Handledningen Bedömningsgrunder för grundvatten utgör ett kunskapsunderlag och verktyg inom miljömålsarbetet, och det arbete som sker inom vattenförvaltningen för skydd och hållbart nyttjande av Sveriges viktigaste grundvattenförekomster.
De svenska miljökvalitetsmålen är fastställda av riksdagen. Det miljökvalitetsmål som är mest relevant för grundvattenarbetet är Grundvatten av god kvalitet som SGU ansvarar för [4]. De nationella miljökvalitetsmålen måste i huvudsak vara uppnådda om det så kallade generationsmålet ska nås [5].
Handledningen Bedömningsgrunder för grundvatten utgör ett verktyg för att följa upp måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet avseende grundvattnets kvalitet och kvantitet. Måluppfyllelse innebär bland annat att de grundvattenförekomster som omfattas av vattenförvaltningsarbetet ska uppnå god kemisk och kvantitativ status, samt att grundvatten ska ha sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav, och att användningen för allmän eller enskild vattenförsörjning inte begränsas.
Målet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag och omfattar följande preciseringar:
Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet omfattar allt grundvatten. Den geografiska utbredningen är således betydligt större än vattenförvaltningens avgränsade grundvattenförekomster. Grundvatten omfattas av miljöbalkens regelverk. För de grundvattenförekomster som avgränsats inom vattenförvaltningen gäller även beslutade miljökvalitetsnormer (god kemisk och kvantitativ status).
Juridiskt bindande miljökvalitetsnormer har gett vattenförvaltningen den rättskraft i enskilda prövningsärenden som miljökvalitetsmålet saknar. De bindande åtgärdsprogram för bättre vatten som inom vattenförvaltningen riktas till landets myndigheter och kommuner har också effekt på skydd och återställande av grundvatten. Vattendirektivet (2000/60/EG) och grundvattendirektivet (2006/118/EG) genomförs i Sverige via miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen samt myndighetsföreskrifter från SGU, Havs- och vattenmyndigheten och de fem länsstyrelser som utgör vattenmyndigheter (Norrbotten, Västernorrland, Västmanland, Kalmar och Västra Götaland).
Miljökvalitetsnormerna för vatten gäller för avgränsade vattenförekomster. Avseende grundvatten så är det framför allt grundvattenmagasin med akviferegenskaper som avgränsats som grundvattenförekomster. I dessa är grundvattenflödet så stort att grundvattnet är uttagbart i tillräckliga mängder för att utnyttjas som konsumtionsvatten, motsvarande 10 m3 per dygn eller att grundvatten ur förekomsten kan användas som dricksvatten till minst 50 personer. I Sverige finns cirka 3 700 avgränsade grundvattenförekomster, som täcker cirka 8 procent av Sveriges yta. Majoriteten av grundvattenförekomsterna finns i isälvsavlagringar bestående av sand och grus, men grundvattenförekomster har också avgränsats i sedimentärt berg och urberg.
Vattenförvaltningens mål var vid vattendirektivets införande 2000 att grundvattenförekomster skulle ha nått god kemisk och kvantitativ status till 2015. De grundvattenförekomster som inte nådde målen kunde under vissa förutsättningar ges undantag från kravet på god status av tekniska, ekonomiska eller naturliga skäl. De allra flesta av Sveriges grundvattenförekomster bedöms i dag ha god kemisk och kvantitativ status, men det finns förekomster som inte uppnår dessa mål och där kontinuerligt arbete sker inom vattenförvaltningen.
Vattenmyndigheterna ska inom vattenförvaltningen fastställa kvalitetskrav för ämnen som utgör en risk för att god status inte nås i grundvattenförekomsterna. Kvalitetskravet ska sättas vid halter som inte får överskridas, för att människors hälsa och miljön ska skyddas. Det här specifika kvalitetskravet för kemisk status benämns tröskelvärde för grundvatten. Ett tröskelvärde sätts så att förekomsten skyddas för att kunna användas till dricksvattenuttag eller andra användningsområden, och för att ge tillräckligt skydd till anslutande ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Generella tröskelvärden för grundvatten listas i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1). För de flesta parametrarna så sammanfaller dessa värden med gränsen mellan tillståndsklass 4–5 eller tillståndsklass 3–4 enligt Bedömningsgrunder för grundvatten (se information under respektive ämne eller ämnesgrupp). Tröskelvärdena ska vid behov anpassas efter skyddsbehov och förhållanden som råder för den enskilda grundvattenförekomsten. Det betyder att olika grundvattenförekomster kan ha olika kvalitetskrav. Bedömningsgrunder för grundvatten kan användas för att ta fram relevanta anpassade tröskelvärden för grundvattenförekomster. Information om gällande tröskelvärde och motivering till valt kvalitetskrav ska finnas i VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Grundvattenkvaliteten (kemisk status) i en grundvattenförekomst får inte försämras. Inte heller får en ytterligare försämring ske om grundvattenförekomsten redan har otillfredsställande status enligt den så kallade Bielefelddomen från EU-domstolen [6].
