Riskbedömning innebär att avgöra om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Riskbedömningen är det centrala momentet i förvaltningen av grundvattenförekomster och sker i en iterativ process som samverkar med flera andra moment.
3 kap. 1 § För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten utifrån listan i bilaga 1 bedöma om mänskliga verksamheter identifierade enligt 2 kap. 3 § ensamt eller tillsammans ger sådana miljökonsekvenser som leder till att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status enligt 4 kap. 2–7 §§.
Riskbedömningen är framåtsyftande och innebär att göra en sammanvägd bedömning av om mänsklig verksamhet medför att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status. Det ska utföras riskbedömning för kemisk och kvantitativ påverkan för varje grundvattenförekomst.
Kunskap till riskbedömningen ska inhämtas genom fördjupad kartläggning av grundvattenförekomsten, i en iterativ process som också innebär framtagande av tröskelvärden, samt trendanalys och klassificering av status som båda baseras på övervakning. Momenten är beroende av varandra på olika sätt och därför går det inte att arbeta med dem isolerat.
Sammanfattande bild av riskbedömningen.
En riskbedömning kan resultera i ett av följande två alternativ:
Principschema som visar sambandet mellan riskbedömningen och förväntad utveckling av statusen för grundvattenförekomster.
Resultatet av riskbedömningen styr det fortsatta arbetet under förvaltningscykeln. De kemiska parametrar som riskerar att få koncentrationer över tröskelvärdet ska identifieras i riskbedömningen. Likaså ska de kvantitativa kvalitetsfaktorerna som riskerar att få otillfredsställande status identifieras. De påverkanskällor som orsakar risk för otillfredsställande status ska anges som betydande och miljökonsekvenser ska identifieras. De grundvattenförekomster som bedöms vara i risk ska ha åtgärder som motverkar risken och bidrar till att grundvattenförekomsten uppnår eller bibehåller god status. Grundvattenförekomster som är i risk ska också omfattas av operativ övervakning och ha fastställda vända trend-värden.
Målnivån för riskbedömningen är god kemisk och kvantitativ status. Den kemiska respektive kvantitativa statusen tar hänsyn till olika aspekter, varav flera sammanfaller.
Sammanfattning av olika aspekter som ingår i kemisk respektive kvantitativ status.
Den kemiska statusen bedöms mot tröskelvärden, vilka ska fastställas i enlighet med 3 kap. 5–8 §§ SGU-FS 2023:1. Om vattenmyndigheten bedömer att någon parameter riskerar att nå koncentrationer som orsakar otillfredsställande kemisk status enligt 4 kap. 3–4 §§ SGU-FS 2023:1, ska grundvattenförekomsten anges vara i risk.
Den kvantitativa statusen bedöms mot fyra kvalitetsfaktorer enligt 4 kap. 5 § SGU-FS 2023:1. Vattenmyndigheten ska göra en sammanvägd riskbedömning för varje kvalitetsfaktor som påverkas av mer än obetydlig mänsklig verksamhet. Om någon av kvalitetsfaktorerna riskerar att inte uppnå eller bibehålla god status ska grundvattenförekomsten anges vara i risk.
Riskbedömningen görs enbart utifrån påverkan från mänskliga verksamheter. Riskbedömning för mikrobiologisk förorening samt naturligt höga bakgrundsvärden ska utföras inom tillrinningsområde för uttagspunkt (TFU), men påverkar inte riskbedömningen för grundvattenförekomsten.
Alla kemiska analyser kan användas som underlag i riskbedömningen för kemisk status. Det finns inga uttalade kvalitetskrav avseende provtagning- och analysförfarande för att provet ska få ingå i riskbedömningen, så som det gör för klassificeringen av status. Om prover med förhöjda halter bedöms vara osäkra bör riskbedömningen baseras på ett större antal analyser från samma område, eller verifieras med kompletterade provtagning och analys som uppfyller kvalitetskraven enligt SGU:s föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2024:2).
Grundregeln är att vattenmyndigheten ska bedöma risken för att en grundvattenförekomst inte kan uppnå eller bibehålla god status i nästkommande förvaltningscykel. I praktiken rör det sig alltså om cirka en tioårsperiod räknat från den tidpunkt när riskbedömningen utförs.
Ämnen som är långlivade och toxiska kan behöva riskbedömas i ett längre tidsperspektiv än nästkommande förvaltningscykel. Det kan handla om ämnen som riskerar att spridas från förorenade områden, exempelvis PFAS på platser där brandsläckningsskum använts, PAH på platser där kreosot använts för impregnering, eller klorerade lösningsmedel vid kemtvättar. Beroende på typ av förorening och de geologiska förutsättningarna kan ett tidsperspektiv på flera förvaltningscykler behöva användas vid bedömning av risken att föroreningen sprids och på sikt skadar eventuella dricksvattentäkter, ytvattenförekomster eller grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Det kan finnas andra typer av påverkanskällor som riskerar att leda till otillfredsställande status på längre sikt än tio år. Om vattenmyndigheten bedömer att det är mest kostnadseffektivt att åtgärda dessa påverkanskällor inom en tioårsperiod, trots att miljökonsekvensen alltså inte förväntas uppstå inom denna period, ska grundvattenförekomsten anges vara i risk så att åtgärder vidtas. Särskild hänsyn ska tas till det faktum att det är mycket svårt att rena en förorening som redan spridit sig i en grundvattenförekomst. Det är oftast mer kostnadseffektivt att genomföra åtgärder som förhindrar att föroreningar sprids till grundvattnet, än att rena grundvattnet från föroreningar.
De mänskliga verksamheter som riskerar att ge otillfredsställande status i nuvarande förvaltningscykel borde ha identifierats redan i föregående cykel. Om vattenmyndigheten upptäcker verksamheter eller påverkanstryck som ger miljökonsekvenser tidigare än förväntat ska dessa grundvattenförekomster också anges vara i risk.
Om en grundvattenförekomst har varit i risk och haft otillfredsställande status ska risken kvarstå fram till övervakningsresultat visar att förekomsten uppnått god status. Om risk pekats ut för att grundvattenförekomsten haft uppåtgående trender av någon förorening (men god status), ska riskbedömningen upphöra när trenden är bruten.
Om en grundvattenförekomst har varit i risk och haft god status ska förekomsten ha omfattats av åtgärder som minskat miljökonsekvenserna av de betydande påverkanskällorna, och därmed minskat risken. I punktlistan finns exempel på åtgärder det kan röra sig om:
Om åtgärder vidtagits som gör att en betydande påverkanskälla inte längre kvarstår, ska förekomsten inte längre bedömas vara i risk.
Viktigt att komma ihåg är att riskbedömning ska göras för alla grundvattenförekomster oavsett om de var i risk eller inte enligt bedömningen i föregående förvaltningscykel. Sedan föregående cykel kan det både ha tillkommit och försvunnit mänskliga verksamheter som ändrat förutsättningarna. Det kan också ha tillkommit information om befintliga mänskliga verksamheter som leder till en annan bedömning än tidigare.
Senast ändrad 2026-01-08
