Fokus i denna del av handledningen ligger på att beskriva hur våtmarksåtgärder kan påverka omgivande grundvattennivåer i ett antal olika geologiska typmiljöer. Underlaget kan användas som ett stöd för att bedöma om det är lämpligt att genomföra ett våtmarksprojekt i ett specifikt fall. Vidare förs resonemang kring vilka grundförutsättningar, såsom jordlagerföljd, markens vattengenomsläpplighet och topografi, som är av störst betydelse för storleken på påverkan på grundvattennivåerna i de olika miljöerna.
Ett våtmarksprojekt kan påverka grundvattennivån vilket kan medföra både positiva och negativa konsekvenser i omgivningen beroende på vilka allmänna respektive enskilda intressen som påverkas. Exempel på positiva konsekvenser lyfts fram i avsnittet Att bedöma våtmarksåtgärders effekter och i underavsnittet Risker vid våtmarksåtgärder tas negativa effekter upp. Påverkan på grundvattnet kan beröra såväl grundvattnets kvalitet som grundvattnets nivå. Här fokuserar vi dock på hur grundvattnets nivå kan påverkas.
Målet bör vara att en våtmarksåtgärd inte leder till oacceptabla konsekvenser. Genom att ta hänsyn till omgivande geologi kan en våtmarksåtgärd ofta anpassas så att påverkan på omgivningens grundvattennivå minimeras eller helt undviks. I de fall riskerna trots anpassning bedöms bli för stora, bör projektet inte genomföras. Om våtmarksåtgärden, trots påtaglig risk för negativ omgivningspåverkan, bedöms vara lämplig så krävs uppföljning genom övervakning av grundvattennivåerna. Läs mer i avsnittet Grundvattenövervakning i samband med våtmarksåtgärder.
Kunskapsunderlag
Texten i avsnittet utgår ifrån SGU:s kunskap om geologi och våtmarker samt resultat från en numerisk modellering av grundvattennivåer (SGU-rapport 2022:12). Modellerna visar de effekter som kan uppstå på grundvattennivån vid återställning av tidigare utdikade våtmarker och ger kunskap om storleken på påverkan. Modelleringen har också gett möjlighet att studera de grundförutsättningar rörande geologi och grundvatten, som är av störst betydelse för påverkan på grundvattennivån i samband med våtmarksåtgärd.
Rapporten kan laddas ned via länk till höger på denna sida.
Avgränsning
I detta avsnitt förs resonemang kring möjlig påverkan på omgivande grundvattennivåer. Texten berör inte vilka följdeffekter denna påverkan kan få för exempelvis skogs- och jordbruk.
Resonemang förs huvudsakligen kring våtmarksmiljöer som utgör utströmningsområden eftersom det är den vanligaste miljön som kan vara aktuell för våtmarksåtgärder. Visst resonemang förs även kopplat till anläggande av konstgjorda våtmarker i inströmningsområden såsom dagvattendammar. Texten ger ej riktlinjer kring när det behövs sökas dispenser, göras anmälningar etc.
Begreppet påverkansområde har definierats som det område i anslutning till en åtgärd där grundvattennivåerna förväntas öka eller minska mer än 3 decimeter. Läs mer om detta på SGU:s hemsida, under "Influensområde och påverkansområde", länk till höger.
Utgångsläge, förutsättningar och planerade åtgärder
För att bedöma omfattningen av grundvattenpåverkan i omgivningen till följd av ett våtmarksprojekt, är det viktigt att veta vilka typer av åtgärder som planeras och ha kunskap om platsens geologi och grundvattenförhållanden. Det är bland annat viktigt att veta om området redan är hydrologiskt påverkat genom dikning eller dämning.
Våtmarksåtgärder kan delas upp i huvudkategorierna restaurering av äldre våtmarker som påverkats av markavvattning eller anläggande av nya våtmarker eller våtmarksliknande miljöer. Det senare kan till exempel vara anläggande av dagvattendammar eller bevattningsdammar. Beroende på målet med åtgärden kan ett flertal olika åtgärder såsom grävning och dämning vara aktuella i ett och samma våtmarksprojekt. För att bedöma den samlade påverkan på grundvattnet är det viktigt att beakta effekten av samtliga planerade åtgärder, då vissa åtgärder kan ge en höjd grundvattennivå samtidigt som en annan åtgärd kan ge en motsatt effekt.
Jordarternas betydelse för åtgärders påverkan på grundvattennivåer
Jordarternas egenskaper är avgörande för hur åtgärder kan påverka grundvattennivåer i omgivningen kring våtmarken. I områden med vattengenomsläppliga jordarter (hög hydraulisk konduktivitet) kan åtgärder ha en betydande påverkan på grundvattennivåerna i omgivande mark. I områden med mindre genomsläppliga jordarter förväntas däremot påverkan bli begränsad. Med genomsläppliga jordarter avses jordarter som domineras av sand eller grus, medan jordarter med låg genomsläpplighet har en hög andel lera eller silt. Morän, Sveriges vanligaste jordart, är en blandning av olika kornstorlekar och kan därför, beroende på innehåll, vara mer eller mindre genomsläpplig.
Här beskrivs hur åtgärder i våtmarker som omges av genomsläppliga jordarter respektive våtmarker som ansluter till jordarter med låg genomsläpplighet kan påverka grundvattennivån i omgivande mark. Förutom de geologiska förhållanden som redovisas här finns naturligtvis ytterligare miljöer. De exempel som redovisas representerar dock vanligt förekommande miljöer och kan användas som stöd på platser med liknande geologi. Den huvudsakliga principen är att den omgivande markens genomsläpplighet är mycket avgörande för hur stort område som påverkas av en åtgärd.
