I en fördjupad kartläggning ska information som behövs för andra moment i förvaltningscykeln samlas in. Informationen hämtas från många olika källor. Arbetssättet ska vara iterativt med det moment där informationen ska användas.
§
3 kap 2 § 2 § Vid riskbedömning enligt 1 § ska den inledande kartläggningen i 2 kap. vid behov utökas med information från fördjupad kartläggning enligt bilaga 2, trendanalyser enligt 10 § och resultat från övervakning enligt SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2024:2) om övervakning av grundvatten. Den fördjupade kartläggningen ska syfta till en säkrare riskbedömning och ska användas som underlag för framtagande av tröskelvärden och vända trend-värden och vid klassificering av status. Fördjupad kartläggning ska också användas som underlag vid ekonomisk analys av vattenanvändningen enligt 5 kap.
Att genomföra en fördjupad kartläggning innebär att ta fram information som behövs för andra moment i förvaltningscykeln, så som:
riskbedömning
miljökonsekvenser
fastställande av tröskelvärden
fastställande av vända trend-värden
statusklassificering
ekonomisk analys
fastställande av miljökvalitetsnormer
åtgärdsutredning.
En fördjupad kartläggning styrs alltid av behoven av information från det moment i förvaltningscykeln som informationen ska användas till. Många av momenten som behöver information från den fördjupade kartläggningen ingår i den iterativa processen med riskbedömning, statusklassificering, trendanalys och framtagande av tröskelvärden.
Figuren visar en översiktlig bild av momentet fördjupad kartläggning inom vattenförvaltning av grundvattenförekomster. Syftet med en fördjupad kartläggning är att samla in information som behövs för andra moment i förvaltningscykeln från många olika källor. Kartläggningen kan också inkludera viss bearbetning av den insamlade informationen. Arbetssättet ska vara iterativt med det moment där informationen ska användas.
Figuren visar en översiktlig bild av momentet fördjupad kartläggning inom vattenförvaltning av grundvattenförekomster. Syftet med en fördjupad kartläggning är att samla in information som behövs för andra moment i förvaltningscykeln från många olika källor. Kartläggningen kan också inkludera viss bearbetning av den insamlade informationen. Arbetssättet ska vara iterativt med det moment där informationen ska användas.
Informationsbehov för fördjupad kartläggning
Kartläggningen kan baseras på övervakningsresultat, geologiska och hydrogeologiska karteringar, inventering och undersökningar av skyddade områden, modelleringar, tillsyn, forskningsresultat, undersökningar inför efterbehandling av förorenade områden, administrativa data med mera. Exakt vilken information som behöver tas fram genom fördjupad kartläggning bestäms av behovet från det moment i förvaltningscykeln där informationen ska användas. Bilaga 2 i föreskrifterna innehåller en lista med exempel på information som kan behövas.
§
Bilaga 2 Fördjupad kartläggning
Exempel på information om grundvattenförekomsten, eller gruppen av grundvattenförekomster, som kan behöva tas fram inom den fördjupade kartlägg-ningen. Informationen ska tas fram genom ett succesivt tillvägagångssätt så att omfattning och inriktning ger en rimlig säkerhet och ambitionsnivå för resultatet.
Egenskaper
Genomsläpplighet i markytan och i jordlagerföljden på djupet.
Djup till grundvattnet.
Omättade zonens mäktighet.
Mättade zonens mäktighet.
Grundvattnets strömningsriktning.
Snabb- eller långsamreagerande grundvattenförekomst.
Uttagsmöjlighet eller kapacitet.
Läge i förhållande till högsta kustlinjen.
Artesiska förhållanden.
Grundvattenanslutna ytvattenförekomster
Platser med vattenutbyte mellan grundvattenförekomsten och grundvattenanslutna ytvattenförekomster.
Storleken och riktningen på vattenutbytet mellan grundvattenförekomsten och grundvattenanslutna ytvattenförekomster.
