Vägledning Vattenförvaltning av grund­vatten

Fördjupad kartläggning

I en fördjupad kartläggning ska information som behövs för andra moment i förvaltningscykeln samlas in. Informationen hämtas från många olika källor. Arbetssättet ska vara iterativt med det moment där informationen ska användas.

§

3 kap. 2 § Vid riskbedömning enligt 1 § ska den inledande kartläggningen i 2 kap. vid behov utökas med information från fördjupad kartläggning enligt bilaga 2.

Den fördjupade kartläggningen ska syfta till en säkrare riskbedömning och ska användas som underlag för framtagande av tröskelvärden och vända trend-värden, vid klassificering av status och vid ekonomisk analys.

Att genomföra en fördjupad kartläggning innebär att ta fram information som behövs för andra moment i förvaltningscykel, så som:

  • riskbedömning
  • fastställande av tröskelvärden
  • fastställande av vända trend-värden
  • statusklassificering
  • ekonomisk analys
  • fastställande av miljökvalitetsnormer
  • åtgärdsutredning.

En fördjupad kartläggning styrs alltid av behoven från det moment i förvaltningscykeln som informationen ska användas till. De flesta av momenten som behöver information från den fördjupade kartläggningen ingår i den iterativa processen med riskbedömning, statusklassificering, trendanalys och framtagande av tröskelvärden. Mer information om den iterativa processen finns i avsnittet Riskbedömning och fördjupad kartläggning.

Arbetet med att ta fram underlag genom fördjupad kartläggning ska ske stegvis, så att inte tid läggs på att ta fram onödigt mycket material eller material om onödiga aspekter eller områden. Samtidigt rekommenderar SGU att vattenmyndigheten också samlar på sig information om grundvattenförekomsterna kontinuerligt under hela förvaltningscykeln. Det kan till exempel dyka upp relevant material vid tillsyn eller tillståndsprövningar. Det sparar mycket tid i riskbedömningsprocessen om sådant material finns ihopsamlat.

Exempel på information som kan behöva tas fram genom fördjupad kartläggning

Exakt vilken information som behöver tas fram genom fördjupad kartläggning bestäms av behovet från det moment i förvaltningscykeln där informationen ska användas. Bilaga 2 innehåller en lista med exempel på information som kan behövas.

§

Bilaga 2 Fördjupad kartläggning

Exempel på information om grundvattenförekomsten, eller gruppen av grund­ vattenförekomster, som kan behöva tas fram inom den fördjupade kartlägg­ningen. Informationen ska tas fram genom ett succesivt tillvägagångssätt så att omfattning och inriktning ger en rimlig säkerhet och ambitionsnivå för resultatet.

  • Egenskaper
    Genomsläpplighet i markytan och i jordlagerföljden på djupet.
  • Djup till grundvattnet.
  • Omättade zonens mäktighet.
  • Mättade zonens mäktighet.
  • Grundvattnets strömningsriktning.
  • Snabb­ eller långsamreagerande grundvattenförekomst.
  • Läge i förhållande till högsta kustlinjen.
  • Artesiska förhållanden.

Grundvattenanslutna ytvattenförekomster

  • Platser med vattenutbyte mellan grundvattenförekomsten och grund­vattenanslutna ytvattenförekomster.
  • Storleken och riktningen på vattenutbytet mellan grundvattenföre­ komsten och grundvattenanslutna ytvattenförekomster.
  • Miljökonsekvenser på ytvattenförekomster orsakade av det utström­mande grundvattnets kemiska sammansättning eller kvantitet.

Grundvattenberoende terrestra ekosystem

  • Grundvattenberoende terrestra naturtyper i Natura 2000­områden och andra skyddsvärda områden i grundvattenförekomstens närhet.
  • Grundvattenförekomstens vattenutbyte med skyddsvärda grund­ vattenberoende terrestra ekosystem.
  • Skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystems art­ sammansättning och funktion orsakade av betydande påverkanskällor på grundvattnets kemiska sammansättning eller kvantitet.

