Fokus i denna del av handledningen ligger på att beskriva hur våtmarksåtgärder kan påverka omgivande grundvattennivåer i ett antal olika geologiska typmiljöer. Underlaget kan användas som ett stöd för att bedöma om det är lämpligt att genomföra ett våtmarksprojekt i ett specifikt fall. Vidare förs resonemang kring vilka grundförutsättningar, såsom jordlagerföljd, markens vattengenomsläpplighet och topografi, som är av störst betydelse för storleken på påverkan på grundvattennivåerna i de olika miljöerna.
Ett våtmarksprojekt kan påverka grundvattennivån vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser i omgivningen beroende på vilka allmänna respektive enskilda intressen som påverkas. Exempel på positiva konsekvenser lyfts fram i avsnittet Att bedöma våtmarksåtgärders effekter och i underavsnittet Risker vid våtmarksåtgärder tas negativa effekter upp. Påverkan på grundvattnet kan beröra såväl grundvattnets kvalitet som grundvattnets nivå. Här fokuserar vi dock på hur grundvattnets nivå kan påverkas.
Målet bör vara att en våtmarksåtgärd inte leder till oacceptabla konsekvenser. Genom att ta hänsyn till omgivande geologi kan en våtmarksåtgärd ofta anpassas så att påverkan på omgivningens grundvattennivå minimeras eller helt undviks. I de fall riskerna trots anpassning bedöms bli för stora, bör projektet inte genomföras. Om våtmarksåtgärden, trots påtaglig risk för negativ omgivningspåverkan, bedöms vara lämplig så krävs uppföljning genom övervakning av grundvattennivåerna. Läs mer i avsnittet Grundvattenövervakning i samband med våtmarksåtgärder.
Kunskapsläget
Litteraturstudier som utförts av SGU har inte gett några entydiga svar på hur restaurering av våtmarker påverkar grundvattennivåer i omgivande mark. Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) har därför efter dialog med SGU utfört en mer omfattande genomgång av vetenskapliga studier och andra publikationer.
Målet med studien har varit att fastställa kunskapsläget om hur grundvatten påverkas av restaurering, anläggning och dränering av våtmarker. Studien omfattar även en samhällsekonomisk analys av de ekosystemtjänster som våtmarker bidrar med, inklusive ökad grundvattentillgång. Formas rapport heter "Hur påverkas grundvattenmagasinering av restaurering, anläggning och dränering av våtmarker?" och är länkad på denna sida.
Resultaten visar att det finns undersökningar om hur restaurering påverkar grundvattennivåer i våtmarker. Däremot saknas det i stort sett dokumentation om hur grundvattennivåer runt omkring våtmarker påverkas vid restaurering. Dessa kunskapsluckor behöver täppas igen genom att följa upp grundvattennivåer i omgivande mark i samband med att våtmarker restaureras. Detta gäller speciellt platser där grundvattennivåerna kan förväntas påverkas av genomsläppliga jordar som sand och grus i omgivningen.
SGU har startat dokumentation av grundvattennivåer kring våtmarker som under de närmaste åren kommer att restaureras. SGU har även utfört en hydraulisk modellering för att beräkna grundvattenpåverkan i områden med jordarter med olika genomsläpplighet. Resultatet av den hydrauliska modelleringen kan läsas i rapporten "Effekter på omgivande grundvattennivå vid våtmarksåtgärder – En studie baserad på hydraulisk modellering". Länk till rapporten finns på denna sida.
Kunskapsunderlag
Texten i avsnittet utgår ifrån SGU:s kunskap om geologi och våtmarker samt resultat från en numerisk modellering av grundvattennivåer (SGU-rapport 2022:12). Modellerna visar de effekter som kan uppstå på grundvattennivån vid återställning av tidigare utdikade våtmarker och ger kunskap om storleken på påverkan. Modelleringen har också gett möjlighet att studera de grundförutsättningar rörande geologi och grundvatten, som är av störst betydelse för påverkan på grundvattennivån i samband med våtmarksåtgärd.
Rapporten kan laddas ned via länk till höger på denna sida.
Avgränsning
I detta avsnitt förs resonemang kring möjlig påverkan på omgivande grundvattennivåer. Texten berör inte vilka följdeffekter denna påverkan kan få för exempelvis skogs- och jordbruk.
Resonemang förs huvudsakligen kring våtmarksmiljöer som utgör utströmningsområden eftersom det är den vanligaste miljön som kan vara aktuell för våtmarksåtgärder. Visst resonemang förs även kopplat till anläggande av konstgjorda våtmarker i inströmningsområden såsom dagvattendammar. Texten ger ej riktlinjer kring när det behövs sökas dispenser, göras anmälningar etc.
Begreppet påverkansområde har definierats som det område i anslutning till en åtgärd där grundvattennivåerna förväntas öka eller minska mer än 3 decimeter. Läs mer om detta på SGU:s hemsida, under "Influensområde och påverkansområde", länk till höger.
Utgångsläge, förutsättningar och planerade åtgärder
För att bedöma omfattningen av grundvattenpåverkan i omgivningen till följd av ett våtmarksprojekt, är det viktigt att veta vilka typer av åtgärder som planeras och ha kunskap om platsens geologi och grundvattenförhållanden. Det är bland annat viktigt att veta om området redan är hydrologiskt påverkat genom dikning eller dämning.
Våtmarksåtgärder kan delas upp i huvudkategorierna restaurering av äldre våtmarker som påverkats av markavvattning eller anläggande av nya våtmarker eller våtmarksliknande miljöer. Det senare kan till exempel vara anläggande av dagvattendammar eller bevattningsdammar. Beroende på målet med åtgärden kan ett flertal olika åtgärder såsom grävning och dämning vara aktuella i ett och samma våtmarksprojekt. För att bedöma den samlade påverkan på grundvattnet är det viktigt att beakta effekten av samtliga planerade åtgärder, då vissa åtgärder kan ge en höjd grundvattennivå samtidigt som en annan åtgärd kan ge en motsatt effekt.
Jordarternas betydelse för åtgärders påverkan på grundvattennivåer
Jordarternas egenskaper är avgörande för hur åtgärder kan påverka grundvattennivåer i omgivningen kring våtmarken. I områden med vattengenomsläppliga jordarter (hög hydraulisk konduktivitet) kan åtgärder ha en betydande påverkan på grundvattennivåerna i omgivande mark. I områden med mindre genomsläppliga jordarter förväntas däremot påverkan bli begränsad. Med genomsläppliga jordarter avses jordarter som domineras av sand eller grus, medan jordarter med låg genomsläpplighet har en hög andel lera eller silt. Morän, Sveriges vanligaste jordart, är en blandning av olika kornstorlekar och kan därför, beroende på innehåll, vara mer eller mindre genomsläpplig.
Här beskrivs hur åtgärder i våtmarker som omges av genomsläppliga jordarter respektive våtmarker som ansluter till jordarter med låg genomsläpplighet kan påverka grundvattennivån i omgivande mark. Förutom de geologiska förhållanden som redovisas här finns naturligtvis ytterligare miljöer. De exempel som redovisas representerar dock vanligt förekommande miljöer och kan användas som stöd på platser med liknande geologi. Den huvudsakliga principen är att den omgivande markens genomsläpplighet är mycket avgörande för hur stort område som påverkas av en åtgärd.