Miljökonsekvenser på ytvattenförekomster orsakade av det utströmmande grundvattnets kemiska sammansättning eller kvantitet.
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Grundvattenberoende terrestra naturtyper i Natura 2000-områden och andra skyddsvärda områden i grundvattenförekomstens närhet.
Grundvattenförekomstens vattenutbyte med skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem.
Skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystems artsammansättning och funktion orsakade av betydande påverkanskällor på grundvattnets kemiska sammansättning eller kvantitet.
Grundvattennivåer och vattenomsättning
Uttagsmöjlighet
Naturlig långsiktig grundvattenbildning och miljökonsekvenser på grundvattenbildningen genom exempelvis avledning av regnvatten, avrinning genom marktätning, dränering eller uppdämning.
Bedömning av tillgänglig grundvattenresurs.
Beräkning av vattenbalans.
Förväntade effekter till följd av klimatförändring.
Områden med inträngning av saltvatten eller annan förorening.
Grundvattenbortledning
Nuvarande och framtida dricksvattenuttag, framför allt de med uttagskapacitet över 10 m3 /dygn i genomsnitt eller som försörjer fler än 50 personer.
Grundvattenbortledning för andra syften än dricksvattenförsörjning.
Konstgjord och naturlig infiltration samt återinfiltration.
Mäktighet för jord eller berglager vid bortledningspunkten.
Brunnsdjup och det djup från vilket bortledningen sker.
Grundvattnets kemiska sammansättning
Bakgrundsvärde.
Analysresultat från undersökningar av grundvattnet.
Lokalisering av den mänskliga verksamheten.
Belastning och spridning av föroreningar i grundvattnet.
Variationer över tid och trender av förorenande ämnen och indikatorer.
Kemiska indikatorer på överuttag och inträngning av saltvatten eller annan förorening.
Arbetet med att ta fram underlag via fördjupad kartläggning bör ske stegvis för att optimera tid och resurser. Samtidigt rekommenderar SGU att vattenmyndigheten också samlar på sig information om grundvattenförekomsterna kontinuerligt under hela förvaltningscykeln. Det kan till exempel framkomma relevant information vid tillsyn eller tillståndsprövningar som berör grundvattenförekomsten. Den fördjupade kartläggningen underlättas om sådant material finns samlat.
Fördjupad kartläggning, exempel på informationskällor
Underlaget som togs fram under föregående förvaltningscykel.
Underlag från statusklassning och riskbedömning av ytvattenförekomster i närheten av grundvattenförekomsten.
SGU:s kartläggningsinformation om grundvattenmagasin, jordarter, bergarter, genomsläpplighet och magasinsbeskrivningar.
SGU:s kartunderlag och data angående klimatförändringens effekter på grundvatten.
SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten
Resultat från miljöövervakning av kemi och nivåer, inkluderat verksamheters recipientövervakning.
Tillsyn av vattenverksamheter och andra verksamheter.
Vattenkvalitet i enskilda dricksvattenbrunnar.
Undersökningar från förorenade områden inför efterbehandling.
Undersökningar och modellering som tas fram i samband med tillståndsprövningar av verksamheter.
Register över kemikalieanvändning, till exempel användning av växtskyddsmedel inom jordbruket.
Verksamhetsutövares egenkontroll.
Miljöboken och Älvan för vattenuttag.
Markanvändning inom grundvattenförekomsten och dess tillrinningsområde.
VA-huvudmannen, som ofta har kunskap om tillrinningsområde för uttagspunkt för dricksvatten och eventuella faroanalyser gjorda inom ramen för dricksvattenförsörjningen.
Kommunala och regionala sammanställningar, så som översiktsplaner, detaljplaner, vattenförsörjningsplaner, vattenplaner med mera.
Underlag från framtagande av vattenskyddsområden.
Bevarandeplaner för Natura 2000-områden.
Information om vattenbrist och bevattningsförbud.
Jordbruksverkets register över stora djurgårdar och grödor som odlas.
