Vägledning Vattenförvaltning av grund­vatten

Fastställa tröskelvärden

Vattenmyndigheten ska besluta om tröskelvärden för alla grundvattenförekomster. Ett tröskelvärde talar om vilken koncentration av ett ämne som kan finnas i en grundvattenförekomst utan att det uppstår effekter i miljön, problem med användningen eller att något skyddsvärt skadas.

Vattenmyndigheten ska ta fram och fastställa tröskelvärden specifikt för varje grundvattenförekomst. Det vill säga bedöma vilken koncentration av olika ämnen som kan finnas i förekomsten utan att det uppstår effekter i miljön, begränsar möjligheten att använda grundvattnet och utan att det uppkommer skada på något skyddsvärt. Tröskelvärdet specificerar var gränsen mellan god och otillfredsställande kemisk status går för just det ämnet i just den specifika grundvattenförekomsten. Olika grundvattenförekomster kan alltså ha olika tröskelvärden för samma ämne. Tröskelvärdet har inte bara betydelse för momenten riskbedömning och klassificering av status i förvaltningscykeln, utan även för miljökvalitetsnormen eftersom den är uttryckt som god kemisk grundvattenstatus.

Figuren ger en sammanfattning av momentet fastställande av tröskelvärden och visar hur det förhåller sig till de andra momenten i förvaltningscykeln. Motsvarande figurer finns för de andra momenten. Arbetet med att fastställa tröskelvärden måste utföras integrerat med riskbedömningen eftersom riskbedömningen utgör input till detta moment, samtidigt som de fastställda tröskelvärdena utgör grunden i riskbedömningen.

För vilka ämnen ska tröskelvärden tas fram?

§

3 kap. 4 § För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten fastställa tröskel­värden för de förorenande ämnen och indikatorer som finns upptagna i tabell 1 i bilaga 3.

För grundvattenförekomster där den kemiska sammansättningen kan leda till

  1. att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen hos sådana ytvattenförekomster, eller
  2. betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra eko­system

ska vattenmyndigheten fastställa tröskelvärden för de förorenande ämnen och indikatorer som utgör orsaken.

Alla grundvattenförekomster ska ha fastställda tröskelvärden för samtliga ämnen som finns upptagna i listan med generella tröskelvärden i tabell 1 i bilaga 3 i SGU-FS 2023:1. Om grundvatten från grundvattenförekomsten strömmar ut i antingen en ytvattenförekomst eller ett terrestert ekosystem kan det finnas behov av ytterligare tröskelvärden för den grundvattenförekomsten i syfte att skydda ytvattenförekomsten eller det terrestra ekosystemet.

Tröskelvärden för ämnen som inte finns upptagna i listan med generella tröskelvärden får alltså bara inkluderas om de utgör ett problem för ytvattenförekomster eller grundvattenberoende terrestra ekosystem. Om vattenmyndigheten identifierar förorenande ämnen eller indikatorer som saknas i den generella tröskelvärdeslistan men bedöms vara relevanta av andra anledningar ska SGU informeras om det.

Påverkan på ytvattenförekomst

Om grundvatten från en grundvattenförekomst innehåller ämnen som kan leda till att ytvattenförekomsten inte kan uppnå sin miljökvalitetsnorm ska grundvattenförekomsten ha ett tröskelvärde för det ämnet. Detsamma gäller om ämnen i utströmmande grundvatten kan leda till en betydande sänkning av statusen hos ytvattenförekomsten. Bestämmelsen gäller oavsett om det är ett ämne som påverkar ytvattenförekomstens kemiska eller ekologiska status. Stöd i den här bedömningen ska tas från aktuella bedömningar av status och risk för ytvattenförekomsten i fråga.

Exempel på ämnen som inte finns på listan med generella tröskelvärden, men som kan bli aktuella att lägga till är dioxiner, polyklorerade bifenyler (PCB) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Dessa ämnen regleras för ytvattenförekomster och analyseras oftast i biota. Även specifika bekämpningsmedel med mycket låga gränsvärden för ytvatten som heptaklor och heptaklorepoxid, och specifika läkemedel som östradiol kan behöva lägre tröskelvärde än det generella om gränsvärdena för ämnena överskrids i anslutna ytvattenförekomster.

Mer information om påverkan på ytvattenförekomster finns på sidan Fördjupning Anslutna akvatiska ekosystem.

Påverkan på terrestra ekosystem

Om grundvatten från en grundvattenförekomst innehåller ämnen som kan leda till att ett grundvattenberoende terrestert ekosystem skadas ska grundvattenförekomsten ha ett tröskelvärde för det ämnet. Vilka koncentrationer av ämnen som ett terrestert ekosystem tål utan att skadas är svårt att hitta information om, men stöd kan ibland fås från bevarandeplaner för Natura 2000-områden. Om det finns information om vilken koncentration av ett eller flera specifika ämnen som ett skyddsvärt terrestert ekosystem tål, ska tröskelvärde fastställas för dessa ämnen.

