Här beskriver vi vilken information som SGU anser att en ansökan om tillstånd för naturgrustäkt behöver innehålla.
Checklistan är tänkt som ett stöd för dig som ska göra en ansökan, men den kan också användas i tillsynsmyndigheternas arbete. I SGU:s användarstöd för olika geologiska frågor hittar du också mer hjälp.
Checklistan är tänkt att vara en hjälp i tillståndsprocesser både för dig som är verksamhetsutövare och för dig som tjänsteman och arbetar med tillstånd och tillsyn.
Checklistan beskriver den information som SGU generellt anser att ansökningar om tillstånd för en naturgrustäkt behöver innehålla. Den omfattar endast SGU:s ansvarsområden inom geologi och hydrogeologi, där samtliga frågeställningar som finns i listan bör bedömas och vid behov utvecklas i ansökan. Listan inkluderar inte alla delar som ska ingå i en ansökan. En ansökan behöver även innehålla information om andra miljörelaterade frågor, som till exempel buller, vibrationer, arbetstider och trafik. Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning ”Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till”.
För en ny eller ändrad grustäkt krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, där länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. I de fall grustäktverksamheten medför en grundvattenbortledning är bortledningen en vattenverksamhet som omfattas av 11 kap. miljöbalken. Tillståndet till vattenverksamheten ska då sökas gemensamt med tillståndet till täkten hos mark- och miljödomstolen. Att söka efter och bryta naturgrus kräver även tillåtlighet av markägaren. Vid ansökan om tillstånd för grundvattenbortledning eller om grustäktverksamheten påverkar en grundvattenförekomst, kan du ta hjälp av SGU:s checklistor för dessa verksamheter.
Checklistan består av två delar. I den övre delen kan du bocka av vilken information som har tagits fram respektive förts in i ansökan. I den undre delen hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan. Du kan enkelt klicka dig fram mellan checklistan och förklaringarna.
Så går en tillståndsprövning enligt miljöbalken till (Naturvårdsverket)
Checklista inför ansökan om grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning
Checklista för verksamheter som påverkar en grundvattenförekomst
En ansökan om tillstånd till en grustäkt behöver enligt SGU innehålla information om följande:
| Frågeställning | ||
|---|---|---|
|
Tillåtlighet för grustäkt |
||
|
Täktens lokalisering |
||
|
Omfattning av verksamheten |
||
|
Materialsammansättning och kvalitet |
||
|
Användningsområden och omställning |
||
|
Behov av materialet |
||
| Geologiska natur- och kulturvärden | ||
|
Täktens inverkan på grundvatten och vattenförsörjning |
||
|
Grundvattenförhållanden |
||
|
Täktbottnens läge |
||
|
Påverkan på allmän vattenförsörjning |
||
|
Påverkan på enskild vattenförsörjning |
||
|
Geoenergianläggningar |
||
|
Grundvattenberoende ekosystem |
||
|
Skydd av vattenkvalitet |
||
|
Sättningsrisker |
||
| Avvikande fyndigheter | ||
|
Kontrollprogram |
||
|
Införsel och hantering av externa massor och material |
||
|
Efterbehandling |
||
|
Påverkan på miljömålen |
I denna del hittar du förklaringar av de olika frågeställningarna i listan.
Bestämmelser i 9 kap. 6 f § miljöbalken avser att skydda naturgrusavlagringar. Naturgrus är en sammanhållen term som innefattar både grus och sand som finns bevarade främst i isälvsavlagringar. En naturgrustäkt får inte komma till stånd om:
Ansökan behöver inkludera hur bestämmelser om tillåtligheten beaktas.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av området för den tänkta täktverksamheten samt området i anslutning till detta.
Från ett geologiskt och hydrogeologiskt perspektiv behövs följande specifika information:
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla uppgifter om mängden sand och grus som ska utvinnas, både det planerade uttaget per år och den totala mängd som planeras att brytas under hela den sökta verksamhetstiden. Start- och sluttid av verksamheten bör specificeras.
Ansökan behöver innehålla en uppskattning av materialsammansättningen i det ansökta täktområdet, samt vilka kornstorlekar som ska brytas. Eftersom sandfraktionen oftast är den kornstorlek som är svårast att ersätta med alternativa material, anser SGU att en lokalisering av en naturgrustäkt lämpligen sker i avlagringar där sand är den dominerande kornstorleken.
