I den inledande kartläggningen av mänsklig påverkan togs mycket information fram, fördjupa den i det här steget. Det kan ha framkommit ny information i den fördjupade kartläggningen om exempelvis tillströmningsområdet som gör att nya områden räknas som inströmningsområden. Stegen från den inledande kartläggningen behöver i så fall upprepas för dessa områden. Det kan också vara motiverat att göra stegen från den inledande kartläggningen på en mer detaljerad nivå.
Beskriv mänsklig påverkan på grundvattnets kvalitet genom att besvara följande frågor:
- Har det framkommit information i tidigare steg som föranleder en ny genomgång av frågorna i den inledande kartläggningen om mänsklig påverkan? Exempelvis om punktkällor, markanvändning och diffusa föroreningar som riskerar att påverka grundvattnet i magasinet.
- Finns det behov av en fördjupad genomgång av förorenade ämnen orsakade av markanvändningen?
- Har det tillkommit förorenande ämnen som inte fanns med i vattenförvaltningens påverkansanalys, exempelvis PFAS (perfluorerade ämnen).
Beskriv mänsklig påverkan på grundvattenbalansen eller grundvattnets kvantitet genom att besvara följande frågor:
- Har det framkommit information i tidigare steg som föranleder en ny genomgång av frågorna i den inledande kartläggningen om mänsklig påverkan, exempelvis om vattenuttag, konstgjord infiltration eller saltvatteninträngning?
- Finns det stora områden där markytan har gjorts tät? Gäller i stor utsträckning i städer.
- Finns det system för avledning av regnvatten, till exempel kopplat till hårdgjorda ytor? Information finns i kartor som visar kommunernas verksamhetsområde för dagvatten.
- Finns det områden som påverkas av uppdämning?
- Finns det områden som påverkas av dikning eller dränering?
- I hur stor omfattning är jordbruksområden dränerade?
- I hur stor omfattning är skogsmark dikad?
- Finns det markavvattningsföretag? Informationen finns hos länsstyrelsen.
- Finns det stor påverkan från dränering av vägportar? Information finns i Trafikverkets databas Akvavia.
- Finns det tunnlar eller bergrum som läcker?
- Finns det vattendomar som reglerar uttag av vatten för ändamål som bevattning av grödor och industriell användning? Informationen finns hos mark- och miljödomstolen alternativt länsstyrelsen.
- Finns det djurgårdar som genom egen brunn gör stora uttag från grundvattenmagasinet? Aktuell lagstiftning kan tolkas som att dessa omfattas av ett undantag från tillståndsplikten. Risken finns därmed att de inte återfinns hos tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen).
- Har kommunala vattentäkter ett beslutat vattenskyddsområde?
- Finns det tillståndsgivna vattentäkter som ännu inte är tagna i bruk?
- Hur stort dricksvattenuttag görs för enskild vattenförsörjning? Använd befolkningsstatistik, brunnsinventering och ta även hänsyn till om det är permanentboende eller fritidshus.
- Vilket dricksvattenuttag för enskilt bruk kan förväntas ske i framtiden? Kolla i kommunens översiktsplan:
- Är det ett område som ska byggas ut?
- Finns det information i en kommunal VA- plan om tänkt VA-utbyggnad?
- Hur ser planeringen för markanvändningen ut för tillrinningsområdet? Kolla kommunens översiktsplan.
Om grundvattenmagasinet är en vattentäkt, utöka din beskrivning genom att besvara följande frågor:
- Var är vattentäkten lokaliserad?
- Stratigrafisk position, det vill säga från vilket jord- eller berglager och vilket djup görs uttaget?
- Hur stort är vattenuttaget?
- Hur stor del av grundvattenmagasinet påverkas av uttaget?
- Hur ser planeringen ut för uttaget i vattentäkten i framtiden?
Hänvisar till bilaga 2 i SGU-FS 2023:1 samt avsnitt Fördjupad kartläggning i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten.