För de grundvattenförekomster som har ökande halter av ett ämne och som riskerar otillfredsställande status ska också ett vända trend-värde fastställas, vid vilken åtgärder ska påbörjas i syfte att hindra att tröskelvärdet överskrids. Vända trend-värde ska utgöra 75 procent av tröskelvärdet om inte ett annat värde kan motiveras.
Riskbedömningen innebär att man gör en sammanvägd bedömning av om grundvattenförekomsten riskerar att inte bibehålla eller uppnå god status. Antingen är grundvattenförekomsten i risk eller så är den inte i risk. Riskbedömning utförs både för kemisk status och kvantitativ status och för alla grundvattenförekomster. Syftet med riskbedömningen är att peka ut de grundvattenförekomster som är i behov av åtgärder för att bibehålla och uppnå god status. Riskbedömningen görs i varje förvaltningscykel och resultatet rapporteras till EU-kommissionen. Som underlag för riskbedömningen används information från inledande kartläggning, fördjupad kartläggning, tröskelvärden, trendanalyser och statusklassning (det vill säga nuläget i grundvattenförekomsten). För grundvattenförekomster med få eller obetydliga mänskliga verksamheter kan informationen i den inledande kartläggningen vara tillräcklig för att göra riskbedömningen, medan grundvattenförekomster med mer komplexa förhållanden kräver en mer omfattande fördjupad kartläggning. Riskbedömningen kan verifieras med data från övervakningen, vars analyssammansättning ska inkludera de kemiska substanser som identifierats utgöra en risk.
Tillståndet i grundvattnet beskrivs för varje provtagningsplats utifrån analysresultaten för kemiska och fysikaliska parametrar. Tillståndet är relaterat till vilka effekter olika ämnen har på människors hälsa, tekniska installationer eller på de ekosystem som grundvattnets kvalitet eller kvantitet kan påverka.
Påverkan innebär att mänsklig verksamhet medför en avvikelse från de koncentrationer som kan förekomma naturligt i grundvatten. Kvantitativ påverkan kan innebära att för stora uttag görs i förhållande till nybildningen av grundvatten.
Tröskelvärde för grundvatten definierar god kemisk status och ska fastställas av vattenmyndigheterna enligt SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU-FS 2023:1). Tröskelvärde för grundvatten ska sättas till en koncentrationsnivå under den koncentrationsnivå då påverkan är så stor att tillståndet i grundvattnet medför risk för skada på människors hälsa, eller att grundvattnet i betydande omfattning påverkar ytvattnets ekosystem eller grundvattenberoende terrestra ekosystem. Hänsyn ska tas till de naturliga bakgrundsvärdena. I delar av Sverige är halterna av vissa ämnen förhöjda av naturliga orsaker. För grundvattenförekomster inom sådana områden får tröskelvärdet sättas på en högre nivå. Orsakerna till uppmätta höga halter bör dock först fastställas. Vattenmyndigheternas föreskrivna miljökvalitetsnormer framgår av länsstyrelsernas föreskrifter (det vill säga de fem länsstyrelser som utsetts till vattenmyndigheter).
Den kemiska statusen är god om inte något tröskelvärde överskrids vid någon provtagningsplats i grundvattenförekomsten. Men den kan också vara god även om ett eller flera tröskelvärden överskrids i en eller flera provtagningspunkter, om överskridandet inte medför att det finns risk för försämrad kvalitet på vatten som tas ut som dricksvatten, eller att det inte innebär betydande skadlig påverkan på anslutande ytvattens ekosystem eller grundvattenberoende terrestra ekosystem. För att kunna visa detta behövs en representativ övervakning och en god konceptuell förståelse för grundvattnets uppträdande i grundvattenmagasinet och utbytet med ytvattendragen i vattensystemet.
Om den kemiska statusen är otillfredsställande tillåts ingen ytterligare försämring, det vill säga ökande trender av ett förorenande ämne. Ingen saltvatteninträngning som beror av mänsklig påverkan får ske.
Miljökvalitetsnormen God kemisk grundvattenstatus fastställs av vattenmyndigheterna genom föreskrifter i enlighet med miljöbalken 5 kap. § 2. Av föreskrifterna ska framgå vilken status som ska uppnås vid vilken tidpunkt. Miljökvalitetsnormerna är rättsligt bindande, och myndigheter och kommuner ska säkerställa att de uppfylls när de prövar tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, samt utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter.
Om det behövs för att uppfylla en miljökvalitetsnorm för en grundvattenförekomst ska vattenmyndigheterna upprätta ett förslag till åtgärdsprogram som fastställs efter samråd.
Kopplingen mellan prövnings- och tillståndsprocesser och miljökvalitetsnormer framgår av 5 kap. 4 § miljöbalken, som ställer krav på att verksamheter inte får försämra vattenmiljön eller äventyra att vattnet uppnår fastställda miljökvalitetsnormer. Om en verksamhet riskerar att påverka uppnåendet av god status ska tillstånd inte ges, alternativt vara styrt av villkor.
MB 5 kap. 4 § En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.
Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr. Lag (2018:1407).
Senast ändrad 2024-02-19