§
3 kap. 1 § För varje grundvattenförekomst ska vattenmyndigheten utifrån listan i bilaga 1b bedöma om mänskliga verksamheter identifierade enligt 2 kap. 3 § ensamt eller tillsammans ger sådana miljökonsekvenser som leder till att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status enligt 4 kap. 1–7 §§.
I riskbedömningen ska vattenmyndigheten avgöra om en grundvattenförekomst riskerar att inte uppnå eller bibehålla god status. Kriterierna för att en grundvattenförekomst ska ha god status är att mänsklig verksamhet inte ska ge upphov till oacceptabla miljökonsekvenser. I föreskriftens ordlista framgår det att miljökonsekvenser är effekter i miljön som beror på en eller flera mänskliga verksamheter. En mänsklig verksamhet kan bidra till flera olika miljökonsekvenser, samtidigt som flera mänskliga verksamheter också kan bidra till samma miljökonsekvens. Att komma fram till hur det hänger ihop i en grundvattenförekomst är ett arbete som sker inom den iterativa processen med riskbedömning, fördjupad kartläggning statusklassificering, trendanalys och framtagande av tröskelvärden. I föreskrifterna används begreppet mänsklig verksamhet för att beskriva påverkanstrycket (jämför engelskans pressure). Och miljökonsekvens används för att beskriva effekten i miljön (jämför engelskans impact).
§
Bilaga 1 b. Lista med miljökonsekvenser som ska användas enligt 3 kap. 1 §.
- Försurning
- Förorening av näringsämnen
- Förorening av organiska ämnen
- Kemisk förorening
- Skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem
- Skada på grundvattenanslutna ytvattenförekomster
- Saltvatteninträngning g.a. ändrad flödesriktning
- Saltvatteninträngning utan ändrad flödesriktning
- Störd vattenbalans
- Mikrobiell förorening
- Övriga effekter
- Ingen effekt
- Okänd effekt
Miljökonsekvenserna ska rapporteras till EU-kommissionen och det är också kommissionens rapporteringsalternativ som styr listan med miljökonsekvenser som finns i bilaga 1b. Kravet på att vattenmyndigheten ska redovisa miljökonsekvenser ingå i bestämmelsen i 6 kap 1 § (SGU-FS 2023:1).
Utifrån den information som framkommer i riskbedömningen ska vattenmyndigheten ange vilken miljökonsekvens en grundvattenförekomst påverkas av. I riskbedömningen identifierar vattenmyndigheten vilket ämne eller vilken kvantitativ kvalitetsfaktor som riskerar att ge otillfredsställande status i grundvattenförekomsten. De fyra kvalitetsfaktorerna för kvantitativ status motsvarar varsin miljökonsekvens. Eftersom den kemiska statusen bedöms mot varje enskilt ämne, blir miljökonsekvensen en form av gruppering av kemiska ämnen. Ofta är en grundvattenförekomst utsatt för ämnena i samma grupp samtidigt eftersom de i regel kommer från samma mänskliga verksamhet, till exempel kommer näringsämnen ofta från jordbruk eller avlopp. Den uppdelning som sker i och med listan med miljökonsekvenser är till hjälp när vattenmyndigheten ska avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas. Miljökonsekvenserna används även för att på europeisk nivå beskriva var olika typer av effekter uppstår.
Några av miljökonsekvenserna i bilaga 1b bör inte användas inom förvaltningscykeln för grundvatten:
- ”Mikrobiell förorening” används inte för grundvattenförekomster.
- ”Inga effekter” bör inte användas eftersom en grundvattenförekomst i regel inte kan vara i risk om det inte förväntas uppstå någon miljökonsekvens.
- ”Okänd effekt” ska inte behöva rapporteras nu inom fjärde förvaltningscykeln. Om vattenmyndigheten identifierar en mänsklig verksamhet där det är osäkert vilken miljökonsekvens den har bör vattenmyndigheten i första hand utföra mer fördjupad kartläggning för att ta reda på vilka miljökonsekvenser som verksamheten leder till.
§
6 kap. 1 § Vattenmyndigheten ska redovisa information per grundvattenförekomst från inledande kartläggning enligt 2 1 § och fördjupad kartläggning enligt 3 kap. 2 § samt resultat av riskbedömning enligt 3 kap. 1 §.
Redovisningen av miljökonsekvenser ingår i redovisningen av riskbedömningen.
