Potential till ökad användning av ytvatten

Dammar-och-bevattning.gif

Bevattningsdammar som tar vara på högvattenflöden från närliggande diken och vattendrag är ett bra sätt att ta tillvara på vatten. Denna metod blir allt vanligare i det gotländska landskapet. Det är troligt att detta har en viss positiv effekt på grundvattenbildningen på Gotland.

Genom att öka tillgången på ytvatten kan det skapas en möjlighet att avlasta befintlig vattenförsörjning, under förutsättning att ytvattnet kan användas istället för etablerade dricksvattenresurser. En ökad tillgång på ytvatten kan till exempel uppnås genom att ytvattnet däms upp eller genom att grundvattenytan exponeras genom grävning. Värdet av ytvattentillskottet avgörs av områdets efterfrågan på vatten. Ett användningsområde där ytvatten kan ersätta och avlasta befintlig vattenförsörjning är bevattning av mark eller djur.

En ökad tillgång på vatten för bevattning kan vara av särskilt stort värde i uppodlade områden med relativt grovkorniga jordar så som sand. Sådana jordar är betydligt mer känsliga för uttorkning än finkorniga jordarter som till exempel lera. För att förstå vilken typ av jordart som uppodlats i ett område kan SGUs jordartskarta användas. Även SGUs nationella kartbild över särskilt utsatta områden med avseende på risk för grundvattentillgång kan användas för att få en överblick över områdets generella risksituation. Informationen bör dock inte användas för detaljerade bedömningar på lokal nivå. Läs mer om särskilt utsatta områden med avseende på grundvattentillgång i avsnittet Dataunderlag om grundvatten. 

För att åtgärden ska ha en avlastande effekt på vattenförsörjningen krävs därtill att den ökade mängden ytvatten som skapas faktiskt är tänkt att användas. För att potentialen av en åtgärd ska kunna bedömas som god, krävs det en plan för hur ytvattnet skall användas. Det bör påpekas att även om rena bevattningsdammar har potential att avlasta vattenförsörjningen, så saknar de många av de ekosystemtjänster som naturliga våtmarker besitter med avseende på biologisk mångfald, näringsupptag mm.

En risk som kan vara viktiga att beakta i sammanhanget av en åtgärd som skapar eller utökar en ytvattenmängd är att vattnet inte har en dålig kvalitet och är belägen så att närliggande dricksvattentäkter kan påverkas negativt. Åtgärden bör heller inte orsaka högre grundvattennivåer med negativ effekt för omgivande markanvändning, såsom till exempel skogsbruk. Därtill bör skyddade områden som exempelvis källor inte förstöras.

Läs mer om bedömning av risker under avsnitten Risker i våtmarksåtgärder och Övervakning i samband med våtmarksåtgärder. 

Senast ändrad 2021-11-02

Skriv ut