Våtmarker på morän och lera

I områden med mindre genomsläppliga jordarter är det osannolikt att våtmarksåtgärder ger stor påverkan på grundvattennivåer i omgivande mark. Särskilt i områden med lera blir påverkan väldigt lokal. Ett undantag är om den underlagrande leran innehåller vattenförande skikt av sand eller grus. På sådana platser kan grävarbeten öppna nya flödesvägar med följden att grundvattennivån i omgivande mark sänks av ökat utflöde i våtmarken.  Även våtmarksåtgärder i områden med morän förväntas ge begränsad påverkan på omgivande grundvattennivå. Påverkansområdets storlek beror dock på moränens kornstorlekssammansättning. I områden med lerig-siltig morän kan påverkan förväntas bli betydligt mer begränsad än i områden med grusig-sandig morän.

SGU har genom modellering studerat hur grundvattennivåer kan påverkas i omgivande mark vid våtmarksåtgärder i områden dominerade av morän samt lera. I områden med lera visar resultaten på en mycket liten påverkan och vi har därför fokuserat denna text på de effekter som kan uppstå i områden med morän.

Avgörande grundförutsättningar

SGU har använt modellering för att studera vilka grundförutsättningar som styr omgivningspåverkan vid åtgärder i våtmarker som omges av morän. Betydelsen av följande grundförutsättningar studerades:

• Dikesposition - avstånd mellan dränering och fast mark
• Moränens sammansättning (i de fall våtmarkens omgivning utgörs av morän)
• Omgivande markytans lutning
• Torvens genomsläpplighet
• Grundvattenbildning

Betydelsen av dessa faktorer sammanfattas med relativa termer i tabellen nedan. I den kommande rapporten kommer dessa faktorer att kvantifieras mer utförligt. 

Åtgärder på diken ett stycke in i torvmarker får endast en lokal effekt, som inte når utanför våtmarken (underlagsrapporten). Det beror på att torvens genomsläpplighet generellt är för låg för att påverkan ska nå utanför torvområdet.

Åtgärder på diken i våtmarkens kantzon, i övergången mellan torv och fastmark, kan däremot påverka grundvattennivån även utanför våtmarken. Anledningen till det är att ett dike som är utfört i våtmarkens randområde kan dränera mycket av tillrinningen till våtmarken. Denna effekt kan bli särskilt stor vid åtgärder i djupa kantdiken. Åtgärder i våtmarkens kantzon (exempelvis dämning i kantzonsdiken) kan därför, beroende på marklutning, påverka nivån några 10-tal meter ut i den angränsande moränen.

En våtmarksåtgärd i ett område omgivet av flack terräng ger ett något större påverkansområde jämfört med ett område omgivet av kuperad terräng. Därtill blir påverkansområdet större i ett tillrinningsområde med liten grundvattenbildning jämfört med om grundvattenbildningen är större. 

Invallningsåtgärder som innebär översvämning till omgivande jordar har ej modellerats, men bedöms kunna ge liknande effekter som dikesåtgärder i kantzonen eftersom det fria vattnet då får kontakt med, och skapar ett tryck mot, omgivande jord.

Viktigt att beakta

Eftersom moränens sammansättning kan variera, kan också dess genomsläpplighet variera kraftigt. Vid en våtmarksåtgärd som utförs i ett moränområde där man vill begränsa påverkansområdet, kan det därför vara lämpligt att ta prover för att undersöka moränens sammansättning inför val av åtgärd.  

I områden med lera eller silt är påverkansområdet oftast litet, men om det finns genomsläppliga sand eller gruslager finns en risk att grävarbeten kan orsaka större områdespåverkan. Det är därför lämpligt att inför grävarbeten undersöka förekomsten av sådana genomsläppliga lager.