Riskbedömning innebär att avgöra om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Riskbedömningen är det centrala momentet i förvaltningen av grundvattenförekomster och sker i en iterativ process som samverkar med flera andra moment.
3 kap. 1 § För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten utifrån listan i bilaga 1 bedöma om mänskliga verksamheter identifierade enligt 2 kap. 3 § ensamt eller tillsammans ger sådana miljökonsekvenser som leder till att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status enligt 4 kap. 2–7 §§.
Riskbedömningen är framåtsyftande och innebär att göra en sammanvägd bedömning av om mänsklig verksamhet medför att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Det ska utföras riskbedömning för kemisk och kvantitativ påverkan för varje grundvattenförekomst.
Kunskap till riskbedömningen ska inhämtas genom fördjupad kartläggning av grundvattenförekomsten, i en iterativ process som också innebär framtagande av tröskelvärden, samt trendanalys och klassificering av status som båda baseras på övervakning. Momenten är beroende av varandra på olika sätt och därför går det inte att arbeta med dem isolerat.
Sammanfattande bild av riskbedömningen.
En riskbedömning kan resultera i ett av följande två alternativ:
Principschema som visar sambandet mellan riskbedömningen och förväntad utveckling av statusen för grundvattenförekomster.
Resultatet av riskbedömningen styr det fortsatta arbetet under förvaltningscykeln. De kemiska parametrar som riskerar att få koncentrationer över tröskelvärdet ska identifieras i riskbedömningen. Likaså ska de kvantitativa kvalitetsfaktorerna som riskerar att få otillfredsställande status identifieras. De påverkanskällor som orsakar risk för otillfredsställande status ska anges som betydande och miljökonsekvenser ska identifieras. De grundvattenförekomster som bedöms vara i risk ska ha åtgärder som motverkar risken och bidrar till att grundvattenförekomsten uppnår eller bibehåller god status. Grundvattenförekomster som är i risk ska också omfattas av operativ övervakning och ha fastställda vända trend-värden.
Målnivån för riskbedömningen är god kemisk och kvantitativ status. Den kemiska respektive kvantitativa statusen tar hänsyn till olika aspekter, varav flera sammanfaller.
Sammanfattning av olika aspekter som ingår i kemisk respektive kvantitativ status.
Den kemiska statusen bedöms mot tröskelvärden, vilka ska fastställas i enlighet med 3 kap. 5–8 §§ SGU-FS 2023:1. Om vattenmyndigheten bedömer att någon parameter riskerar att nå koncentrationer som orsakar otillfredsställande kemisk status enligt 4 kap. 3–4 §§ SGU-FS 2023:1, ska grundvattenförekomsten anges vara i risk.
Den kvantitativa statusen bedöms mot fyra kvalitetsfaktorer enligt 4 kap. 5 § SGU-FS 2023:1. Vattenmyndigheten ska göra en sammanvägd riskbedömning för varje kvalitetsfaktor som påverkas av mer än obetydlig mänsklig verksamhet. Om någon av kvalitetsfaktorerna riskerar att inte uppnå eller bibehålla god status ska grundvattenförekomsten anges vara i risk.
Riskbedömningen görs enbart utifrån påverkan från mänskliga verksamheter. Riskbedömning för mikrobiologisk förorening samt naturligt höga bakgrundsvärden ska utföras inom tillrinningsområde för uttagspunkt (TFU), men påverkar inte riskbedömningen för grundvattenförekomsten.
Alla kemiska analyser kan användas som underlag i riskbedömningen för kemisk status. Det finns inga uttalade kvalitetskrav avseende provtagning- och analysförfarande för att provet ska få ingå i riskbedömningen, så som det gör för klassificeringen av status. Om prover med förhöjda halter bedöms vara osäkra bör riskbedömningen baseras ett större antal analyser från samma område, eller verifieras med kompletterade provtagning och analys som uppfyller kvalitetskraven enligt SGU:s föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2024:2).
Grundregeln är att vattenmyndigheten ska bedöma risken för att en grundvattenförekomst inte kan uppnå eller bibehålla god status i nästkommande förvaltningscykel. I praktiken rör det sig alltså om cirka en tioårsperiod räknat från den tidpunkt när riskbedömningen utförs.
