Potential till ökad grundvattentillgång

Om vattennivån i en våtmark höjs kan detta i bästa fall leda till en höjd grundvattennivå även i omgivande mark. Men detta kan bara komma till stånd om platsen har rätt geologiska förutsättningar. En våtmarksåtgärd kan förväntas ha potential att öka grundvattentillgången i ett område med jordar som har en hög genomsläpplighet och god magasineringsförmåga. Alltså i områden där marken kan ta emot och lagra mycket vatten. Tillskottets värde för vattenförsörjningen avgörs sedan av områdets efterfrågan på vatten, samt vilka förutsättningarna det finns för att för att nyttja grundvattnet i anslutning till våtmarken.

Jordarternas betydelse

SGU:s jordartsdata kan användas för att bedöma hur grundvattentillgången i omgivande mark påverkas vid en planerad våtmarksåtgärd. SGU:s kartor med jordarter i olika skalor redovisar hur jordarterna är geografiskt fördelade närmast markytan. I djupled på en plats finns det dock oftast flera olika jordarter av varierande karaktär och förmåga att infiltrera och lagra grundvatten. Generellt kan man säga att de jordarter som omger en våtmark även underlagrar den. Information om jordarternas fördelning på djupet kan fås via databasen lagerföljder. SGU:s jordartsdata används med fördel tillsammans med Lantmäteriets höjddata för att även få en bild över topografin. En våtmarksåtgärd kan potentiellt öka grundvattentillgången om jordarna i området är genomsläppliga och har god magasineringsförmåga. Nedan beskrivs de vanligaste jordarna och deras egenskaper kopplade till genomsläpplighet.

Sand och grus

Sand och grus är genomsläppliga jordarter. Det är främst i områden med sådana jordar som en våtmarksåtgärd kan leda till en ökad grundvattentillgång. På jordartskartan är genomsläppliga jordarter symboliserade med grönt eller orange vilket visar att det finns isälvssediment respektive sand eller grus av postglacialt ursprung.

Lera och silt

Lera och silt har låg genomsläpplighet för vatten. I områden där dessa jordar dominerar kan man förvänta sig att en våtmarksåtgärd har en liten påverkan på grundvattentillgångarna i omgivande mark. I vissa fall kan det dock finnas genomsläppliga lager i dessa jordarter, som inte redovisas på jordartskartan. Försiktighet bör iakttas till exempel vid grävarbeten i lera och silt om åtgärden ligger i anslutning till ett område med genomsläppliga jordarter där man tar ut grundvatten. Detta kan till exempel vara en isälvsavlagring. Anledningen är att det finns en risk att de mer genomsläppliga grus- eller sandlagren blottläggs när de täta lagren av silt/lera grävs bort. Detta kan leda till ett utflöde av grundvatten som förorsakar lägre grundvattennivåer i omgivande mark. Grävande åtgärder kan generellt förväntas ha låg potential till att öka grundvattentillgången.

Morän

I områden med morän kan man oftast förvänta sig att en våtmarksåtgärd har en begränsad inverkan på omgivande marks grundvattentillgång. Detta framför allt i områden med moränlera eller lerig morän, vilka har relativt låg genomsläpplighet. På vissa platser förekommer dock grovkornigare morän med en högre genomsläpplighet. Dessvärre redovisas oftast inte dessa mer genomsläppliga moräntyper på jordartskartan. Det är därför inte alltid möjligt att bedöma hur en våtmarksåtgärd påverkar grundvattnet i ett område som domineras av morän. I moränområden kan även omgivningens topografi ha betydelse. Det är mer sannolikt att en åtgärd påverkar grundvattentillgången i ett flackt område med morän jämfört med i ett mer kuperat.

Berg i dagen och tunna jordtäcken

I områden med inga eller tunna jordtäcken är tillgången på grundvatten i regel begränsad och vattenuttag för vattenförsörjning sker i de flesta fall från brunnar i berggrunden. I dessa områden kan förekomst av en vattenmättad zon i jordlagren få stor inverkan på grundvattentillgången, eftersom magasineringsvolymen i jordlagren i regel är betydligt större än i berggrunden. En våtmarksåtgärd som skapar en vattenmättad zon i jordlagren i dessa områden kan därför vara av stor betydelse för vattentillgången i berggrunden och i eventuella bergborrade vattenbrunnar.

Grundvattenmagasin och grundvattenförekomster

Utbredningen av geologiska formationer som kan hålla mycket vatten finns redovisade i SGU:s karta över grundvattenmagasin i Grundvattenkartvisaren. Dessa är lokaliserade i områden med genomsläppliga jordar, oftast isälvsavlagringar. I tillhörande databas finns information om uppskattad mängd grundvatten och dess strömning i respektive magasin. För vissa magasin finns även en mer detaljerad beskrivning. Vattnet i många grundvattenmagasin finns också definierat som grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen. Dessa motsvarar administrativa ytor där grundvattnet har ett särskilt skydd kopplat till vattenförsörjning. Även grundvattenförekomsterna tillhandahålls som ett kartskikt av SGU. Kartorna över grundvattenmagasin och grundvattenförekomster kan med fördel användas tillsammans med SGU:s jordartsdata. Detta för att förstå en våtmarksåtgärds läge i förhållande till större grundvattenresurser av stort värde för vattenförsörjningen.

Enskild vattenförsörjning

En våtmarksåtgärd kan vara av värde för vattenförsörjningen även om inget större grundvattenmagasin finns i omgivningen. Där kan SGU karta över grundvattentillgång i små magasin tillsammans med uppgifter om fastighetstäthet ge ett värdefullt stöd för att identifiera områden där grundvattentillgången är begränsad utifrån rådande efterfrågan. I de områden där tillgången är låg beror den begränsade vattentillgången i stora delar på att tunna jordtäcken. I sådana områden kan våtmarksprojekt som bidrar till en höjd grundvattenyta stärka grundvattentillgången för den enskilda vattenförsörjningen. SGU:s brunnsarkiv ger vidare information om bland annat positioner och djup för enskilda vattentäkter.

Begränsningar

På SGU finns information om jord och grundvatten som kan användas för att bedöma om en våtmarksåtgärd har potential att öka grundvattentillgången utifrån de geologiska förutsättningarna. Det måste dock betonas att det är svårt att i detalj förutsäga en våtmarksåtgärds effekter. Detta då geologin kan vara komplex och grundvattenförhållandena kan behöva lång tid att nå ett nytt normalläge efter att en åtgärd genomförts. När SGU:s data används är det därtill viktigt att komma ihåg att kvalitén och upplösningen på data varierar. Informationen i vissa glesbefolkade områden är till exempel ibland av översiktlig karaktär. Även andra myndigheter har data som är användbar vid bedömningen av våtmarksåtgärders potential att öka grundvattentillgången.

Data och mer information finns i avsnittet Kartor och andra underlag

Risker

Om grundvattennivåerna förväntas förändras efter en åtgärd är det viktigt att beakta vilken påverkan detta kan få på omgivningen. Det gäller både om man förväntar sig en höjd eller sänkt grundvattenyta i omgivande mark. Framförallt bör man utreda eventuell påverkan på närliggande dricksvattentäkter och omgivande markanvändning, såsom till exempel skogsbruk. Man bör även värna om skyddade områden såsom till exempel källor.

Mer information finns i ett eget avsnitt som heter Risker vid våtmarksåtgärder.