Potential till minskad koldioxidavgång

I Sverige utgör utsläppen av växthusgaser från dikade torvmarker ca 20 % av Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp (Naturvårdsverket, 2021). Genom restaurering av våtmarker finns potential att förhindra eller minska pågående läckage av kol från marken. Detta eftersom återvätning gör att avgången av koldioxid minskar då oxidation av torv förhindras.

För att bedöma om en planerad våtmarksåtgärd har förutsättningar att minska utsläppen av växthusgaser behöver ett antal faktorer undersökas på platsen. Vi beskriver här de viktigaste aspekterna som bör beaktas. Informationen är tänkt att leda fram till en övergripande bedömning. Torvmarkernas påverkan på klimatet är dock komplex och påverkas av flera gaser som både avgår och tas upp från atmosfären. Vi hänvisar därför till andra källor för fördjupad information, till exempel Skogsstyrelsens rapport 2021/7 "Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark – effekter av dikesunderhåll och återvätning".

Organiska jordarter

Eftersom dikade jordar med organiskt material släpper ut växthusgaser är det viktigt att åtgärder som syftar till att minska dessa utsläpp i första hand görs i områden med torv. Även gyttjejordar innehåller dock organiskt material och åtgärder i områden med dessa jordar kan också ha en positiv klimateffekt.

En våtmarksåtgärd som görs på dränerad mark med organisk jord, ger oftast positiva effekter ur klimatsynpunkt. Restaurering av utdikad mark kan göras genom igenläggning eller proppning av diken, samt dämning eller annan typ av återvätning av marken. Detta leder till minskat läckage av koldioxid eftersom de oxidationsprocesser som pågår i dränerad mark då stoppas.

En våtmarksåtgärd får olika stor klimateffekt beroende på torvens egenskaper. De två vanligaste typerna av torv i Sverige är kärrtorv och mossetorv. Generellt blir den positiva klimat-effekten av en våtmarksåtgärd större i områden med näringsrik kärrtorv jämfört med i områden med näringsfattig mossetorv. På SGUs detaljerade jordartskartor specificeras kärrtorv och mossetorv. På de mer översiktliga kartorna skiljs inte dessa två torvtyper åt. Det är dock svårt att förutsäga en åtgärds klimatnytta endast utifrån torvtyp, då det finns stora variationer i andra faktorer kopplade till torvens egenskaper.

Förutom jordartskartor har SGU ytterligare information som kan användas för att bedöma våtmarksåtgärders klimatnytta. I produkten Torvlagerföljder finns borrdata som visar torvens egenskaper på djupet. Denna information finns tillgänglig för vissa regioner I Sverige. I SGUs Torvarkiv finns information som samlades in för närmare 100 år sedan och som visar torvmarkernas uppbyggnad i södra Sverige. Detta material utgörs av inskannade handskrivna dokument som SGU planerar att tillgängliggöra i en kartvisare.

Läs mer om organiska jordar samt dess ursprung och utbredning i Sverige i SGU Rapport 2021:17 "Handledning för jordartsgeologiska kartor och databaser över Sverige".

Läs mer om torvens egenskaper och klimateffekter av återvätning i Skogsstyrelsens rapport 2021/7 ”Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark – effekter av dikesunderhåll och återvätning”. 

Utdikad/dränerad mark och markfuktighet

Genom att höja grundvattennivån i dikade områden med torvjordar kan man minska avgången av växthusgaser. Effekten av en åtgärd på dikad mark ökar ju större förändringen blir i markfuktighet jämfört med utgångsläget. Störst effekt har åtgärder i torrlagda områden med organiska jordar och låg markfuktighet. Där ger en återvätning av marken stor förändring med avseende på hur mycket den exponeras för luft, och därmed en stor förändring i hur mycket av det organiska materialet som oxiderar och avgår till atmosfären.

Områden med torv redovisas, som nämnts ovan, på SGUs jordartskartor. Information om utdikade områden finns ofta att tillgå via lokala markavvattningsföretag. Diken kan också identifieras i Lantmäteriets Nationella höjdmodell. Ett exempel på hur detta kan se ut visas i kartan nedan. Även i Skogsstyrelsens Markfuktighetskarta kan man få indikationer på dikade områden med hög markfuktighet.

Åkerlänna_Römsse.gif

Åkerlänna mosse, Uppland. Områden med torv har en ljust brun färg. I höjdmodellen syns tydligt diken samt spår av en nedlagd torvtäkt. Gråa områden visar morän, gula områden leror, röda områden berg och orange områden sand. Underlagskartor: Lantmäteriet Nationella höjdmodellen (LIDAR 1x1m); SGU Jordarter 1:20 000-1:100000.

Markanvändning

Uppodlad dikad torvmark läcker stora mängder växthusgaser. Åtgärder som planeras på åkermark eller tidigare åkermark har således god potential att minska utsläppet av kol från marken. Även åtgärder som genomförs i skogsmark har oftast god potential att ge positiva effekter via utsläppsminskningar. Jämfört med åtgärd på åkermark är åtgärd på skogsmark dock svårare att bedöma, då många fler faktorer inverkar på netto-utsläppen, till exempel det faktum att skogen i sig kan vara en effektiv kolreservoar och kolsänka.

För dikad torvtäckt skogsmark har man funnit regionala skillnader i avgång av växthusgaser, se under rubriken Geografiska skillnader nedan.

Information om markanvändning kan hittas via Lantmäteriets Fastighetskarta och Ortofoton samt Skogsstyrelsens Marktäckedata. Mer information finns även i avsnittet Kartor och andra underlag.

Läs mer om återvätning av skogsmark i Skogsstyrelsens rapport 2021/7 ”Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark – effekter av dikesunderhåll och återvätning”.

Geografiska skillnader

Den potentiella klimateffekten av en våtmarksåtgärd varierar i olika delar av landet. Dikad kärrtorv i södra Sverige släpper till exempel ut betydligt mer växthusgaser än dikad näringsfattig torvmark i norra Sverige. Detta baserat på studier av väldränerad, dikad, torvtäckt skogsmark i Sverige (Skogsstyrelsen Rapport 2021/7). Åtgärder i områden med kärrtorv i södra Sverige bedöms därför ge en tydligare klimatnytta än åtgärder på mager skogsmark i norr. Detta är bland annat kopplat till att förutsättningarna för torvbildning varierar i olika delar av landet. Även regionala variationer i geologi, vegetation och klimat spelar in.

Läs mer om geografiska skillnader i klimateffekten av återvätning i Skogsstyrelsens rapport 2021/7 ”Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark – effekter av dikesunderhåll och återvätning”.

Areal och torvens mäktighet

I ett långsiktigt utsläpps-perspektiv är en mäktig torvmark mer värdefull att bevara än en mindre mäktig torvmark. Potentialen att åtgärden får positiv effekt på klimatet ökar dessutom ju större areal som påverkas, förutsatt att åtgärden genomförs på organisk jordart.

Information om torvens mäktighet kan i vissa fall hittas i SGUs Jordlagerföljder, Torvlagerföljder eller i Torvarkivet. Mer information finns även i avsnittet Kartor och andra underlag.

Risker

Vid vissa våtmarksåtgärder görs omfattande schaktning av jord för att skapa vattenspeglar eller dämma upp ett område. Det finns en risk att detta istället ger en negativ klimateffekt eftersom koldioxidavgången ökar när dessa jordar grävs upp och exponeras för luft. Läs mer om risker kopplade till våtmarksåtgärder under avsnittet Risker för våtmarksåtgärder. 

Senast ändrad 2021-11-02

Skriv ut