Resultatet av den inledande kartläggningen ska beskriva grundvattenförekomsten, användningen av grundvattnet och de mänskliga verksamheter som ligger i tillrinningsområdet. Kartläggningen ska ge förståelse för hur grundvattnet och eventuella föroreningar inom förekomsten rör sig i marken, och hur det påverkar miljön och möjligheten att använda vattnet.
I den inledande kartläggningen ska vattenmyndigheterna ta fram grundläggande information om grundvattenförekomsten. Arbetet med att samla in information om grundvattenförekomster ska ske kontinuerligt under hela vattenförvaltningscykeln, medan själva sammanställningen sker vid ett tillfälle varje cykel.
Exempel på information som behöver ingå i den inledande kartläggningen är
Informationen ska användas för att beskriva förekomsten. Den utgör ett första underlag för att bedöma om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status, samt som underlag till bedömning av risker för dricksvattenproduktion. Den inledande kartläggningen ska utföras för alla grundvattenförekomster och flera av de uppgifter som tas fram ingår i rapporteringskraven till EU-kommissionen.
Den så kallade ”gröna högen” innehåller de grundvattenförekomster som efter en inledande kartläggning inte är föremål för ytterligare arbete i förvaltningscykeln. Eftersom Vattendirektivet enbart omfattar den påverkan på grundvattnet som kommer från mänsklig verksamhet, kan en grundvattenförekomst som inte är utsatt för någon mänsklig verksamhet direkt få alla följande klassningar:
Med tanke på att Sverige har ett stort antal grundvattenförekomster är det viktigt att rikta insatserna till de förekomster där de gör som störst nytta. Grundvattenförekomster utan mänsklig verksamhet ska därför inte prioriteras, utan resurserna ska läggas på att utreda och åtgärda de förekomster där mänsklig verksamhet riskerar att leda till att god kemisk och kvantitativ status inte kan uppnås eller bibehållas.
Förekomster som innehåller ett eller flera tillrinningsområden för uttagspunkt för dricksvatten kan sorteras till ”gröna högen”, men behöver särskilt utredas för eventuella mikrobiella påverkanskällor och naturliga bakgrundsvärden.
För att förstå och beskriva en grundvattenförekomst som ett system behövs en konceptuell modell, alltså en förenklad beskrivning av det verkliga hydrologiska systemet. De uppgifter som tas fram i den inledande kartläggningen av en förekomst är i allmänhet tillräckliga för att göra en grundläggande konceptuell modell.
Förståelsen för hur en grundvattenförekomst fungerar hydrogeologiskt, det vill säga hur grundvattnets omsättning och flödesvägar ser ut, behövs för att göra säkrare bedömningar av risk och status. Denna förståelse är även nödvändig för att kunna identifiera de lämpligaste åtgärderna för att uppnå och bibehålla god grundvattenstatus.
En konceptuell modell är dynamisk och utvecklas med tiden, allt eftersom ny kunskap om grundvattenförekomsten inhämtas och modellen testas i praktiken. Det är viktigt att använda och förbättra modellen för att öka förståelsen för systemet och utveckla en säkrare styrning av åtgärder.
Senast ändrad 2025-09-18