Ämnen som är långlivade och toxiska kan behöva riskbedömas i ett längre tidsperspektiv än nästkommande förvaltningscykel. Det kan handla om ämnen som riskerar att spridas från förorenade områden, exempelvis PFAS på platser där brandsläckningsskum använts, PAH på platser där kreosot använts för impregnering, eller klorerade lösningsmedel vid kemtvättar. Beroende på typ av förorening och de geologiska förutsättningarna kan ett tidsperspektiv på flera förvaltningscykler behöva användas vid bedömning av risken att föroreningen sprids och på sikt skadar eventuella dricksvattentäkter, ytvattenförekomster eller grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Det kan finnas andra typer av påverkanskällor som riskerar att leda till otillfredsställande status på längre sikt än tio år. Om vattenmyndigheten bedömer att det är mest kostnadseffektivt att åtgärda dessa påverkanskällor inom en tioårsperiod, trots att miljökonsekvensen alltså inte förväntas uppstå inom denna period, ska grundvattenförekomsten anges vara i risk så att åtgärder vidtas. Särskild hänsyn ska tas till det faktum att det är mycket svårt att rena en förorening som redan spridit sig i en grundvattenförekomst. Det är oftast mer kostnadseffektivt att genomföra åtgärder som förhindrar att föroreningar sprids till grundvattnet, än att rena grundvattnet från föroreningar.
De mänskliga verksamheter som riskerar att ge otillfredsställande status i nuvarande förvaltningscykel borde ha identifierats redan i föregående cykel. Om vattenmyndigheten upptäcker verksamheter eller påverkanstryck som ger miljökonsekvenser tidigare än förväntat ska dessa grundvattenförekomster också anges vara i risk.
I riskbedömningen för grundvatten inkluderas riskbedömning kopplad till pågående klimatförändringar. Klimatförändringarna påverkar på alla nivåer, från globalt och nationellt, till lokala effekter på enskilda grundvattenförekomster. Riskbedömningen för effekter på grundvatten ska därmed utföras på den nivå som är lämplig för ett kostnadseffektivt åtgärdsarbete. Klimatförändringen är en process med långt tidsperspektiv, som kan vara svår att harmonisera med vattenförvaltningens sexåriga cykler.
Nederbörd, temperatur, evapotranspiration, snö- och isförhållanden med mera, samt markanvändning/marktäcke som reglerar förutsättningarna för grundvattenbildning kan variera kortsiktigt inom enskilda år eller mellan olika år, men också förändras långsiktigt på grund av klimatförändringar. I syfte att kunna genomföra en riskbedömning avseende pågående klimatförändringar behövs därför data och metoder för att särskilja vad som orsakas av ”naturliga” variationer och vad som beror på klimatförändringar. Arbetet underlättas om det finns långa tidsserier med resultat från övervakning av både vattenkvalitet och vattenkvantitet.
Vid bedömning av förväntade effekter av förändrat klimat på storskalig nivå, som nationellt eller inom ett distrikt, är det lämpligt att göra en mer översiktlig riskbedömning utifrån både nuvarande och framtida förändringar. Underlag så som modellerad information om områdets grundvattentillgång, nederbörd, torka och temperatur tillsammans med beräknade framtida behov av vatten och vattenanvändning inom området kan användas. Syftet är att utveckla övergripande åtgärder som kan minska eller förhindra miljökonsekvenser, eller skapa resiliens mot negativa effekter av klimatförändringar. Riskbedömningen bör göras i lämplig skala så som nationellt, för ett vattendistrikt, ett avrinningsområde eller en del av ett avrinningsområde. Varje grundvattenförekomst behöver då inte riskbedömas enskilt.
SMHI har underlag som visar på att området med stor sannolikhet kommer att få minskad nederbörd under sommaren. SGU har underlag (Grundvatten i framtida klimat – effekter för vattenförsörjningen) som visar att det inom området finns stor risk för perioder med längre grundvattentorka framöver. Det finns redan i dag indikationer på att områdets vattenbehov i perioder överstiger mängden vatten som finns tillgänglig för vattenuttag, så som frekvent förekommande kommunala bevattningsförbud eller rapporter om låga grundvattennivåer i brunnar. Problemet är större inom vissa delar/vattenförekomster i området, men långsiktiga utmaningar kopplat till grundvattentorka kan förväntas omfatta hela det aktuella området. Det finns behov av åtgärder som kan minska risken för vattenbrist på sikt, men åtgärdsbehovet är inte akut. De åtgärder som behöver vidtas kan till exempel vara översyn av områdets befintliga vattenuttag, prioriteringar av fördelningen av vattenresurserna, kartering av nya vattenresurser eller mellankommunala samarbeten för dricksvattenförsörjning. Då åtgärderna är på övergripande nivå är det också lämpligt att riskbedömningen i förvaltningsplanen redovisas på övergripande nivå, och inte medför att samtliga grundvattenförekomster i området bedöms vara ”i risk”.