Grundvattennivåer och vattenomsättning

  • Uttagsmöjlighet
  • Naturlig långsiktig grundvattenbildning och miljökonsekvenser på grundvattenbildningen genom exempelvis avledning av regnvatten, avrinning genom marktätning, dränering eller uppdämning.
  • Bedömning av tillgänglig grundvattenresurs.
  • Beräkning av vattenbalans.
  • Förväntade effekter till följd av klimatförändring.
  • Områden med inträngning av saltvatten eller annan förorening.

Vattenuttag

  • Nuvarande och framtida dricksvattentäkter, framför allt de med ut­tagskapacitet över 10 m3/dygn i genomsnitt eller som försörjer fler än 50 personer.
  • Grundvattenuttag till andra ändamål än dricksvattenförsörjning.
  • Uttagsmängd angiven för relevant tidsperiod.
  • Uttagna vattnets kemiska sammansättning.
  • Konstgjord och naturlig infiltration samt återinfiltration.
  • Mäktighet för jord­ eller berglager i uttagspunkten.
  • Brunnsdjup och uttagsdjup.

Grundvattnets kemiska sammansättning

  • Bakgrundsvärden
  • Analysresultat från undersökningar av grundvattnet.
  • Trender av förorenande ämnen och indikatorer.
  • Omfattningen av tillförseln av förorenande ämnen och indikatorer från mänskliga verksamheter inom tillrinningsområdet.
  • Kemiska indikatorer på överuttag och intrusion.

Tips på vilken information som kan behövas i den fördjupade kartläggningen och var den kan hittas finns i SGU:s handledning om kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten. Handledningen är inte specifikt anpassad för vattenförvaltningens behov, men huvuddelen av de aspekter som ska inkluderas inom vattenförvaltningen finns med i handledningen.

SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten kan också användas som stöd. Bedömningsgrunderna innehåller information uppdelat per ämne eller ämnesgrupp. Det finns allmän information om ämnens ursprung, både naturliga källor och mänsklig verksamhet. I bedömningsgrunderna finns också sammanställningar av naturliga halter av ämnen i olika geografiska regioner. Det kan användas som stöd bland annat för att se vad som är naturliga bakgrundshalter av olika ämnen.

Exempel på fler bra informationskällor:

  • Underlaget som togs fram under föregående förvaltningscykel.
  • Underlag från statusklassning och riskbedömning av ytvattenförekomster.
  • SGU:s kartläggningsinformation om grundvattenmagasin, jordarter och magasinsbeskrivningar.
  • SGU:s brunnsarkiv och resultat från miljöövervakning av kemi och nivåer.
  • Undersökningar och modellering som tas fram i samband med tillståndsprövningar av verksamheter.
  • Dokumentation från tillsyn av verksamheter, till exempel användning av växtskyddsmedel.
  • Verksamhetsutövares egenkontroll.
  • VA-huvudmannen, som ofta har kunskap om grundvattenförekomster där dricksvattenuttag sker.
  • Kommunala sammanställningar, så som översiktsplaner, detaljplaner, vattenförsörjningsplaner, vattenplaner med mera.
  • Underlag från framtagande av vattenskyddsområden.
  • Bevarandeplaner för Natura 2000-områden.
  • Undersökningar från förorenade områden inför efterbehandling.
  • Information om vattenbrist och bevattningsförbud.
  • Jordbruksverkets register över stora djurgårdar och grödor som odlas.

Redovisning av fördjupad kartläggning

§

6 kap. 1 § Vattenmyndigheten ska redovisa information per grundvattenförekomst från inledande kartläggning enligt 2 1 § och fördjupad kartläggning enligt 3 kap. 2 § samt resultat av riskbedömning enligt 3 kap. 1 §.

Det finns inga krav på exakt vilken information från den fördjupade kartläggningen som ska redovisas. Det är upp till vattenmyndigheten att avgöra vilken information som är värdefull, och hur den ska dokumenteras och sparas för att sedan kunna användas i de andra momenten inom förvaltningscykeln och även till kommande cykler.

Senast ändrad 2023-12-14

Skriv ut