Kriterier, materialsammansättning (lokalisering naturgrustäkt) |
|||
|---|---|---|---|
|
Andel sand |
0 – 50 % |
50 – 70 % |
70 – 100 % |
|
Lokalisering |
Olämplig |
Acceptabel |
Lämplig |
De tänkta användningsområdena för naturgruset behöver redovisas i ansökan. Beskrivningar av behov av grusmaterial kan finnas i lokala och regionala materialförsörjningsplaner. Enligt 9 kap. 6 f § miljöbalken och miljömålet Grundvatten av god kvalitet ska naturgrus inte användas där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial. Ansökan behöver redovisa vilka alternativ till naturgrus som verksamhetsutövaren ser som möjliga mot bakgrund av detta, och vilken omställning till ersättningsmaterial som kan göras.
SGU-rapporten Ersättningsmaterial för naturgrus innehåller anvisningar om användningsområden där naturgruset kan ersättas med andra material. Ytterligare information om ersättningsmaterial finns publicerat på SGU:s webbplats under Hållbar materialförsörjning.
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av hur verksamheten planerar för en omställning till krossat berg och redovisa eventuella resultat av undersökningar av berggrunden som har gjorts, samt om specifika analyser har genomförts inför en sådan omställning. Förutsättningarna för att ersätta naturgrus med lokalt krossat berg bör beskrivas, åtminstone för de grövre fraktionerna av naturgrus. På SGU:s webbplats finns information i form av en kartvisare om berggrundens lämplighet för ballast.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av det objektiva behovet av materialet. Den bör redogöra för nuläget, beskriva hur behovet har sett ut historiskt (de senaste åren) och ange det förväntade behovet under den kommande verksamhetstiden. Om en regional eller lokal materialförsörjningsplan finns tillgänglig, där behovet av naturgrus redovisas, ska den ansökta täkten beskrivas i relation till planen. En bedömning av det objektiva behovet av materialet bör även göras utifrån naturgrusets kornstorlekssammansättning och möjligheter att använda ersättningsmaterial (enligt ovan).
Geologiska naturvärden inbegriper de värden som berättar något om den geologiska historien eller visar geologiska företeelser och processer. En ansökan behöver inkludera en naturvärdesinventering som även omfattar geologiska/geovetenskapliga natur- och kulturvärden. Information om geologiska natur- och kulturvärden kan finnas bland annat i länsstyrelsens och kommunens naturvärdesinventeringar samt från länsstyrelsens beskrivningar av riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Det bör dock framhållas att många inventeringar och utpekanden skulle tjäna på en uppdatering eftersom den geologiska vetenskapen i stort och även kunskapen om Sveriges regionalgeologiska karaktär har utvecklats avsevärt sedan flera av dem gjordes.
I SGU:s kartvisare Ballast klassificeras grusavlagringar utifrån både naturvärde och geovetenskapligt värde. Klassificeringen baseras på inventeringar som genomfördes under 1980- och 1990-talen av olika aktörer på uppdrag av Naturvårdsverket. Rapporterna innehåller ofta detaljerade beskrivningar av avlagringarnas terrängformer, uppbyggnad och materialvariation samt motiven för naturvärdesklassning och geovetenskaplig bedömning. Inventeringarna användes främst för att bedöma förutsättningarna för ballastproduktion i täktärenden. Klassificeringen gjordes utifrån dåtidens synsätt och avlagringarnas status, men dokumentationen kan idag utgöra ett underlag för nya bedömningar av naturvärden. En ny geovetenskaplig bedömning bör dock göras ur ett bredare och mer modernt geologiskt perspektiv. Med hjälp av LiDAR-teknik finns nu avsevärt förbättrade möjligheter att analysera och tolka geologiska terrängformer, mönster och sammanhang, vilket ger en djupare förståelse av geologisk utveckling.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla information om grundvattenförhållandena i täktområdet och dess närhet. Information som anger grundvattenförhållanden är:
SGU ser gärna att resultat från minst ett år kan presenteras i ansökan och det är där för bra om grundvattennivåmätningar inleds så tidigt som möjligt inför den planerade verksamhet. För att få kontinuerliga mätningar och spara tid kan automatiska nivå-loggrar användas. Information om grundvattenmagasin finns i SGU:s kartvisare Grundvattenmagasin. Vissa magasin finns utöver kartvisaren också beskrivna i mer detaljerade rapporter. Underlag från regional och nationell nivåövervakning kan vara värdefullt som referens. Dessa finns presenterade på SGU:s webbplats.