Mer information om hur grundvattenberoende terrestra ekosystem kan identifieras finns på sidan Fördjupning Grundvattenberoende terrestra ekosystem.

Vilken koncentration ska fastställas som tröskelvärde?

§

3 kap. 5 § Vattenmyndigheten ska fastställa tröskelvärden för förorenande ämnen och indikatorer så att koncentrationer under tröskelvärdet

  1. inte begränsar möjligheten till nuvarande eller potentiell legitim användning av grundvattnet,
  2. inte leder till att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller till betydande sänkning av statusen i sådana ytvattenförekomster,
  3. inte leder till betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem,
  4. inte visar på inträngning av saltvatten eller annan förorening i grund­vattenförekomsten, och
  5. inte påverkar möjligheten att uppfylla krav för övriga grundvatten­beroende skyddade områden.

Framtagande av tröskelvärden ska ske enligt bilaga 3.

Den här paragrafen anger principerna för vilken koncentration tröskelvärdet för respektive ämne ska fastställas till i en grundvattenförekomst. De fem kriterierna som finns listade är lika viktiga och det kriterium som har strängast krav är det som avgör vilken koncentration tröskelvärdet ska ha. Alla kriterier kommer inte att vara aktuella i alla grundvattenförekomster. Om grundvattenförekomsten till exempel inte har utströmning till någon ytvattenförekomst, behöver ingen hänsyn tas till det kriteriet i den grundvattenförekomsten. För grundvattenförekomster som saknar, eller har obetydliga påverkanskällor, kan vattenmyndigheten fastställa tröskelvärden i enlighet med listan med generella tröskelvärden (tabell 1 bilaga 3). Då behövs ingen utredning om vilka ämnen och koncentrationer som ska fastställas. 

Mer detaljerad vägledning om samtliga kriterier finns på sidan Ta fram tröskelvärde.

Får inte begränsa användningen

Tröskelvärden för en grundvattenförekomst ska fastställas så att den kemiska sammansättningen inte begränsar möjligheten till nuvarande eller potentiell legitim, det vill säga laglig, användning av vattnet. Det innebär att användningen av vattnet inte får försvåras, varken nu eller i framtiden, för dem som har tillåtelse att använda vattnet. Det är inte heller acceptabelt att tillåta en högre koncentration av förorenande ämnen med hänvisning till att föroreningarna skulle kunna renas genom reningsprocesser vid dricksvattenproduktion (enligt artikel 7.3 i vattendirektivet).

Det här kriteriet syftar i första hand på grundvattnets användning för dricksvattenändamål. Men bestämmelsen inkluderar även annan legitim användning, se fler exempel i tabellen. Det är inte bara nuvarande användning, utan även framtida användning som ska beaktas. Tillåtelse att använda vattnet kan exempelvis finnas i form av en miljödom.

Tabell som visar exempel på nuvarande eller potentiell legitim användning av grundvatten
Nuvarande eller potentiell legitim användning av grundvatten Exempel
Dricksvatten och vatten som används till livsmedelsframställning Kommunala och samfällda vattentäkter, enskilda brunnar, industriella vattentäkter för livsmedelsframställning, vattenuttag till djurgårdar.
Industri Processvatten inom industrier som till exempel pappersmassefabriker, pappersbruk och stålverk, vattenuttag för kylning.
Bevattning Bevattning av grönsaker, frukt eller andra grödor, både på friland och i växthus. Det kan finnas tillstånd till vattenuttag som används för bevattning av till exempel golfbanor, fotbollsplaner och parker.
Energi Energibrunnar (vattenuttaget och återföringen av det använda vattnet kan förändra grundvattnets kemiska sammansättning)

 

Får inte påverka anslutna ytvattenförekomster negativt

Tröskelvärden för en grundvattenförekomst ska fastställas så att miljökvalitetsnormen i en ansluten ytvattenförekomsten kan uppnås. Tröskelvärden ska också fastställas så att grundvattenutströmning inte leder till en betydande sänkning av statusen i ytvattenförekomsten. Om det sker utströmning till flera olika ytvattenförekomster ska alla beaktas.

