Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
För att ge en fullständig beskrivning av grundvattnets kvalitet skulle ett mycket stort antal parametrar behöva ingå i en undersökning. Detta är inte möjligt av praktiska och ekonomiska skäl. För att få en allsidig bild av tillståndet i grundvattnet bör så många parametrar som möjligt ingå i bedömningen. I SGU:s föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2014:1) finns angivet vilka parametrar som är obligatoriska och vilka som bör ingå vid övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning inom vattenförvaltningsarbetet. Även i Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning finns en lista med rekommenderade parametrar att analysera för bedömning av dricksvatten [17]. I de fall det finns misstanke om att vattnet förorenats bör relevanta parametrar ingå i undersökningen.
De parametrar vars tillstånd kan bedömas med hjälp av Bedömningsgrunder för grundvatten framgår av tabellerna med tillståndsklasser. Klassindelningen omfattar de oorganiska ämnen och parametrar som ofta ingår vid "normalanalyser" av brunnsvatten, samt flera olika typer av organiska föroreningar som kan förekomma i grundvatten. Alla parametrar som tagits med i handledningen är inte relevanta ur samtliga aspekter, exempelvis vattnets användbarhet som dricksvatten ur ett hälsoperspektiv, eller effekter på olika typer av ekosystem.
Analysdata som använts i handledningen för att beskriva tillståndet i svenska grundvatten kommer från den nationella och regionala miljöövervakningen, från SGU:s vattentäktsarkiv och från enskilda brunnar. Tillståndsklasserna i Bedömningsgrunder för grundvatten kan komma att kompletteras och justeras när mer information finns tillgänglig.
I tabellerna med tillståndsklasser presenteras en klassindelning för parametrarna i handledningen. Denna utgår från:
Skalan för bedömning av vattnets tillstånd är för flertalet parametrar indelad i fem klasser: (1) – Mycket låg halt till (5) – Mycket hög halt (eller motsvarande). Mätvärden som sammanfaller med en klassgräns placeras i den högre klassen.
En målsättning i Bedömningsgrunder för grundvatten har varit att redovisa klassgränser som innebär effektförändringar. De valda klassgränserna för de högsta klasserna utgår för de flesta parametrar från risken för hälsoeffekter, eller från tekniska och estetiska aspekter när vattnet används som dricksvatten. Övriga klassgränser har valts för att ge en så stor upplösning som möjligt vid de mest frekvent uppmätta halterna. För några ämnen har halter som innebär effekter på biota i känsliga ytvatten använts som klassgränser. Ofta kan ekologiska system påverkas vid avsevärt lägre halter än gränsvärdet för dricksvatten. Halterna i grundvatten är för flertalet parametrar också ofta mycket högre än i anslutande ytvattensystem, beroende på att utspädning och andra processer sänker halterna i ytvattnet. För vissa parametrar, särskilt de organiska föroreningarna, har den lägsta tillståndsklassen kopplats till vanliga kvantifieringsgränser för relativt känsliga analysmetoder. Detta för att även ta hänsyn till möjligheten att få säkra analysresultat med tillgängliga metoder.
Tillståndsklasserna i Bedömningsgrunderna för grundvatten har ingen rättslig status i sig, men kan användas för att tolka och värdera insamlade data om grundvatten. De kan användas som verktyg för att inom landet kunna göra enhetliga klassningar av grundvattnets tillstånd avseende olika parametrar, oavsett syftet med bedömningen.
Tillståndsklasserna presenteras under respektive avsnitt för enskilda ämnen, parametrar och ämnesgrupper. Tillståndsklasserna finns också sammanställda i avsnitten Grundvattnets kvalitet – oorganiska ämnen och Grundvattnets kvalitet – organiska ämnesgrupper.
Senast ändrad 2024-02-19