Ansökan behöver också beskriva grundvattnets hydrauliska egenskaper och uttagsmöjligheterna i området runt den planerade täktverksamheten. Det är lämpligt att redovisa resultat från egna eller närbelägna undersökningar. Information från SGU:s kartmaterial om grundvattentillgången i området kan endast användas som översiktligt underlag.
För mer information om grundvattenbortledning, se Checklista för tillstånd till grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning. Om verksamheten är lokaliserad i eller i närheten av en grundvattenförekomst aktualiseras regler avseende vattenförekomster, se vidare under Checklista för verksamheter som påverkar en grundvattenförekomst.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en redogörelse för grundvattenytans läge i förhållande till planerad täktbotten. Bottnens läge bör relateras till både den lägsta och den högsta förmodade grundvattennivån i området. Då täktbotten succesivt fördjupas behöver miljöeffekter för den kontinuerliga avsänkningen beskrivas. Lokala mätningar av grundvattennivån inför ansökan kan jämföras med nivåserier från närliggande övervakningsstationer i SGU:s grundvattennät för att få en uppskattning av variationsintervallet i områdets grundvattennivåer.
SGU förespråkar generellt att brytning inte ska ske närmare än tre meter över högsta förutsägbara grundvattennivå (tre meter omättad zon ska bevaras). Undantag från detta behöver tydligt motiveras.
Vid brytning under grundvattenytan anser SGU att täktverksamheten alltid bör anses vara en vattenverksamhet och att reglerna i 11 kap. miljöbalken måste beaktas. Checklista inför ansökan om grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning kan då användas som stöd för framtagande av ansökan till tillstånd till vattenverksamheten.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver innehålla en beskrivning av verksamhetens potentiella påverkan på lokal och regional allmän vattenförsörjning, både nuvarande och framtida. Beskriv eventuella nuvarande och framtida allmänna vattentäkter i grusförekomsten eller i dess närhet, samt närbelägna vattentäkter i berg. Detta ska beskrivas tillsammans med deras förhållande till grustäktområdet, uppströms eller nedströms. Information om områden värdefulla för vattenförsörjning finns i länsstyrelsernas regionala vattenförsörjningsplaner eller i de kommunala vattenplanerna. Det är bra om beräkningar av transporttiden för grundvatten från grustäktområdet till vattentäkternas uttagsbrunnar inkluderas i ansökan.
Om täktområdet är lokaliserat inom ett vattenskyddsområde, behöver detta redovisas i ansökan. Information om vattenskyddsområden finns bland annat i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Verksamheten kan behöva tillstånd/dispens utifrån lokala vattenskyddsföreskrifter, och det är möjligt att inkludera en sådan i ansökan för att få en samlad prövning.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver inkludera en redovisning av grustäktens eventuella påverkan på enskild vattenförsörjning i närområdet. Som underlag bör en brunnsinventering utföras. Inventeringen bör omfatta brunnar för vattenförsörjning och bevattning, både de med tillstånd och de som saknar tillstånd/anmälan
Redogörelsen behöver inkludera uppgifter om:
SGU:s brunnsarkiv kan utgöra ett stöd i brunnsinventeringen, men eftersom grävda brunnar sällan finns med i arkivet och det även finns bergborrade brunnar som inte rapporterats in så måste uppgifterna kompletteras med en inventering av brunnar i det berörda området.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver redovisa om det finns jord-, grundvatten- eller bergvärmeanläggningar som kan påverkas negativt av täktverksamheten. SGU:s brunnsarkiv kan utgöra ett stöd i inventeringen, men eftersom det finns brunnar som inte rapporterats in så måste uppgifterna kompletteras med en inventering av brunnar i det berörda området. Det kan finnas uppgifter om geoenergianläggningar hos kommunen.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Om det i täktens närområde finns grundvattenberoende ekosystem, både akvatiska och terrestra, behöver ansökan beskriva eventuell påverkan på dessa till följd av verksamheten. Exempel på grundvattenberoende ekosystem är källområden, mossar, kärr eller andra våtmarker. Även sjöar och vattendrag kan i perioder med mindre nederbörd vara vattenförsörjda huvudsakligen via grundvattenutflöde.