Det här kriteriet knyter ihop vattenförvaltningen av yt- och grundvattenförekomster, med tanke på att grundvattenförekomster i många fall har utströmning till ytvattenförekomster. Kriteriet skapar en samstämmighet genom att tröskelvärden för grundvattenförekomsten är fastställda så att de inkluderar nödvändigt skydd även för ytvattenförekomsten. För bedömning av det här kriteriet används riskbedömning, statusklassificering och miljökvalitetsnormer för den aktuella ytvattenförekomsten. Mer information finns på sidan Beräkna tröskelvärde med hänsyn till  anslutet akvatiskt ekosystem. 

Får inte skada på grundvattenberoende terrestra ekosystem

Tröskelvärden för en grundvattenförekomst ska fastställas till en nivå som säkerställer att skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem inte får en betydande skada. Hänsyn ska tas till ekosystem som är direkt beroende av det utflödande grundvatten, eller av en viss grundvattennivå, i grundvattenförekomsten. Ett ”direkt beroende” uppstår när grundvattenförekomsten tillhandahåller vatten i den kvantitet (flöde och nivå) eller kvalitet som är nödvändig för att upprätthålla ekosystemets artsammansättning och funktion. Beroendet utgår alltså från behoven som de växter, mossor, lavar, svampar och djur som lever i ekosystemet har.

Begreppet ”betydande skada” baseras på skadans omfattning, men också på ekosystemets ekologiska eller socioekonomiska betydelse. Skadans omfattning kopplas till om ekosystemet fortfarande har förmåga att fylla sin ekologiska eller socioekonomiska funktion. Om till exempel ett Natura 2000-område inte når sina bevarandemål på grund av negativa effekter från mänsklig påverkan på en grundvattenförekomst klassas det som betydande skada på det terrestra ekosystemet (EU-kommissionens tekniska rapport om grundvattenberoende terrestra ekosystem, CIS Guidande Document No 12). Om ekosystemet påverkans så att en naturtyp övergår i en annan naturtyp klassas det också som en betydande skada.

För att definiera betydande skada krävs både ekologisk och hydrologisk kunskap, därför bör arbetet med att ta fram tröskelvärden utföras i samverkan mellan experter på dessa områden. Kunskapen om vilka koncentrationer av olika ämnen som terrestra ekosystem tål är begränsad och det är ett område där det behövs mer forskning. Därför kan det i praktiken vara svårt att anpassa tröskelvärdet efter det här kriteriet.

Det här kriteriet knyter ihop vattendirektivet med Art- och habitatdirektivet och meningen är att skapa en samstämmighet genom att tröskelvärdet för grundvattenförekomsten är fastställt så att det inkluderar skydd för grundvattenberoende ekosystem. Observera att även ekosystem som inte är klassade som Natura 2000-områden kan ingå i kriteriet. Läs mer om vilka ekosystem som är grundvattenberoende på sidan Fördjupning grundvattenberoende terrestra ekosystem.

Får inte visa på inträngning av saltvatten eller annan förorening

Inträngning av saltvatten eller andra föroreningar i en grundvattenförekomst inträffar när bortledningen av grundvatten är för stor i förhållande till grundvattentillgången. Målsättningen är att ingen inträngning av saltvatten eller annan förorening ska ske. Det innebär att tröskelvärdet för ämnen som används för att indikera inträngning av saltvatten eller annan förorening ska fastställas till en koncentration som är strax över bakgrundshalten. Begreppet inträngning syftar på att saltvatten eller en annan förorening rör sig från området utanför grundvattenförekomsten och in i den. Det inkluderar alltså inte förflyttning av saltvatten eller föroreningar inom förekomsten.

Inträngning av saltvatten eller andra föroreningar är både en kemisk och en kvantitativ aspekt. Därför finns motsvarande krav som en kvalitetsfaktor för kvantitativ status. När tröskelvärdet fastställs till en koncentration strax över bakgrundshalten blir gränsen mellan god och otillfredsställande status densamma för inträngning av saltvatten och annan förorening både för den kemiska och den kvantitativa statusen.

De parametrar som kan användas för att identifiera saltvatteninträngning är klorid, sulfat och konduktivitet. Vattenmyndigheten ska fastställa tröskelvärde för alla dessa tre ämnena eftersom de finns på listan med generella tröskelvärden. I första hand ska tröskelvärdet för klorid anpassas till kriteriet om inträngning av saltvatten, men vid behov kan även tröskelvärdet för sulfat och konduktivitet anpassas. Om det förekommer inträngning av en annan förorening ska givetvis tröskelvärdet för det aktuella ämnet anpassas.

