sättningar i jord eller upprätthålla flöden och nivåer för att skydda närbelägna brunnar eller grundvattenberoende ekosystem. En infiltration kan även hindra inträngning av saltvatten eller mobilisering av förorenat grundvatten inom tillrinningsområdet.
Att upprätta barriärer kan vara en skyddsåtgärd. Syftet med barriärer är att hindra grundvatten från att flöda i en oönskad riktning, både mot en grundvattenbortledning eller från platsen till en förstärkt grundvattenbildning. Barriärerna kan utgöras av underjordiska hinder för grundvattenflöden, som till exempel sponter som slås ner till täta lager på större djup (ofta ner till berg). Injekteringar för att täta sprickor i omgivande berg eller för att minska flödet i lösa jordlager kan också fungera som underjordiska barriärer. Geologiska barriärer kan exempelvis vara återfyllning med täta material, exempelvis med lera i tidigare uppschaktade diken inom området.
Vid kortvariga vattenverksamheter kan artificiell frysning av marken tillämpas i syfte att skapa tjälade zoner. Syftet kan vara att säkra högt skyddsvärda objekt inom påverkansområdet från en tillfällig sänkning eller höjning av grundvattennivåer eller flöden. Åtgärden utförs genom att fylla till exempel flytande kväve i brunnsgallerier.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Den som bedriver verksamhet som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller att påverka miljön ska fortlöpande kontrollera sin verksamhet. Om verksamheten är tillståndspliktig finns oftast villkor i tillståndet avseende kontrollprogrammet, där innehåll och detaljer upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.
Den som är ansvarig för verksamheten ska fortlöpande planera och kontrollera den pågående verksamheten samt genom egna undersökningar, eller på annat sätt, hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Är verksamheten yrkesmässig ska egenkontrollen dokumenteras. Krav på kontroll gäller oavsett om verksamheten har tillstånd eller inte. Kontrollens omfattning beror på verksamhetens storlek och på miljöeffekter i området där verksamheten är lokaliserad. Det är lämpligt att ansökan inkluderar en beskrivning av de kontroller som behövs.
En väl upplagd och dokumenterad egenkontroll är av stort värde för verksamhetsutövaren. Egenkontrollen ger kunskap om de miljöeffekter som verksamheten medför samt ett bra underlag för att styra verksamheten. Egenkontrollen kan också visa om eventuella skyddsåtgärder har förväntad effekt och kan ge underlag både till att öka och minska skyddsåtgärderna vid behov. Resultat från egenkontrollen underlättar avsevärt om verksamheten behöver ansöka om nytt eller ändrat tillstånd. Resultaten är ett viktigt underlag för att beskriva utgångsläget i tillståndsprocessen, samt kan användas som grund för bedömning av påverkan från den nya eller ändrade verksamheten.
Exempel på information som kan ingå i egenkontroll vid grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning:
Faktorer som kan påverka behovet av undersökningar av vattenkvaliteten:
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om den ansökta vattenbortledningen eller förstärkta grundvattenbildningen kan komma att påverka en grundvattenförekomst kan verksamheten endast tillåtas om den inte riskerar att försämra grundvattenförekomstens status och inte heller äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna. Både kvantitativa och kemiska aspekter ingår i denna bedömning som behöver inkluderas i ansökan. För att kunna göra en sådan bedömning krävs ett omfattande underlag. Detta finns mer utförligt beskrivet i checklistan för verksamheter med påverkan på grundvattenförekomster.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. De 16 målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa mål. En ansökan behöver beskriva hur verksamheten påverkar uppfyllandet av miljömålen.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla information om när vattenbortledningen eller den förstärkta infiltrationen ska upphöra. SGU anser att tillstånd till uttag av grundvatten alltid ska vara tidsbegränsade. En tidsbegränsning motiveras bland annat utifrån förväntade klimatförändringar (till exempel minskad tillgång under sommarhalvåret) men även att det kan bli ökad konkurrens om grundvattnet genom fler och större uttag i samma område. Se också SGU:s ställningstagande.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Senast ändrad 2026-02-13
SGU erbjuder checklistor som ett sätt att underlätta för verksamhetsutövare och tjänstepersoner i exempelvis anmälan- och tillståndsprocesser och vid planeringsarbeten. Målet är att bidra bättre underlag och rättssäkrare processer, vilket leder till en ändamålsenlig, säker och hållbar mark- och vattenanvändning, samt att nå uppsatta miljömål.