Riskbedömningen behöver beakta den pågående klimatförändringens påverkan på grundvattnet.
I riskbedömningen för grundvattenförekomster inkluderas riskbedömning kopplad till den pågående klimatförändringen. Klimatförändringarna ger upphov till påverkan på global och nationell skala, såväl som lokala effekter för enskilda grundvattenförekomster. Riskbedömningen för effekter av klimatförändringar på grundvatten ska därmed utföras på den nivå som är lämplig för ett kostnadseffektivt åtgärdsarbete. Klimatförändringen är en process med långt tidsperspektiv, som kan vara svår att harmonisera med vattenförvaltningens sexåriga cykler.
Nederbörd, temperatur, evapotranspiration, snö- och isförhållanden med mera, samt markanvändning som påverkar förutsättningarna för grundvattenbildning kan variera kortsiktigt inom enskilda år eller mellan olika år, men också förändras långsiktigt på grund av klimatförändringar. I syfte att kunna genomföra en riskbedömning avseende pågående klimatförändringar behövs därför data och metoder för att särskilja ”naturliga” variationer i vädret och trender orsakade av klimatförändringar. Arbetet underlättas om det finns långa tidsserier med resultat från övervakning av både vattenkvalitet och vattenkvantitet.
Vid bedömning av förväntade effekter av förändrat klimat på storskalig nivå, som nationellt, inom ett distrikt eller ett avrinningsområde, är det lämpligt att göra en mer översiktlig riskbedömning utifrån både nuvarande och framtida förändringar. Underlag så som uppmätt eller modellerad information om områdets grundvattentillgång, nederbörd, torka och temperatur tillsammans med beräknade framtida behov av vatten och vattenanvändning inom området kan användas. Syftet är att utveckla övergripande åtgärder som kan minska eller förhindra miljökonsekvenser, eller stärka resiliensen mot negativa effekter av klimatförändringar. Riskbedömningen bör göras i lämplig skala så som nationellt, för ett vattendistrikt, ett avrinningsområde eller en del av ett avrinningsområde. Varje grundvattenförekomst behöver då inte riskbedömas enskilt. Exempel på åtgärder är regelförändringar, nationella eller regionala prioriteringar av vattenfördelningen samt planeringsunderlag eller strategier för effektivare vattenanvändning.
SMHI har underlag som visar att ett område med stor sannolikhet kommer att få minskad nederbörd under sommaren. SGU har underlag (Grundvatten i framtida klimat – effekter för vattenförsörjningen) som visar att det inom området finns stor risk för perioder med längre grundvattentorka framöver. Det finns redan i dag indikationer på att områdets vattenbehov i perioder överstiger mängden vatten som finns tillgänglig för vattenuttag, så som frekvent förekommande kommunala bevattningsförbud eller rapporter om låga grundvattennivåer i brunnar. Problemet är större inom vissa delar/vattenförekomster i området, men långsiktiga utmaningar kopplat till grundvattentorka kan förväntas omfatta hela det aktuella området. Det finns behov av åtgärder som kan minska risken för vattenbrist på sikt, men åtgärdsbehovet är inte akut. De åtgärder som behöver vidtas kan till exempel vara översyn av områdets befintliga vattenuttag, prioriteringar av fördelningen av vattenresurserna, kartering av nya vattenresurser eller mellankommunala samarbeten för dricksvattenförsörjning. Då åtgärderna är på övergripande nivå är det också lämpligt att riskbedömningen i förvaltningsplanen redovisas på övergripande nivå, och inte medför att samtliga grundvattenförekomster i området bedöms vara ”i risk”.
När det förväntas uppstå platsspecifika effekter av klimatförändringar, det vill säga betydande miljökonsekvenser för en specifik grundvattenförekomst, ska vattenmyndigheten riskbedöma den enskilda grundvattenförekomsten.
