Vattenmyndigheterna ska som en del av den fördjupade kartläggningen bedöma om det inom tillrinningsområdet för uttagspunkt för dricksvatten (TFU) finns mänskliga verksamheter eller naturligt förekommande ämnen som kan medföra faror eller farliga händelser som utgör risk för människors hälsa genom användning av dricksvatten.
3 kap. 4 § För samtliga tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten ska vattenmyndigheten bedöma om det finns faror och farliga händelser som utgör risk, utöver risker som anges i 1 §. Riskbedömningen ska grundas på kartläggning enligt 2 kap., övervakning enligt SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2024:2) om övervakning av grundvatten och annan information om mänsklig verksamhet som kan påverka kvaliteten på vattnet som är avsett att användas som dricksvatten efter pumpning, uppförsel eller intag och eventuell beredning.
Syftet med riskbedömningen är att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning med rent dricksvatten utifrån krav i dricksvattendirektivet. Bedömningen ska utföras för samtliga tillrinningsområden för uttagspunkter för dricksvatten (TFU). Riskbedömningen för ett TFU ska omfatta det avgränsade utsträckningsområdet. Om TFU är mindre än den eller de kopplade grundvattenförekomsterna, behöver inte riskbedömningen utföras i de delar av grundvattenförekomsten som inte omfattas av TFU.
I dricksvattendirektivet finns krav på en bedömning om det på grund av förorenande ämnen från mänskliga verksamheter finns risk för människors hälsa genom användning av dricksvatten. Om det finns risk ska den eller de mänskliga verksamheterna som föranleder risken anges som en betydande påverkanskälla för hela grundvattenförekomsten. Detta eftersom både vattendirektivet och dricksvattendirektivet har som mål att säkerställa god råvattenkvalitet med avseende på förorenande ämnen. Det behöver framgå att den betydande påverkanskällan för föroreningar inom TFU medför risk för försämrad kemisk status för hela grundvattenförekomsten. Grundvattenförekomsten behöver därmed omfattas av åtgärder i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, i syfte att grundvattenförekomsten ska bibehålla eller uppnå god status och uppnå beslutade miljökvalitetsnormer.
Farliga händelser kan ge upphov till mikrobiologiska föroreningar, som kan orsaka fara för människors hälsa genom användningen av dricksvatten. Farliga händelser som orsakar fara för mikrobiologiska föroreningar inkluderas inte i vattendirektivets riskbedömning, och behöver endast riskbedömas inom TFU. Den eller de mänskliga verksamheter, identifierade i 2 kap. 5 §, och som i riskbedömningen enligt 3 kap. 4 § bedöms orsaka fara för mikrobiologisk förorening, behöver dokumenteras. Vattenmyndigheternas riskbedömning om fara för mikrobiologiska föroreningar kan vara värdefull för dricksvattenleverantörernas faroanalyser.
Underlag till bedömningen om farliga händelser orsakar fara för människors hälsa som följd av mikrobiologiska föroreningar kan utgöras av resultat av övervakning eller annan information. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS-2022:12) riktas till verksamhetsutövare som producerar dricksvatten, och inkluderar krav på övervakning av mikrobiologi i råvatten. Vattenmyndigheterna kan därför med fördel samla in underlag till riskbedömningen om fara för mikrobiologisk förorening från dricksvattenleverantörer eller från kommunens tillsyn på dricksvattenproduktionen. Underlaget kan vara analysresultat men också mer bearbetad information.
Det är inte lämpligt att basera riskbedömningen om mikrobiologisk förorening på begränsade informationsmängder från enskilda brunnar. En brunn ska producera minst 10 m3 vatten per dygn eller försörja minst 50 personer, eller vara del av en kommersiell eller offentlig verksamhet för att inkluderas i dricksvattendirektivet. Detta medför att vattenkemin i enskilda brunnar har begränsad relevans för att identifiera faror i enlighet med dricksvattendirektivet. Enskilda brunnar påverkas dessutom ofta av mycket lokala påverkanskällor, till exempel inläckande ytvatten, närliggande enskilda avlopp och hantering av gödsel i närområdet. Om övervakningsresultat från provtagning av enskilda brunnar används, är det därför mycket viktigt att kvalitetskontrollera underlaget.
