Tillrinning och flödesriktning (fördjupad kartläggning)

Från den inledande kartläggningen om tillrinning och flödesriktning finns redan information om gränser för grundvattenmagasinets tillrinningsområde och information om flödesritning. Genom att fördjupa informationen om tillrinningen erhålls värdefullt underlag till riskbedömningen. Tillrinningen till grundvattenmagasinet påverkas även direkt av mänskliga aktiviteter. Exempelvis genom hårdgjorda ytor, omledning av regnvatten, markanvändning och uttag till dricksvatten. Detta beskrivs ingående i den inledande kartläggningen om mänsklig påverkan.

En fördjupad beskrivning kan göras genom att besvara följande frågor:

• Vilka jordarter dominerar inom tillrinningsområdet?
• Sand eller grus
• Silt eller morän
• Lera
• Berg i dagen

• Hur mäktiga jordlager finns inom tillrinningsområdet?
• Är det ett stort eller litet tillrinningsområde?
• Tillrinningsområden mindre än två gånger magasinets storlek räknas som små,
• Tillrinningsområden större än två gånger magasinets storlek räknas som stora.

• Hur ser topografin ut i tillrinningsområdet?
• Kuperad terräng med branta sluttningar ger snabb ytavrinning.
• Plana områden eller svackor ger långsam avrinning och eventuellt större grundvattenbildning.

• Ligger tillrinningsområdet över eller under högsta kustlinjen? Det påverkar i första hand hur brant en rullstensås är och jordmaterialets placering genom den svallning som skett när åsen legat under havsytan.
• Hur ser utbytet mellan grundvatten och ytvatten ut? Kontaktplatser finns identifierade i avsnitt Kontakt med grundvattenberoende ekosystem (inledande kartläggning).
• Var ligger grundvattenmagasinets utströmningsområden?
• Finns det platser där inducerad infiltration kan förekomma? Det vill säga kan mänsklig påverkan i form av sänkt grundvattennivå (exempelvis genom dricksvattenuttag), lokalt leda till att strömningsriktningen förändras så att ytvatten infiltrerar i marken och tillförs grundvattenmagasinet på platser där grundvattnet tidigare trängde ut och blev ytvatten.
• Finns indelning i primärt, sekundärt och tertiärt tillrinningsområde? Se gröna faktaruta nedan. 

INDELNING AV TILLRINNINGSOMRÅDE

Primärt tillrinningsområde (A i figuren nedan) – den del av tillrinningsområdet där grundvattenmagasinet går i dagen och hela eller den helt dominerande delen av den effektiva nederbörden tillförs magasinet. Med den helt dominerade delen av den effektiva nederbörden avses minst 80 procent.

Sekundärt tillrinningsområde (B i figuren nedan) – de delar av tillrinningsområdet utanför grundvattenmagasinet varifrån hela eller den helt dominerande delen av den effektiva nederbörden tillförs magasinet.

Tertiärt tillrinningsområde (C i figuren nedan) – del eller de delar av tillrinningsområdet till ett grundvattenmagasin varifrån kontinuerlig ytvattendränering sker och där vanligen endast en mindre del av den effektiva nederbörden tillförs magasinet. Till det tertiära tillrinningsområdet räknas till exempel markområden ovan eller vid sidan av grundvattenmagasinet, varifrån läckage av vatten till magasinet sker eller bedöms kunna ske under särskilda betingelser (till exempel avsänkning av grundvattennivån eller punktering av tätande lager genom markarbeten). Med mindre del avses mindre än 80 procent, vanligen 5–20 procent.

• Hur påverkar geologin grundvattenbildningen? Till exempel förekomst av genomsläppliga eller täta ytlager.
• Hur stor är nederbörden över tillrinningsområdet?
  • Stor nederbörd > 600 millimeter per år
  • Liten nederbörd < 600 millimeter per år

• Hur stor är den effektiva nederbörden? Använd uppgifter om nederbörd och avdunstning från SMHI.
• Kan man anta att grundvattenytan i stort sett följer marktopografin? Detta är ofta relevant. Undantag kan finnas, till exempel vid täta markstrukturer, stora flacka sandfält eller karstförande berggrund.
• Finns det platser med känd grundvattennivå? Använd informationen som framkom i den inledande kartläggningen om övervakning.
• Är uppgifter om grundvattennivån hämtade från mätningar i grundvattenrör? Är grundvattenrören avvägda? Bara uppgifter om grundvattennivåer från avvägda grundvattenrör är direkt jämförbara med varandra.
• Finns det kända eller förmodade säsongsvariationer? Grundvattennivåerna har typiska säsongsvariationer beroende på var i landet de finns. Se figur nedan.
• Hur ser grundvattnets strömning ut? Fördjupa bilden från den inledande kartläggningen. Illustrera med pilar, isolinjer eller i plan.
• Finns det någon koppling till andra grundvattenmagasin? Hur ser utbytet av vatten ut i så fall?

Skriv ut Stäng

Hänvisar till bilaga 2 i SGU-FS 2023:1 samt avsnitt Fördjupad kartläggning i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten.