I en fördjupad kartläggning ska information som behövs för andra moment i förvaltningscykeln samlas in. Informationen hämtas från många olika källor. Arbetssättet ska vara iterativt med det moment där informationen ska användas.
3 kap. 2 § Vid riskbedömning enligt 1 § ska den inledande kartläggningen i 2 kap. vid behov utökas med information från fördjupad kartläggning enligt bilaga 2.
Den fördjupade kartläggningen ska syfta till en säkrare riskbedömning och ska användas som underlag för framtagande av tröskelvärden och vända trend-värden, vid klassificering av status och vid ekonomisk analys.
Att genomföra en fördjupad kartläggning innebär att ta fram information som behövs för andra moment i förvaltningscykel, så som:
En fördjupad kartläggning styrs alltid av behoven från det moment i förvaltningscykeln som informationen ska användas till. De flesta av momenten som behöver information från den fördjupade kartläggningen ingår i den iterativa processen med riskbedömning, statusklassificering, trendanalys och framtagande av tröskelvärden. Mer information om den iterativa processen finns i avsnittet Riskbedömning och fördjupad kartläggning.
Arbetet med att ta fram underlag genom fördjupad kartläggning ska ske stegvis, så att inte tid läggs på att ta fram onödigt mycket material eller material om onödiga aspekter eller områden. Samtidigt rekommenderar SGU att vattenmyndigheten också samlar på sig information om grundvattenförekomsterna kontinuerligt under hela förvaltningscykeln. Det kan till exempel dyka upp relevant material vid tillsyn eller tillståndsprövningar. Det sparar mycket tid i riskbedömningsprocessen om sådant material finns ihopsamlat.
Exakt vilken information som behöver tas fram genom fördjupad kartläggning bestäms av behovet från det moment i förvaltningscykeln där informationen ska användas. Bilaga 2 innehåller en lista med exempel på information som kan behövas.
Bilaga 2 Fördjupad kartläggning
Exempel på information om grundvattenförekomsten, eller gruppen av grundvattenförekomster, som kan behöva tas fram inom den fördjupade kartläggningen. Informationen ska tas fram genom ett successivt tillvägagångssätt så att omfattning och inriktning ger en rimlig säkerhet och ambitionsnivå för resultatet.
Grundvattenanslutna ytvattenförekomster
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Grundvattennivåer och vattenomsättning
Vattenuttag
Grundvattnets kemiska sammansättning
Tips på vilken information som kan behövas i den fördjupade kartläggningen och var den kan hittas finns i SGU:s handledning om kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten. Handledningen är inte specifikt anpassad för vattenförvaltningens behov, men huvuddelen av de aspekter som ska inkluderas inom vattenförvaltningen finns med i handledningen.
SGU:s handledning Bedömningsgrunder för grundvatten kan också användas som stöd. Bedömningsgrunderna innehåller information uppdelat per ämne eller ämnesgrupp. Det finns allmän information om ämnens ursprung, både naturliga källor och mänsklig verksamhet. I bedömningsgrunderna finns också datasammanställningar för många parametrar, som visar haltfördelningar inom olika typer av provtagningsplatser och olika geografiska regioner. Detta kan användas som stöd bland annat för att kunna uppskatta bakgrundshalter av olika ämnen.
Exempel på fler bra informationskällor:
6 kap. 1 § Vattenmyndigheten ska redovisa information per grundvattenförekomst från inledande kartläggning enligt 2 1 § och fördjupad kartläggning enligt 3 kap. 2 § samt resultat av riskbedömning enligt 3 kap. 1 §.
Det finns inga krav på exakt vilken information från den fördjupade kartläggningen som ska redovisas. Det är upp till vattenmyndigheten att avgöra vilken information som är värdefull, och hur den ska dokumenteras och sparas för att sedan kunna användas i de andra momenten inom förvaltningscykeln och även till kommande cykler.
Senast ändrad 2023-12-14