Grundvattenförekomster kan vara olika känsliga för klimatförändringar, vissa grundvattenförekomster med låg lagringskapacitet och snabb infiltration kan vara sårbara för kortvariga och intensiva torrperioder, medan andra mer långsamreagerande grundvattenförekomster med lång infiltrationstid kan vara mer sårbara för fleråriga eller långvariga torrperioder. Det kan därför krävas omfattande kartläggningsarbete och övervakning i syfte att få tillräcklig mängd information till grundvattenförekomstspecifika riskbedömningar avseende klimatförändringar. För att kompensera för brist på långa tidsserier av övervakning kan riskbedömningen inkludera information om redan identifierade miljökonsekvenser som uppstått till följd av nuvarande vattenuttag, som också kan jämföras med framtida beräknade vattenbehov. Vid riskbedömning av enskilda vattenförekomster är det viktigt att inkludera och beakta även miljökonsekvenser på eventuella anslutna ytvatten och grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Syftet med grundvattenförekomstspecifika riskbedömningar är att identifiera de grundvattenförekomster som behöver särskilda platsspecifika åtgärder inom den närmaste 10-årsperioden. En enskild riskbedömning ska utföras utifrån perspektivet när det är mest kostnadseffektivt att vidta åtgärder. Om klimatförändringarna till exempel förväntas leda till en minskad tillgång på grundvatten, och uttag i befintlig omfattning därmed kommer leda till saltvatteninträngning i en grundvattenförekomst under de närmaste tio åren, ska förekomsten anges vara i risk för otillfredsställande status nu. Om saltvatteninträngningen förväntas uppkomma längre fram i tiden än tio år, ska vattenmyndigheten bedöma om det är mer kostnadseffektivt att vidta åtgärden nu jämfört med att vänta med åtgärden. Om det är mer kostnadseffektivt att vidta åtgärden nu ska grundvattenförekomsten anges vara i risk för otillfredsställande status, så att åtgärder vidtas. Om saltvatteninträngningen lika gärna kan förhindras genom åtgärder som vidtas om mer än tio år, ska grundvattenförekomsten inte anges vara i risk.
Grundvattenförekomsten är lokaliserad inom ett område som riskerar att få minskad grundvattenbildning och/eller förlängd grundvattentorka i framtiden, enligt modellerade underlag på nationell skala. Detta medför risk för minskad vattentillgång under delar av året, eller på årsbasis. Grundvattenförekomsten har betydande mänsklig påverkan i form av flera eller stora vattenuttag, och en stor andel av den nuvarande vattentillgången används. Redan i nuläget observeras ökande problem för allmän och enskild vattenförsörjning (så som kommunala bevattningsförbud och ökad problematik med sinande brunnar när nivåerna är som lägst under året), skada på grundvattenberoende ekosystem i skyddade naturområden eller indikationer på saltvatteninträngning. Åtgärder för att skydda vattenförekomsten från försämrad status behöver vidtas snarast. Exempel på åtgärder är begränsning av grundvattenuttag genom omprövning av befintliga tillstånd till vattenuttag, sanktioner mot olagliga vattenuttag, installation av vattenbesparande VA-system eller översyn av möjligheter till infiltration för att förstärka grundvattenbildningen. I syfte att förhindra en statussänkning eller för att förbättra statusen bedöms grundvattenförekomsten vara ”i risk”. De betydande påverkanskällorna som orsakar risken anges tillsammans med lämpliga åtgärder.
Grundvattenförekomstens geologiska förutsättningar kommer påverka hur snabbt förekomsten återhämtar sig om till exempel ett vattenuttag upphör. Det är också viktigt att för varje grundvattenförekomst ange den eller de betydande påverkanskällorna som orsakar risken, samt vilka åtgärder som ska vidtas.
Om en grundvattenförekomst redan är tydligt utsatt för stark påverkan till följd av klimatförändringen, till den grad att kriterierna för god kvantitativ eller kemisk status inte uppnås, kan det även bli aktuellt att klassificera förekomsten till otillfredsställande status.
Senast ändrad 2026-01-08