Indelning i typer av provtagningsplatser

I de första Bedömningsgrunder för grundvatten användes en geologisk indelning i olika typer av grundvattenmiljöer (kristallin berggrund, sedimentär berggrund, isälvsavlagring med flera) [1]. Dessa grundvattenmiljöer används inte längre direkt som indelningsgrund i denna handledning, även om de ger en bra förståelse för hur grundvattnet bildas i olika terränglägen och under olika geologiska förhållanden samt vad detta har för betydelse för grundvattenkvaliteten [2].

Sex typer av provtagningsplatser

I Bedömningsgrunder för grundvatten används av praktiska skäl en förenklad indelning. Syftet med indelningen efter provtagningsplatser är att dessa vanligen utnyttjar olika typer av akviferer, men också att vattenkvaliteten i en typ av provtagningsplats kan skilja sig från andra typer av provtagningsplatser i samma akvifer genom till exempel att djup, uttagsmängd och påverkan från konstruktionsmaterial är olika. Det är också vanligtvis lätt att hänföra en analys från till exempel en inventering till någon av dessa kategorier.

De sex olika typerna av provtagningsplatser som identifierats är:

1. Större vattentäkter grävda eller borrade i jordlager.
2. Mindre vattentäkter (enskilda brunnar) grävda eller borrade i jordlager.
3. Källor (vanligen med vatten från jordlager).
4. Grundvattenrör (vanligen borrade i jordlager).
5. Större vattentäkter borrade i berg.
6. Mindre vattentäkter (enskilda brunnar) borrade i berg.

Med större vattentäkter avses vattentäkter som levererar mer än 10 m³ per dygn eller försörjer fler än 50 personer. Dessa vattentäkter omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12), och har ofta ett vattenskyddsområde. Till denna grupp förs även övriga vattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter, till exempel reservvattentäkter. Med mindre vattentäkter avses i huvudsak privata dricksvattenbrunnar. Dessa kan vara sämre lokaliserade i förhållande till föroreningskällor och även ha ett sämre tekniskt utförande och skydd jämfört med de större vattentäkterna.

Indelningen i sex typer av provtagningsplatser är inte heltäckande. Det är exempelvis svårt att placera in provtagning i bevattningsbrunnar eller vatten som pumpas från gruvor. Dessa kombinerar stora vattenuttag med stor risk för påverkan på vattenkvaliteten. Det får bedömas från fall till fall vilken typ av provtagningsplats som kan vara lämpligt att jämföra resultat med eller om en ny typ av provtagningsplats behöver definieras. Många större grundvattentäkter är beroende av konstgjord grundvattenbildning genom antingen inducerad infiltration eller bassänginfiltration för att täcka vattenbehovet [18]. Ingen egen typ av provtagningsplats har definierats för dessa vattentäkter, på grund av begränsat underlag. Analysresultat från vattentäkter med bassänginfiltration har inte heller tagits med i den referensdatabas som används i handledningen. Det kan i vissa sammanhang vara viktigt att väga in påverkan från infiltrerat ytvatten vid bedömning av grundvattnets kvantitativa eller kvalitativa tillstånd.