Här beskriver vi vilken information som SGU anser bör beaktas vid planering av infrastruktur och vindkraft på land.
Checklistan är tänkt som ett stöd för dig som planerar anläggningarna, men den kan också användas vid granskning av planeringsunderlag. I SGU:s användarstöd för olika geologiska frågor hittar du också mer hjälp.
Checklistan är tänkt att vara en hjälp för dig som arbetar på en myndighet eller ett företag som planerar att anlägga infrastruktur eller vindkraft på land. Du kan använda den i planeringen eller vid en granskning av underlaget för att checka av att alla viktiga delar är med. Alla de frågeställningar som finns i listan bör bedömas och de som är relevanta är lämpliga att inkludera i planeringsprocessen.
Listan är i första hand avsedd för planering av större projekt som vägar, järnvägar och vindkraftsparker. Den kan dock även vara ett stöd vid planering av mindre anläggningar och anläggningar med en begränsad påverkan på omgivningen. Det kan exempelvis handla om gång- och cykelvägar, mindre vindkraftsanläggningar eller ledningar.
Checklistan beskriver den information som SGU generellt anser bör beaktas vid planering av infrastruktur och vindkraft på land. Den omfattar endast SGU:s ansvarsområden inom berg, jord och grundvatten, och inkluderar inte alla delar som ska beaktas vid planering av infrastruktur och vindkraft på land.
Checklistan består av två delar. I den övre delen kan du bocka av vilken information som har tagits fram respektive förts in i planeringen av infrastruktur eller vindkraft på land. I den undre delen hittar du förklaringar till de olika frågeställningarna i listan. Du kan enkelt klicka dig fram mellan checklistan och förklaringarna.
Vid planering av infrastruktur eller vindkraft på land är det även viktigt att ta hänsyn till hur planerna kan påverka uppfyllandet av Sveriges miljömål. Miljömålen fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. De 16 målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030.
detta bör man enligt SGU beakta vid planering av infrastruktur och vindkraft på land:
| Frågeställning | ||
|---|---|---|
|
Riksintressen för värdefulla ämnen och material |
||
|
Mineralresurser/gruv- och täktverksamhet |
||
|
Risker/förutsättningar för ras, skred och erosion |
||
|
Markens byggbarhet (grundläggningsförhållanden) |
||
|
Verksamhetens inverkan på grundvattenmiljön |
||
|
Påverkan på allmän vattenförsörjning |
||
|
Påverkan på enskild vattenförsörjning |
||
|
Kontrollprogram |
||
|
Källor och grundvattenberoende ekosystem |
||
|
Tillstånd för vattenverksamhet |
||
|
Undermarkens nyttjande |
||
|
Materialförsörjning, ballast och masshantering |
||
|
Sura sulfatjordar |
||
| Geologiska natur- och kulturvärden | ||
|
Kustnära infrastruktur/infrastruktur i havsområden |
||
|
Radon, strålning |
||
|
Klimatförändring och klimatanpassning |
||
|
Förorenade områden |
I denna del hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan.
Om området för den planerade verksamheten omfattar riksintressen för värdefulla ämnen eller material så ska de redovisas i planeringsunderlaget, lämpligen i en karta. Underlaget bör beskriva hur möjligheten att i framtiden utvinna dessa värdefulla ämnen och material påverkas.
På SGU:s webbplats finns mer information om riksintressen för värdefulla ämnen eller material. I kartvisaren Riksintressen, minerall visas om dessa finns i din kommun.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Planeringsunderlaget bör redogöra för vilka naturresurser som finns i området i form av mineralförekomster, torvförekomster samt gruvor och täkter som utvinner malm, industrimineral, natursten eller ballastmaterial. Redogör för de undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner som kommer att beröras av verksamheten och hur en framtida utvinning påverkas.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
För att undvika framtida problem behöver förutsättningar för ras, skred och erosion värderas och vid behov beskrivas i planeringsunderlaget, lämpligen i en karta. Dessa förutsättningar kan även påverkas av risk för höga flöden i vattendrag eller översvämning.
Underlaget ska redogöra för hur eventuella risker kan hanteras, samt en bedömning av förändrad riskbild på grund av klimatförändringar. Klimatförändringar kan leda till att befintliga risker blir större, eller att nya risker tillkommer.
Beroende på lokala förutsättningar kan exempelvis följande faktorer påverka bedömningen:
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Geologiska och hydrogeologiska förhållanden som påverkar lämplig markanvändning, grundläggningsförhållanden med mera ska värderas och vid behov beskrivas i planeringsunderlaget. Om den planerade verksamheten medför grundvattenavsänkning ska risken för sättningar i närliggande mark, och skador på befintliga byggnader och anläggningar, värderas och vid behov beskrivas.
Relevanta faktorer är exempelvis
Kartor som redovisar jordarter och jorddjup, jordlagerföljder (resultat från borrningar) berggrundskartor och grundvattenmagasin finns som olika teman i SGU:s kartvisare. Dessutom finns en kartvisare (omklassade jordartskartor) som visar områden där marken har en sämre bärighet och där det därmed finns risk för till exempel sättningar (Kartvisare Fastmark).
