Att bedöma våtmarksåtgärders effekter
Hur utvärderar man en våtmarksåtgärds potential att stärka vattenförsörjningen och minska klimatpåverkan? Här ges stöd i resonemang och beskrivning av användbara underlag.
Hur utvärderar man en våtmarksåtgärds potential att stärka vattenförsörjningen och minska klimatpåverkan? Här ges stöd i resonemang och beskrivning av användbara underlag.
Informationen bygger på SGU:s tidigare arbete inom ramen för Våtmarkssatsningen. På uppdrag av Naturvårdsverket har SGU sedan 2018 bistått länsstyrelserna med att granska ansökningar om LONA-bidrag för våtmarksåtgärder utifrån ett hydrogeologiskt perspektiv. Sedan 2021 har SGU även utvärderat ansökningarna med avseende på åtgärdernas klimatpåverkan.
I detta avsnitt berörs inte våtmarksåtgärders positiva effekter på till exempel biologisk mångfald, näringsupptag eller förbättring av grön infrastruktur. Dessa aspekter är dock mycket viktiga att beakta för att få en fullständig bild av vilken nytta en våtmarksåtgärd kan åstadkomma.
Vi utgår här från fyra bedömningskategorier, med avseende på en åtgärds potential att:
Gemensamt för dessa fyra bedömningskategorier är att geologin spelar en central roll för åtgärdens potential. En annan central aspekt är om området är utsatt för vattenbrist. Inom detta avsnitt finns fördjupad information om hur en våtmarksåtgärd kan bedömas utifrån dessa fyra kategorier.
Förutom att se till potentialen att åstadkomma positiva effekter, bör bedömningen av en våtmarksåtgärd även beakta eventuella negativa effekter. Detta för att undersöka om sådana kan undvikas genom anpassningar av åtgärdens utformning, samt om utförandet särskilda tillstånd eller anmälningar krävs. En rad olika värden kan påverkas av en våtmarksåtgärd. Ett exempel är förhistoriska lämningar, då våtmarksmiljöer alltid varit viktiga för människan. Skyddet av fornlämningar regleras av Kulturmiljölagen (1988:950) (KML). Där anges vad som är en fornlämning och vad som därmed omfattas av lagskyddet.
Det som beskrivs i tabellen täcker in de aspekter som SGU bedömt som viktigast för att bedöma en våtmarksåtgärds effekter. Informationen i tabellen är översiktlig och beskriver inte alla aspekter. Mer information finns under respektive avsnitt i handledningen.
Ladda ner vår checklista "Potential våtmarksåtgärder" för att dokumentera åtgärdens potential för respektive kategori.
Förkortningar i tabellen: LM – Lantmäteriet, ST – Skogsstyrelsen, NV – Naturvårdsverket.
Potential till ökad grundvattentillgång | Potential att hålla kvar vattenflöden | Potential till ökad användning av ytvatten | Potential till minskad koldioxidavgång | Potential till andra positiva effekter | Risk vid våtmarksåtgärder | |
---|---|---|---|---|---|---|
Kartvisare eller WMS
Källa: SGU om inte annat anges. |
|
|
|
|
|
Möjlig negativ omgivningspåverkan då grundvattennivån runt en våtmark höjs:
|
Exempel på åtgärd | Höjd grundvattennivå i våtmarken, till exempel genom proppning av diken, dämning. | Reglerbar dämning. Återmeandring. |
Bevattningsdammar (till exempel genom att ta till vara på högvattenflöden från närliggande diken och vattendrag) | Återvätning av organiska jordar (till exempel genom att proppa igen diken, dämma) | Återvätning av (aktivt) sur sulfatjord | |
Osäkerhet i bedömning | Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. | Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. | Osäkerheter i bedömning av framtida behov och tillgång på vattenresurser. | Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. | Varierande kvalitet och upplösningen på data. Ibland sämre i glest befolkade områden. | |
Områden med potential att uppnå god effekt |
|
|
|
|
|
|
Risker | Grävarbeten i lera och silt kan leda till utflöde av grundvatten om åtgärden ligger i anslutning till genomsläppliga jordarter. | Påverkan uppströms och nedströms åtgärden. | Kvalitativ påverkan på dricksvattentäkt vid dålig vattenkvalitet i damm (t ex dagvattendammar). | Omfattande bortschaktning av organiska jordar kan ge ökad koldioxidavgång då jorden exponeras för luft. | Grävarbeten kan exponera sura jordar och ge negativ påverkan på vattenkvalitet. | |
Referenser |
SGU-rapport 2019:15 Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder - sätt att stärka tillgången på grundvatten.pdf SGU-rapport 2022:12 Effekter på omgivande grundvattennivå vid våtmarksåtgärder.pdf |
SGU-rapport 2019:15 Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder - sätt att stärka tillgången på grundvatten.pdf SGU-rapport 2022:12 Effekter på omgivande grundvattennivå vid våtmarksåtgärder.pdf |
SGU-rapport 2019:15 Geologins betydelse vid våtmarksåtgärder - sätt att stärka tillgången på grundvatten.pdf SGU-rapport 2022:12 Effekter på omgivande grundvattennivå vid våtmarksåtgärder.pdf |
SGU-rapport 2021:17 Handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser över Sverige.pdf Skogsstyrelsen, Rapport 2021/7 Skogsstyrelsen 2021- Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark - effekter av dikesunderhåll och återvätning.pdf |
SGU-rapport 2019:13 Sur sulfatjord - egenskaper och utbredning.pdf Webbhandledning SGU: Hur man känner igen och undersöker sur sulfatjord |
Vid åtgärd i anslutning till en grundvattenförekomst inom vattenförvaltningen finns kunskapsstöd via SGU:s webbplats: Checklista, påverkan grundvattenförekomst |
Senast ändrad 2022-11-10