Trendanalyser ska göras för att upptäcka långsiktiga förändringar i grundvattnets kemiska sammansättning. Resultaten används till bedömningen av vilka föroreningar och indikatorer som riskerar att försämra grundvattnets status och är därför ett viktigt underlag för riskbedömningen, fastställande av vända trend-värden och åtgärdsutredningen.
3 kap. 11 § Vattenmyndigheten ska för förorenande ämnen och indikatorer som omfattas av 4–6 §§ identifiera betydande och ihållande uppåtgående trender samt betydande och ihållande uppåtgående trender som har brutits. Trendanalysen ska baseras på resultat från övervakning enligt SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2024:2) om övervakning av grundvatten.
Identifieringen av trender innebär att vattenmyndigheten, genom kontroll av analysresultat från övervakningen, ska upptäcka betydande och ihållande uppåtgående trender, men också bedöma om en uppåtgående trend har brutits.
En ”betydande” trend innebär att halterna som trenden baseras på ska vara miljömässigt relevanta. Om halterna är långt under tröskelvärdet behöver inte trenden vara betydande. Uppåtgående trender för persistenta och miljöfarliga ämnen som ska fasas ut, behöver uppmärksammas vid lägre halter än ämnen som ska begränsas i naturen. Även möjligheten att vidta åtgärder ska beaktas för att kunna avgöra om trenden är betydande.
En ”ihållande” trend innebär i det här sammanhanget en statistiskt säkerställd, det vill säga signifikant, trend som sträcker sig över ett flertal år. Varaktiga koncentrationsförändringar tenderar att ske långsamt i grundvatten där förändringen beror av ämnets egenskaper, hur det tillförs grundvattnet samt grundvattnets omsättning.
Tidsserie/trendanalyserna ska i första hand baseras på den miljöövervakning som ska ske i enlighet med SGU:s föreskrifter för övervakning (SGU-FS 2024:2), men kan utökas med andra kvalitetssäkrade data, exempelvis från vattenleverantörernas råvattenkontroll.
Trender och eventuella trendbrott ska beräknas för alla förorenande ämnen, både för enskilda stationer och aggregerat för hela grundvattenförekomsten. Det är också möjligt att utföra trendanalyser på grupper av förekomster. Det kan förekomma stora variationer i föroreningsgrad och trender inom en och samma grundvattenförekomst. För att planera in åtgärder på rätt plats är det viktigt att veta var i grundvattenförekomsten en uppåtgående trend identifierats.
Ett sätt att aggregera data från olika stationer är sammanlagd trendanalys där alla mätvärden för en viss parameter kombineras (till exempel medelvärde per år för alla stationer) varvid det totala resultatet analyseras för trender. Det går också att analysera trender manuellt i en mätserie för varje station och parameter för att se hur trenderna avviker i olika delar av förekomsten. För tidsserier med beroenden och observationer korrelerade över tid där data inte följer enkla linjära trender, kan till exempel GAMM-analys (Generalized Additive Mixed Models) användas.
En bruten trend innebär att en betydande och ihållande uppåtgående trend har planat ut eller vänt nedåt. Om trenden är bruten innan tröskelvärdet har överskridits kan det innebära att grundvattenförekomsten inte längre behöver anses vara i risk. Om halterna fortfarande är över tröskelvärdet är det lämpligt att förekomsten fortfarande bedöms vara i risk.
Information om trender och trendbrott för förorenande ämnen och indikatorer i en grundvattenförekomst ingår i uppgifter som ska rapporteras till EU.
Det finns inga särskilda krav på val av statistiska metoder för trendanalys, annat än att de ska vara vetenskapliga och etablerade. Den metod som väljs bör också kunna testa den statistiska signifikansen av en uppmätt trend. I avnittet Metoder som används av SGU i leveranser av trender beskrivs metoden som SGU använder för leveranser av trender till vattenförvaltningen.
Senast ändrad 2025-10-20