Observera att det kan ske utsläpp av ämnen som används för att indikera saltvatteninträngning. Exempelvis sker saltning av många stora vägar i Sverige. Anpassning av tröskelvärdet för klorid utifrån kriteriet om saltvatteninträngning ska i första hand göras för de grundvattenförekomster där mänsklig verksamhet skulle kunna leda till saltvatteninträngning. Det ska alltså både finnas grundvattenbortledning av tillräcklig omfattning och hydrogeologiska förutsättningar som innebär att ett överuttag leder till saltvatteninträngning. För grundvattenförekomster helt utan risk för saltvatteninträngning är det mer ändamålsenligt att använda det generella tröskelvärdet för klorid eftersom den koncentrationen är satt utifrån ett dricksvattenperspektiv. Det vill säga, det svarar mot kriteriet om användning av grundvattnet.

Inträngning av saltvatten eller andra föroreningar visar att grundvattenresursen inte nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt, utan istället överutnyttjas. Två av syftena med EU:s vattendirektiv (artikel 1 b och e) är att åstadkomma ett långsiktigt hållbart nyttjande av vattenresurser och att mildra effekterna av torka så att det finns tillräcklig tillgång på grundvatten av god kvalitet för en hållbar, balanserad och rättvis vattenanvändning.

Får inte påverka krav från övriga skyddade områden

Tröskelvärden för en grundvattenförekomst ska fastställas till en nivå som inte leder till att ett antal utpekade skyddade områden påverkas. I vattendirektivet (bilaga IV) finns en lista på vilka skyddade områden som inkluderas. Förutom bestämmelserna i de övriga kriterierna, är det nitratdirektivet som är relevant att ta hänsyn till för grundvattenförekomster.

Principiellt är det kraven i nitratdirektivet som avgör vilket tröskelvärde för nitrat som ska fastställas enligt det här kriteriet. Samtidigt har hänsyn till nitratdirektivet tagits direkt i grundvattendirektivet genom bestämmelsen att tröskelvärdet för nitrat inte får vara högre än 50 mg/l, vilket är den koncentration som är nitratdirektivets målsättning. Nitrat finns med i listan med generella tröskelvärden (bilaga 3 SGU-FS 2023:1) och även där anges att värdet inte får vara högre än 50 mg/l. I praktiken behöver vattenmyndigheten alltså inte göra någonting mer till följd av detta kriterium eftersom hänsyn redan tagits inom ramen för de övriga kriterierna och valet av generellt tröskelvärde för nitrat.

När ska tröskelvärden ändras?

§

3 kap. 6 § Så snart ny information om förorenande ämnen eller indikatorer visar att ett tröskelvärde behöver ändras för att uppfylla 4 § ska ett nytt tröskelvärde fastställas. Behov av nya eller förändrade tröskelvärden ska även ses över i varje vattenförvaltningscykel.

Så snart ny information om en grundvattenförekomst visar att tröskelvärdena behöver ändras, ska vattenmyndigheten se till att nya tröskelvärden fastställs. Det kan handla om att ny kunskap och ändrade förutsättningar leder till att nya ämnen behöver få tröskelvärden, eller att ämnen som redan regleras behöver få justerade värden. Vattenmyndigheten ska alltså inte vänta med att genomföra sådana ändringar till nästa förvaltningscykel.

Att se över tröskelvärdena är också en del av det ordinarie arbetet i vattenförvaltningscykeln och ska ske integrerat med riskbedömningen och den fördjupade kartläggningen. Det är viktigt att kontinuerligt uppdatera tröskelvärdena eftersom nya föroreningar och kemikaliehot upptäcks, och bedömningar om olika ämnens skadlighet för människa och miljö kan förändras baserat på ny kunskap. Tröskelvärdena bör vara anpassade till den senaste kunskapen i möjligaste mån, eftersom de definierar miljökvalitetsnormen god kemisk status och därigenom påverkar miljöprövningar och planläggning.

Redovisning av fastställda tröskelvärden

§

6 kap. 5 § Vattenmyndigheten ska för varje grundvattenförekomst redovisa och motivera tröskelvärden fastställda enligt 3 kap. 4 och 5 §§ utifrån underlag enligt bilaga 3.

De fastställda tröskelvärdena för varje grundvattenförekomst ska redovisas tydligt i VISS. När ett fastställt tröskelvärde skiljer sig från listan med generella tröskelvärden (tabell 1 i bilaga 3, SGU-FS 2023:1), är det bra om det i redovisningen framgår vilket kriterium (i 3 kap. 5 §, SGU-FS 2023:1) som varit styrande för tröskelvärdet.

I redovisningen av tröskelvärden ska det finnas dokumentation som anger motiven till de fastställda tröskelvärdena. I dokumentationen ska det framgå hur vattenmyndigheten har vägt in behoven för de olika kriterierna i 3 kap. 5 §, SGU-FS 2023:1. När ett tröskelvärde har beräknats ska hela beräkningen finnas redovisad med motivering till de antaganden som gjorts.

Senast ändrad 2023-12-14

Skriv ut