När det förväntas uppstå platsspecifika effekter av klimatförändringar, det vill säga när det förväntas uppstå miljökonsekvenser för en specifik grundvattenförekomst, ska vattenmyndigheten riskbedöma den enskilda vattenförekomsten. Grundvattenförekomster kan vara olika känsliga för klimatförändringar vissa grundvattenförekomster med låg lagringskapacitet och direkt infiltration kan vara sårbara för kortvariga och intensiva torkaperioder, medan andra mer buffrade grundvattenförekomster kan vara mer sårbara för fleråriga eller långvariga torkperioder. Det kan krävas omfattande kartläggningsarbete i syfte att få tillräckliga underlag för att kunna utföra grundvattenförekomstspecifika riskbedömningar avseende klimatförändringar. För att kompensera för brist på resultat från långa tidstrender av övervakning kan riskbedömningen inkludera information om redan identifierade miljökonsekvenser på grund av nuvarande vattenuttag, som jämförs med framtida beräknade vattenbehov och vattenanvändning. Vid riskbedömningen av enskilda vattenförekomster är det viktigt att även inkludera och beakta miljökonsekvenser på eventuella anslutna ytvatten och grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Syftet med grundvattenförekomstspecifika riskbedömningar är att identifiera de grundvattenförekomster som behöver särskilda platsspecifika åtgärder inom den närmaste 10-årsperioden. En enskild riskbedömning ska utföras utifrån perspektivet när det är mest kostnadseffektivt att vidta åtgärder. Om klimatförändringarna till exempel förväntas leda till en minskad tillgång på grundvatten, och uttag i befintlig omfattning därmed kommer leda till saltvatteninträngning i en grundvattenförekomst under de närmaste tio åren, ska förekomsten anges vara i risk nu. Om saltvatteninträngningen förväntas uppkomma längre fram i tiden än om tio år, ska vattenmyndigheten bedöma om det är mer kostnadseffektivt att vidta åtgärden nu än att vänta med åtgärden. Om det är mer kostnadseffektivt att vidta åtgärden nu ska grundvattenförekomsten anges vara i risk, så att åtgärder vidtas. Om saltvatteninträngningen lika gärna kan förhindras genom åtgärder som vidtas om mer än tio år, ska grundvattenförekomsten inte anges vara i risk.
Grundvattenförekomsten är lokaliserad inom ett område som utifrån nationella modelleringar och beräkningar riskerar att få minskad grundvattenbildning och/eller förlängd grundvattentorka i framtiden. Det medför risk för minskad vattentillgång under delar av året, eller på årsbasis. Grundvattenförekomsten har betydande mänsklig påverkan i form av många eller stora vattenuttag, och en stor andel av den nuvarande vattentillgången används. Redan i nuläget observeras ökande problem för allmän och enskild vattenförsörjning (så som kommunala bevattningsförbud och ökad problematik med sinande brunnar när nivåerna är som lägst under året), skada på grundvattenberoende ekosystem i skyddade naturområden och indikationer på saltvatteninträngning. Åtgärder för att skydda vattenförekomsten från en försämrad status behöver vidtas snarast. Exempel på åtgärder är begränsning av grundvattenuttag genom omprövning av befintliga tillstånd till vattenuttag, sanktioner mot olagliga vattenuttag, installation av vattenbesparande VA-system eller översyn av möjligheter till infiltration för att förstärka grundvattenbildningen. I syfte att förhindra en statussänkning eller för att förbättra statusen bedöms grundvattenförekomsten vara ”i risk”. De betydande påverkanskällorna som orsakar risken anges tillsammans med lämpliga åtgärder.
Grundvattenförekomstens geologiska förutsättningar kommer påverka både hur snabbt miljökonsekvenser uppstår och hur snabbt förekomsten återhämtar sig om till exempel ett vattenuttag upphör. Det är också viktigt att för varje grundvattenförekomst ange den eller de betydande påverkanskällorna som orsakar risken, samt vilka åtgärder som ska vidtas.
Om en grundvattenförekomst har varit i risk och haft otillfredsställande status ska risken kvarstå fram till övervakningsresultat visar att förekomsten uppnått god status. Om risk pekats ut för att grundvattenförekomsten haft uppåtgående trender av någon förorening (men god status), ska riskbedömningen upphöra när trenden är bruten.
Om en grundvattenförekomst har varit i risk och haft god status ska förekomsten ha omfattats av åtgärder som minskat miljökonsekvenserna av de betydande påverkanskällorna, och därmed minskat risken. I punktlistan finns exempel på åtgärder det kan röra sig om:
Om åtgärder vidtagits som gör att en betydande påverkanskälla inte längre kvarstår, ska förekomsten inte längre bedömas vara i risk.
Viktigt att komma ihåg är att riskbedömning ska göras för alla grundvattenförekomster oavsett om de var i risk eller inte enligt bedömningen i föregående förvaltningscykel. Sedan föregående cykel kan det både ha tillkommit och försvunnit mänskliga verksamheter som ändrat förutsättningarna. Det kan också ha tillkommit information om befintliga mänskliga verksamheter som leder till en annan bedömning än tidigare.
Senast ändrad 2025-10-21
