Att bedöma våtmarksåtgärders effekter

Hur utvärderar man en våtmarksåtgärds potential att stärka vattenförsörjningen och minska klimatpåverkan? Här ges stöd i resonemang och beskrivning av användbara underlag.

Informationen bygger på SGU:s tidigare arbete inom ramen för Våtmarkssatsningen. På uppdrag av Naturvårdsverket har SGU sedan 2018 bistått länsstyrelserna med att granska ansökningar om LONA-bidrag för våtmarksåtgärder utifrån ett hydrogeologiskt perspektiv. Sedan 2021 har SGU även utvärderat ansökningarna med avseende på åtgärdernas klimatpåverkan.

I detta avsnitt berörs inte våtmarksåtgärders positiva effekter på till exempel biologisk mångfald, näringsupptag eller förbättring av grön infrastruktur. Dessa aspekter är dock mycket viktiga att beakta för att få en fullständig bild av vilken nytta en våtmarksåtgärd kan åstadkomma.

Att bedöma åtgärdens potential att stärka vattenförsörjningen och minska klimatpåverkan

Vi utgår här från fyra bedömningskategorier, med avseende på en åtgärds potential att:

  1. öka grundvattentillgången av värde för vattenförsörjningen
  2. hålla kvar och balansera vattenflöden i landskapet
  3. öka användningen av ytvatten på ett sätt som kan avlasta befintlig vattenförsörjning
  4. minska läckaget av växthusgaser

Gemensamt för dessa fyra bedömningskategorier är att geologin spelar en central roll för åtgärdens potential. En annan central aspekt är om området är utsatt för vattenbrist. Inom detta avsnitt finns fördjupad information om hur en våtmarksåtgärd kan bedömas utifrån dessa fyra kategorier.

Förutom att se till potentialen att åstadkomma positiva effekter, bör bedömningen av en våtmarksåtgärd även beakta eventuella negativa effekter. Detta för att undersöka om sådana kan undvikas genom anpassningar av åtgärdens utformning, samt om utförandet särskilda tillstånd eller anmälningar krävs. En rad olika värden kan påverkas av en våtmarksåtgärd. Ett exempel är förhistoriska lämningar, då våtmarksmiljöer alltid varit viktiga för människan. Skyddet av fornlämningar regleras av Kulturmiljölagen (1988:950) (KML). Där anges vad som är en fornlämning och vad som därmed omfattas av lagskyddet.

Lathund för bedömning av en våtmarksåtgärds effekter

Det som beskrivs i tabellen täcker in de aspekter som SGU bedömt som viktigast för att bedöma en våtmarksåtgärds effekter. Informationen i tabellen är översiktlig och beskriver inte alla aspekter. Mer information finns under respektive avsnitt i handledningen.

Ladda ner vår checklista "Potential våtmarksåtgärder" för att dokumentera åtgärdens potential för respektive kategori. 

Förkortningar i tabellen: LM – Lantmäteriet, ST – Skogsstyrelsen, NV – Naturvårdsverket.

  Potential till ökad grundvattentillgång Potential att hålla kvar vattenflöden Potential till ökad användning av ytvatten Potential till minskad koldioxidavgång Potential till andra positiva effekter Risk vid våtmarksåtgärder

Kartvisare eller WMS

Källa: SGU om inte annat anges.

  • Jordarter
  • Grundvatten
  • Grundvattenmagasin,
  • Grundvattentillgång i små magasin
  • Brunnar
  • Höjdmodellen (LM)
  • Jordarter
  • Torvlagerföljder
  • Höjdmodellen (LM)
  • Jordarter
  • Brunnar
  • Fastighetskartan (LM)
  • Jordarter
  • Torvlagerföljder
  • Markfuktighet (ST)
  • Höjdmodellen (LM)
  • Fastighetskartan (LM)
  • Flygfoto/Ortofoto (LM)
  • Marktäckedata (NV)
  • Jordarter
  • Sur sulfatjord
  • Källor

Möjlig negativ omgivningspåverkan då grundvattennivån runt en våtmark höjs:

 

  • försämrad bonitet på omgivande skogsmark,
  • försämrade odlingsmöjligheter på angränsande jordbruksmark,
  • påverkan på skyddsvärda ekosystem till exempel källmiljöer,
  • förändrad markstabilitet,
  • påverkan på vattenkvaliteten i angränsande brunnar genom ökat organiskt innehåll.
  • risk för ökad utlakning av metaller.
  • påverkan på fornlämningar
Exempel på åtgärd Höjd grundvattennivå i våtmarken, till exempel genom proppning av diken, dämning. Reglerbar dämning.
Återmeandring.
Bevattningsdammar (till exempel genom att ta till vara på högvattenflöden från närliggande diken och vattendrag) Återvätning av organiska jordar (till exempel genom att proppa igen diken, dämma) Återvätning av (aktivt) sur sulfatjord
Osäkerhet i bedömning Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. Osäkerheter i bedömning av framtida behov och tillgång på vattenresurser. Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden.
Områden med potential att uppnå god effekt
  • På genomsläppliga jordar.
  • Runt våtmarker som omges av morän är effekten störst i flacka områden (än i kuperade).
  • Områden med tunna jordtäcken.
  • Områden där översvämningar (svämsediment) och/eller vattenbrist förekommer.
  • Mark med hög magasineringsförmåga.
  • Riskområden med avseende på grundvattentillgång.
  • Uppodlade, relativt grovkorniga jordar (känsliga för uttorkning).
  • Utdikad torvmark med låg markfuktighet.
  • Större klimateffekt vid återvätning av kärrtorv än mossetorv.
  • Dikade våtmarker med aktiv sur sulfatjord.
  • Kända källmiljöer.
Risker Grävarbeten i lera och silt kan leda till utflöde av grundvatten om åtgärden ligger i anslutning till genomsläppliga jordarter. Påverkan uppströms och nedströms åtgärden. Kvalitativ påverkan på dricksvattentäkt vid dålig vattenkvalitet i damm (t ex dagvattendammar). Omfattande bortschaktning av organiska jordar kan ge ökad koldioxidavgång då jorden exponeras för luft. Grävarbeten kan exponera sura jordar och ge negativ påverkan på vattenkvalitet.
Referenser

SGU-rapport 2019:15 

Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder - sätt att stärka tillgången på grundvatten.pdf

 

SGU-rapport 2021:17

Handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser över Sverige.pdf 

SGU-rapport 2019:15

Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder - sätt att stärka tillgången på grundvatten.pdf 


SGU-rapport 2021:17

Handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser över Sverige.pdf

SGU-rapport 2019:15 

Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder - sätt att stärka tillgången på grundvatten.pdf

 

SGU-rapport 2021:17 Handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser över Sverige.pdf

SGU-rapport 2021:17 

Handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser över Sverige.pdf

 

Skogsstyrelsen, Rapport 2021/7 

Skogsstyrelsen 2021- Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark - effekter av dikesunderhåll och återvätning.pdf

SGU-rapport 2019:13 

Sur sulfatjord - egenskaper och utbredning.pdf

 

 

Webbhandledning SGU:

Hur man känner igen och undersöker sur sulfatjord  

Vid åtgärd i anslutning till en grundvattenförekomst inom vattenförvaltningen finns kunskapsstöd via SGU:s webbplats:

Checklista, påverkan grundvattenförekomst 

Senast ändrad 2022-08-29

Skriv ut