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Planeringsunderlaget ska innehålla information om grundvattenförhållandena i och i närheten av den planerade anläggningen samt bedömd kvantitativ och kvalitativ påverkan på grundvattnet under såväl byggskede som driftsskede. Speciellt fokus bör ligga på grundvattenförekomster (ingående i Vattenförvaltningen) eller övriga grundvattenmagasin samt allmänna och enskilda vattentäkter. För mer information kan ”Checklista för verksamheter med påverkan på en grundvattenförekomst” användas.
Omfattningen av beskrivningen beror på det planerade projektets storlek, graden av påverkan och grundvattnets skyddsvärde. För verksamheter som medför omfattande markarbeten i form av schaktningar, eller om grundvatten berörs, bör beskrivningen innehålla:
Det bör beaktas att befintlig information om grundvatten och grundvattenförekomster i många fall är mycket översiktlig och inte alltid har den noggrannhet som krävs för bedömningar enligt ovan. Kompletterande hydrogeologiska undersökningar kan behöva göras.
Föroreningskällor och risk för spridning av föroreningar ska också beskrivas, liksom planerade åtgärder för att minimera negativ påverkan.
För verksamheter med en mer begränsad påverkan, exempelvis anläggning av ett mindre antal vindkraftverk, gång- och cykelvägar eller ledningar, kan det räcka med en översiktlig bedömning av påverkan på grundvattnet. Läs mer i övriga punkter i checklistan, i första hand de som rör vattenförsörjning och källor.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om det finns allmän vattentäkt i projektets påverkansområde, eller om en vattentäkts tillrinningsområde eller vattenskyddsområde berörs, så ska planeringsunderlaget innehålla en beskrivning av om, och i så fall hur, vattentäkten och skyddet av grundvattnet kan påverkas. Vid behov ska lämpliga åtgärder vidtas.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om det finns brunnar för enskild vattenförsörjning i påverkansområdet ska risken för påverkan bedömas och vid behov beskrivas i planeringsunderlaget. Eventuella åtgärder som krävs ska presenteras.
Som underlag bör en brunnsinventering utföras. Inventeringen bör omfatta brunnar för vattenförsörjning och bevattning såväl som för (geo)energi. Redogörelsen bör inkludera följande uppgifter:
SGU:s brunnsarkiv kan utgöra ett stöd, men eftersom grävda brunnar sällan finns med i arkivet och det även finns bergborrade brunnar som inte rapporterats in till brunnsarkivet (främst äldre), så måste uppgifterna kompletteras med en inventering i det berörda området. Rapporterad geografisk position för brunnar i brunnsarkivet kan även variera i noggrannhet, uppskattad felmarginal anges i kartans teckenförklaring.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Vid behov ska ett förslag på kontrollprogram avseende påverkan på grundvattnet tas fram. Detta gäller både kvalitativ och kvantitativ påverkan på grundvatten. Det är även bra att ta vattenprov och analysera vattenkvaliteten innan påbörjad verksamhet för att ha som referens. Det är då bra att mäta både i närliggande brunnar och i vattendrag. Kontrollera om SGU har miljöövervakningsstation (för nivå och kvalitet) i närheten som kan användas som referens.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan bör redovisa om det finns några närliggande källor eller andra grundvattenberoende ekosystem, till exempel kärr eller andra våtmarker, som kan påverkas av verksamheten. Eventuella åtgärder som krävs ska presenteras.
Observera att SGU:s kartvisare Källor inte är komplett och att lägesnoggrannheten i många fall är otillräcklig. Kompletterande inventering i fält kan behöva göras. För grundvattenförekomster finns information om grundvattenberoende ekosystem i VISS. Även Naturvårdsverkets ”skyddad natur” innehåller information om skyddsvärda ekosystem.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om inläckande grundvatten leds bort eller vattendrag påverkas av projektet kan detta omfattas av bestämmelser om vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11:e kap.
I samhällsplaneringen behövs en helhetssyn där resurser och utrymme används så effektivt som möjligt. En viktig aspekt är att förena det som byggs på markytan med det som förläggs under marken. Ofta blir det som ligger under markytan inte lika synligt och är därmed lätt att glömma bort. I planeringen för bland annat infrastruktur och vindkraft behöver man redovisa och ta hänsyn till undermarksanläggningar som kan påverkas av den planerade verksamheten, som exempelvis tunnlar, brunnar för bergvärme eller akviferlagring.
På SGU:s webbplats finns mer information om geosystemtjänster i samhällsplanering och om hållbar undermarksplanering.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Bedöm behovet av ballast och hur ballastförsörjningen ska ske hållbart. Med hållbar ballastförsörjning avses bland annat att naturgrus enbart används för ändamål där ersättningsmaterial saknas, samt att transporter minimeras.