Farliga händelser som medför mikrobiologiska föroreningar som orsakar fara för människors hälsa genom användning av dricksvatten, behöver omfattas av riskhanteringsåtgärder inom dricksvattendirektivet. Riskbedömning och klassificering av status för den kopplade grundvattenförekomsten berörs inte.
I vissa delar av Sverige kan berggrunden och grundvattnet innehålla höga halter av naturligt förekommande ämnen, som genom användning av dricksvatten från området kan orsaka fara för människors hälsa. Faror som beror på naturligt förekommande ämnen inkluderas i dricksvattendirektivet, och ska kartläggas och riskbedömas inom TFU. Riskbedömning av naturligt förekommande ämnen ingår inte i vattenförvaltningen och källorna ska därmed inte anges som betydande påverkanskälla för grundvattenförekomsten. De identifierade farorna ska inte heller omfattas av åtgärder i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Farorna inom TFU ska redovisas separat och ligga till grund för riskhanteringsåtgärder inom dricksvattendirektivet.
SGU:s geokemiska atlas samt handledningen Bedömningsgrunder för grundvatten kan användas för att identifiera områden med högre risk för förhöjda halter av olika naturligt förekommande ämnen. Dataunderlaget i Bedömningsgrunder för grundvatten representerar i huvudsak provplatser med begränsad mänsklig påverkan, men underlaget innehåller också platser som kan ha påverkats av mänskliga påverkanskällor. För att utesluta påverkan av mänskliga föroreningar behövs en noggrann utredning om eventuella mänskliga verksamheter i områden med förhöjda halter. Observera också att datatätheten varierar stort i landet, och att kartmaterialet i Bedömningsgrunder för grundvatten på flera håll är grovt och framtaget med obegränsad interpolation. Det kan därför finnas förhöjda halter på platser som inte syns i underlaget, som ett resultat av att prover inte tagits på de platserna. Även information från SGU:s geokemiska atlas kan användas som stöd avseende olika grundämnens naturliga förekomst och spridning. Mer information om områden med höga halter av naturligt förekommande ämnen kan också finns hos kommunerna.
Information om naturligt förekommande ämnen och bakgrundsvärden inom en grundvattenförekomst behövs också för att utreda och fastställa relevanta tröskelvärden för grundvattenförekomsten.
I dricksvattendirektivet finns krav på riskbedömning med syftet att förebygga faror och farliga händelser som kan utgöra risk för människors hälsa genom användning av dricksvatten. Vattenmyndighetens riskbedömning inom ett TFU för dricksvatten behöver därför inkludera att bedöma och dokumentera de mänskliga verksamheterna, som kan resultera i en fara eller farlig händelse vad avser vattenkvalitet. Mänskliga verksamheter som till exempel genom olyckor och spill kan medföra risk för människors hälsa genom användning av dricksvatten ska åtgärdas som en del av riskhanteringsåtgärderna. Det kan till exempel vara risken för olyckor eller spill med utsläpp av förorenande ämnen, översvämning som orsakar stora mängder förorenat dagvatten, eller brand där förorenat släckvatten kan spridas till grundvattnet. Kunskapsunderlag om riskobjekt som tagits fram på nationell skala, så som olycksrisker, kan behöva verifieras och kompletteras. För att kunna utföra en relevant riskbedömning för TFU kan kompletteringar behövas, såsom
lokal kunskap om eventuella redan vidtagna skyddsåtgärder, lokala spridningsvägar för föroreningar, eller information om täta jordlager (till exempel lera).
Genom att upprätta skydd för vattenkvaliteten inom TFU, så som vattenskyddsområde, kan påverkan av mänskliga verksamheter regleras och förebyggande riskhant eringsåtgärder vidtas. Därmed minskar riskerna för föroreningar som kan påverka dricksvattenkvaliteten. Ett TFU med behov av skydd, men som i dag saknar skydd, bör därmed bedömas att vara i risk.
Senast ändrad 2025-11-03