De ämnen som omfattas av minerallagen kallas koncessionsmineral och har det gemensamma att de är industriellt användbara, de förekommer med viss sannolikhet i Sverige i sådan omfattning och på sådant sätt att utvinning tar sig meningsfullt och kräver en systematisk letning och undersökningsverksamhet för att kunna påvisas.

Minerallagen

Minerallagen (1991:45) trädde i kraft den 1 juli 1992. Den nu gällande minerallagen ersatte gruvlagen (1974:342) och lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter.

Övriga lagar och förordningar för mineralutvinning

Mineralförordningen (1992:285)

Ärenden som gäller utvinning av naturtillgångar från havsbottnen och svensk ekonomisk zon i marin miljö handläggs av Sveriges geologiska undersökning (SGU) enligt bland annat lagen om kontinentalsockeln. Såväl sådan tillståndsgivning som tillsyn över efterlevnad av denna lagstiftning ansvarar SGU för.

Mer om tillståndsprocessen i "Vägledning för prövning av gruvverksamhet" (nytt fönster)