Påverkan kan vara både kvantitativ eller kemisk, och båda dessa behöver utredas. Ekosystemen är ofta beroende av en specifik vattennivå eller grundvattenflöde för att upprätthålla specifika miljöförhållanden och både höjning av sänkning av grundvattenytan kan därför utgöra problem. Förändringar i vattnets kemiska sammansättning, eller förekomst av föroreningar kan påverka vattenmiljön.
Särskilt viktigt är det att beskriva påverkan på skyddsvärda ekosystem, så som Natura 2000-områden, men även andra grundvattenberoende ekosystem bör identifieras och utredas. Information om Natura 2000-områden och andra skyddade områden finns i Naturvårdsverkets databas Skyddad natur. Lokalisering av källor finns delvis i SGU:s kartverktyg, men bör kompletteras med egna platsspecifika inventeringar. SGU:s vägledning för påverkan på ekosystem kan också användas som hjälp.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
En täktverksamhet innebär ofta avbaning av ytlig jord, vilket medför borttagning av det skyddande jordlagret för grundvattnet. Föroreningar i och på marken kan snabbt transporteras ner till grundvattnet och riskera föroreningspåverkan. I en täktverksamhet finns ofta maskiner och fordon som bland annat använder drivmedel och olja. Det är därför viktigt att i ansökan inkludera en beskrivning av skyddsåtgärder som kan vidtas i syfte att hindra föroreningar att spridas inom täktområdet. Det kan till exempel vara att maskiner och fordon parkeras och tankas på hårdgjorda ytor utanför området och att det finns beredskap med utrustning för att snabbt kunna ta hand om föroreningar från spill och olyckor.
Det är bra om nederbörd och dagvatten i täkten samlas upp och bortleds på ett kontrollerat sätt. Om brytningen sker till större djup under grundvattenytan så skapas ett tillflödesområde till täkten. Förutsatt att grundvattenmagasinen i täktens närområde inte påverkas negativt av denna kvantitativa belastning, så är det positivt att grundvattnet flödar in mot täkten. Ett inåtriktat flöde kan hindra eventuella föroreningar i grundvattnet från att spridas utanför verksamhetsområdet. Vattnet som bortleds behöver då kontrolleras för föroreningar och vid behov renas innan utsläpp. Observera att vattenbortledning är en vattenverksamhet som omfattas av 11 kap miljöbalken, se också Checklista för grundvattenbortledning och förstärkt grundvattenbildning.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan behöver redovisa om det i närbelägna jordar finns risk för sättningar som kan orsakas av eventuell grundvattenavsänkning från täktverksamheten. Information om jordarter finns i SGU:s kartvisare jordarter.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Ansökan kan behöva redovisa en plan för hanteringen av oväntade materialfyndigheter, så som sulfidförande berg, svartmocka eller annat svavelrikt material. Finns det behov av beredskapsplaner eller skydds- eller hanteringsåtgärder bör även dessa redovisas i ansökan.
Vid uttag av material kan också lagerföljder som kan ha geovetenskapligt intresse blottläggas. För att säkerställa att dessa observationer bevaras rekommenderar SGU att lagerföljden dokumenteras kontinuerligt under brytningens gång. Dokumentationen behöver omfatta lagerföljdens mäktighet, sammansättning och eventuella variationer, så att informationen kan användas för vidare geologisk tolkning och planering.
Ett bra kontrollprogram är viktigt för att följa upp verksamhetens miljöpåverkan. Det kan också ge värdefulla underlag och information om verksamheten inför eventuella framtida ansökningar om tillstånd till ökningar eller ändringar i grustäktens omfattning. Ett översiktligt förslag på kontrollprogram behöver finnas i ansökan. Kontrollprogrammet bör utifrån geologisk och hydrogeologisk synvinkel inkludera information om:
Omfattningen på kontrollen behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar och verksamhetens storlek. Det är vanligt att den exakta utformningen av ett kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten, efter tillståndet beviljats.
