Våtmarker som ansluter mot genomsläppliga jordarter

Grundvattennivån i jordarter med hög genomsläpplighet, så som isälvsavlagringar, kan påverkas då en våtmark som ansluter till dessa jordarter anläggs eller restaureras. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på om den planerade åtgärden kan leda till negativa konsekvenser för omgivande markanvändning till följd av förändrade grundvattennivåer.  

Isälvsavlagringarna karaktäriseras vanligen av goda förutsättningar för lagring och uttag av grundvatten. De har ofta en hög vattenförande kapacitet och utgör ofta långsträckta åsformationer i landskapet. Den centrala delen av isälvsavlagringen, åskärnan, har ofta högre genomsläpplighet än omgivande avlagring. Stora delar av dem ligger ofta dolda under finkornigt material vilket gör att grävande ingrepp riskerar att påverka dem även där de inte är synliga i markytan. Förutom isälvsmaterial finns i många områden andra yngre postglaciala genomsläppliga jordar, vilka ofta är betydligt tunnare än isälvsavlagringarna men ändå kan påverka stora områden då de ofta har en stor horisontell utbredning.  

Den stora lagringskapaciteten och rörligheten för vatten i speciellt isälvsavlagringar gör att påverkan på grundvattennivåerna kan bli vidsträckt och omfattande (hundratals meter). Detta kan i sig betraktas som både positivt och negativt beroende på syftet med planerade åtgärder.

Förutsättningarna inför våtmarksåtgärder i närheten av isälvsavlagringar, och andra genomsläppliga jordar, kan därför behöva utredas närmare. Det kan i vissa fall vara nödvändigt med en platsspecifik hydrogeologisk utredning vilken exempelvis inkluderar borrning och modellering. Det beror på att flera faktorer spelar in på hur stor påverkan blir på omgivande grundvattennivåer samtidigt som omgivningspåverkan kan bli betydande.

De åtgärder som medför en omgivningspåverkan är ingrepp som påverkar kontakten mellan våtmarken och omgivande jord:

• Dränerande åtgärd. Kontakten ökas genom att man exempelvis gräver genom torv och eventuella underliggande lerlager i våtmarken så att en förbindelse öppnas varefter vatten kan röra sig obehindrat mellan ytvatten i våtmarken och underliggande genomsläppligt material. Detta kan förväntas leda till sjunkande grundvattennivåer i omgivande mark.
• Dämmande åtgärd. Befintliga avvattningsdiken eller dräneringar fylls igen för att minska kontakten mellan ytvatten och underliggande genomsläpplig jord eller uppdämning av fri vattenyta som kommer i kontakt med genomsläpplig jord. Båda åtgärderna kan förväntas leda till stigande grundvattennivåer i omgivande mark.

Huvudprinciperna ovan gäller främst om trycknivån i den genomsläppliga jorden är högre än i våtmarken. Eftersom våtmarker ofta ligger i utströmningsområden så är detta antagande i regel berättigat.

Avgörande grundförutsättningar

SGU har med hjälp av modellering studerat hur följande grundförutsättningar påverkar förändringen i grundvattennivå vid åtgärder i våtmarker med genomsläpplig jord:

• Avstånd mellan dränerande dike och åskärnan i närliggande rullstensås
• Dikets skärning genom tätande lerlager (den sträcka diket står i kontakt med genomsläpplig jord)
• Dräneringsdjup i dränerande dike
• Jordartens genomsläpplighet (hur vattenförande jordarten är)
• Grundvattenbildning (tillflödet av vatten till grundvattenmagasinet)

Betydelsen av dessa faktorer sammanfattas i relativa termer i tabellen nedan. I den kommande rapporten från SGU kommer dessa faktorer att kvantifieras mer utförligt. 

Avståndets betydelse, mellan dike och isälvsmaterial, beror på att både den hydrauliska gradienten (som driver vattenflödet) och isälvsavlagringens mäktighet under mark i regel avtar med avstånd från åskärnan. Att längden på dikets skärning genom lerlagret liksom jordartens genomsläpplighet har betydelse beror på att det är faktorer som styr dräneringens flödesförbindelse med åsen.

En annan faktor av betydelse är grundvattenbildningen inom våtmarkens tillrinningsområde. I ett tillrinningsområde med stor grundvattenbildning blir påverkansområdet från dränerande diken generellt sett lägre, vilket i sin tur innebär att nivåhöjande våtmarksåtgärder (tex. igensättning av diken) får något mindre effekt. I områden med låg grundvattenbildning och/eller mindre tillrinningsområden har dräneringsdiken större omgivningspåverkan, vilket innebär att våtmarksåtgärder kan ha större effekt. I ett torrare område med begränsad grundvattenbildning, kan därför en åtgärd få en större effekt på grundvattennivån. Effekten kan också komma att bli större i det områden där det framtida klimatet blir torrare.

Avgörande faktorer för påverkansutbredning vid åtgärder i våtmarker som ansluter mot genomsläppliga jordarter.

Grundförutsättning	Större påverkansutbredning	Mindre påverkansutbredning
Avstånd mellan dränering och åskärna	Närmare åskärna	Längre från åskärna
Dikets eller dräneringens kontakt med underliggande isälvsmaterial eller annan genomsläpplig jordart, inkl. kontaktytans storlek, dvs dikets längd och bredd.	Större kontakt (dikesskärning genom tätande lerlager).	Mindre kontakt (tätande lerlager intakta)
Omgivande jordarts genomsläpplighet	Större genomsläpplighet	Mindre genomsläpplighet
Grundvattenbildning	Mindre grundvattenbildning	Mer grundvattenbildning

I många våtmarker finns diken som helt ligger i torv och inte når underliggande jord. SGU:s modellering av områden med genomsläppliga jordarter omfattar dock inte den typen av diken. Men resultat från modellering av andra geologiska typmiljöer visar att sådana diken leder till små eller inga effekter på grundvattennivån utanför våtmarken.

Effekter i nedströms liggande områden

I anslutning till utdikningar av våtmarker i flacka områden förekommer långa och ibland mycket djupa dikessystem nedströms det utdikade våtmarksområdet vilka anlagts för att leda bort vatten till fria utlopp i sjöar eller hav. Är dessa diken utförda i genomsläppliga jordarter kan detta ha en omfattande betydelse för grundvattennivåerna i de områden som dikena passerar nedströms den utdikade våtmarken. Avsänkningen kan bli betydande och stäcka sig hundratals meter från dikena. På motsvarande sätt kan dämmande åtgärder i sådana dikessystem leda till att grundvattennivån höjs i ett stort område.

Viktigt att beakta 

Vid våtmarksåtgärder i områden med genomsläpplig jord är det viktigt att tänka på följande:

• Jordlagerföljden i och kring våtmarken. Vid grävarbeten är det viktigt att undvika att gräva igenom täta lager och frilägga underliggande mer genomsläpplig jord.
• Om platsen kännetecknas av en flack topografi finns det generellt en större risk att en höjd grundvattennivå påverkar omgivande markanvändning.