Om den planerade verksamheten kommer att generera ett överskott av bergmaterial som är lämpligt för ballast så ska en plan för hur materialet ska användas resurseffektivt redovisas. Materialets kvalitativa förutsättningar (tekniska och kemiska egenskaper, samt strålningsegenskaper) ska beaktas och om verksamheten kommer att generera berg- och jordmassor som inte kan användas för ballast eller som kräver särskild hantering så ska en plan för hanteringen av dessa massor redovisas. Massor som kräver särskild hantering kan vara exempelvis lera, sulfidhaltiga jordar, sulfidhaltig berggrund eller liknande.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Längs framför allt Norrlandskusten finns sulfidjordar. Om dessa kommer i kontakt med luft så oxideras de och kan ge upphov till så kallade sura sulfatjordar. Detta problem kan uppstå vid till exempel grävarbeten eller sänkta grundvattennivåer. Nederbörd som transporteras genom sur sulfatjord kan leda till utlakning av farliga ämnen (exempelvis arsenik eller bly) som påverkar sjöar och vattendrag negativt.
Redovisa och beskriv eventuell förekomst av sura sulfatjordar, och värdera och redogör för eventuella relaterade miljörisker.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Geologiska naturvärden inbegriper de värden som berättar något om den geologiska historien eller visar geologiska företeelser och processer. I naturvärdesinventeringar och miljökonsekvensbeskrivningar är det viktigt att redogöra för vilka geologiska/geovetenskapliga natur- och kulturvärden som berörs av den planerade verksamheten, och vilka hänsyn som ska tas för att skydda dessa.
Att förstå de geologiska förutsättningarna är en del i att förstå de natur- och kulturvärden som finns och hur de kan förvaltas och användas. En landskapskaraktärsanalys som inkluderar geologiska underlag är en bra grund för fortsatt arbete med att inventera, göra avvägningar och ställningstaganden mellan geologiska natur- och kulturvärden och andra markanspråk.
Information om geologiska natur- och kulturvärden kan hämtas bland annat från länsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar samt från länsstyrelsens beskrivningar av riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Det bör dock framhållas att många inventeringar och utpekanden skulle tjäna på en uppdatering eftersom den geologiska vetenskapen i stort och även kunskapen om Sveriges regionalgeologiska karaktär har utvecklats avsevärt sedan flera av dem gjordes.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Redogör för om geologiskt relevanta processer kan påverka befintlig och planerad infrastruktur.
Jämför även relevanta avsnitt i checklistan, som till exempel Risker/förutsättningar för ras, skred och erosion samt Klimatförändring och klimatanpassning.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Redogör för områdets geologiska förutsättningar för strålning, speciellt förekomsten av radongas. Radioaktiv radongas bildas från grundämnet radium som ett led i den radioaktiva sönderfallskedjan från uran till bly. Uppmätta uranhalter i berggrunden påverkar därför bedömningen av radonrisk.
Bildning av radon är knuten till kemin i berggrunden men också förekomsten av sandiga jordar, exempelvis sandavlagringar eller rullstensåsar, som kan leda och samla eventuella gasmängder som bildats. Radongas kan även förekomma löst i grundvatten.
Strålningsegenskaper tas även upp i ett bergkvalitetsperspektiv i checklistans avsnitt Materialförsörjning, ballast och masshantering.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Redogör för om, och i så fall hur, klimatförändringar kan påverka relevant infrastruktur. Det kan handla om exempelvis ökade flöden i vattendrag, ökad översvämningsrisk (vattendrag, sjöar, hav), ökad risk för ras, skred och erosion, skyfall och torka.
Klimatförändringarna kommer i stora delar av Sverige att påverka förhållandena inom så väl allmän som enskild vattenförsörjning. Inom vissa delar av Sverige kommer även riskerna för ras, skred och erosion att öka. Stranderosion drabbar idag främst stränder i södra Sverige, och problemen kan förväntas öka med en stigande havsnivå. Risken för större skyfall och översvämningar ökar också.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Eventuella förorenade områden som berörs av projektet bör redovisas i en karta tillsammans med riskklassning och ytterligare relevant information om objekten.
En bedömning av spridnings- och skaderisk från förorenade områden baseras dels på föroreningens art och koncentration. Andra faktorer som bör ingå i bedömningen är jordart, jordmäktighet, berggrundens struktur och kemiska egenskaper, grundvattenströmning, markanvändning och avstånd till skyddsvärda objekt.
Det är viktigt att beakta att även geologiska processer som översvämning, ras, skred och erosion kan påverka exponerings- och spridningsrisk från förorenade områden.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Senast ändrad 2026-01-23
SGU erbjuder checklistor som ett sätt att underlätta för verksamhetsutövare och tjänstepersoner i exempelvis anmälan- och tillståndsprocesser och vid planeringsarbeten. Målet är att bidra bättre underlag och rättssäkrare processer, vilket leder till en ändamålsenlig, säker och hållbar mark- och vattenanvändning, samt att nå uppsatta miljömål.