I syfte att bedöma verksamhetens påverkan på miljön är det viktigt att ansökan innehåller uppgifter om miljösituationen innan verksamheten påbörjas För både kvalitet och kvantitet är det önskvärt med kontroller under minst ett år innan verksamheten påbörjas, vid olika årstider och vattenförhållanden. Antalet analyser behöver anpassas så att områdets variationer i nederbörd, temperatur och andra pågående vattenbortledningar kan beskrivas. Om inte verksamheten är påbörjad kan det vara svårt att hitta lämpliga lägen för kontroller. Det är då möjligt att etablera nya grundvattenrör eller använda närliggande brunnar eller källor som övervakningspunkt. Kontrollera om det finns en SGU-miljöövervakningsstation (för nivå eller kvalitet) i närheten som kan användas som referens.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
SGU förespråkar att en grustäkt med pågående eller avslutad brytning inte ska användas för permanent eller tillfällig lagring av externa material eller massor. Särskilt viktigt är det att skydda täkter som brutits under högsta grundvattenytan, då de föroreningar som kan medfölja externa material och massor då är i direktkontakt med grundvattnet. Ska externa material eller massor införas i ett täktområde bör marken under materialet tätas och allt lakvatten avlägsnas så att ingen inträngning ner till grundvattnet sker.
Brytningen av täktmaterial medför att täktområdet får en ökad känslighet för föroreningspåverkan, då det skyddande ovanliggande jordlagret är avbanat. Det finns en risk att externa massor och material riskerar att innehålla förhöjda halter av förorenande ämnen, framför allt massor som hämtas från urbana områden. Även om översiktliga undersökningar av det externa materialet visar låga halter kan det finnas lokala områden med kraftigt förhöjda föroreningar, till exempel från spill, kvittblivning av kemikalier, nedgrävda giftbehållare/dunkar eller trasiga avlopp. Sådana lokala föroreningspunkter är svåra att upptäcka när stora mängder massor hanteras, men kan orsaka betydande miljöskador om de hamnar på fel plats.
Massor och material kan också innehålla naturligt höga halter av till exempel sulfider eller arsenik, som när de flyttas från sin ursprunglig plats och placeras och exponeras i ett verksamhetsområde för en täkt kan ge stor påverkan på omgivande miljö. Även lakvatten från massor som klassas som “mindre än ringa risk” eller “inerta massor” kan påverka grundvattenkvaliteten negativt. Därför kan det, även för massor som enligt definition ska ha låga föroreningshalter, behövas uppsamling och skyddsåtgärder för att förhindra spridning av föroreningar till grundvattnet.
Om verksamheten söker tillstånd för införsel och hantering av externa material och massor i täktområdet bör ansökan inkludera en bedömning av risker med införseln. Ansökan bör även beskriva vilka åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att föroreningsspridning ifrån området inte ökar, eller innebär någon negativ påverkan på grundvattnet.
Ansökan behöver beskriva hur täkten ska efterbehandlas och om efterbehandlingen kan komma att påverka grundvattnets kvalitet och kvantitet. Vid materialuttag blottläggs lagerföljder som kan ha betydande geovetenskapligt värde, och SGU rekommenderar därför att särskilt värdefulla skärningar eller delar av geologiska bildningar identifieras och beaktas i efterbehandlingsplanen. Det är också viktigt att se till att täktområdet inte heller efter brytningen innebär en risk som en föroreningskälla för grundvattnet. Om täkten ska återfyllas är det därför mycket viktigt att se till att återfyllnadsmaterialet inte innehåller föroreningar, se avsnittet om extern införsel av material och massor. SGU-rapporten ”Kunskapshöjande åtgärd för att motverka skapandet av nya förorenade områden” tar upp problem med arsenik, men kan även användas som generellt stöd i risker med materialinförsel för efterbehandling av täktområden.
Se relevanta länkar högst upp på sidan
Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. De 16 målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa mål. En ansökan behöver beskriva hur verksamheten påverkar uppfyllandet av miljömålen.
Senast ändrad 2026-01-08
SGU erbjuder checklistor som ett sätt att underlätta för verksamhetsutövare och tjänstepersoner i exempelvis anmälan- och tillståndsprocesser och vid planeringsarbeten. Målet är att bidra bättre underlag och rättssäkrare processer, vilket leder till en ändamålsenlig, säker och hållbar mark- och vattenanvändning, samt att nå uppsatta miljömål.